Varför är det barn på fotbollsmatcher

Herrlandslagets plågsamma misslyckande mot Österrike inom EM-kvalet inom fotboll inom september besitter jag nästan lyckats förtränga (förlust vid hemmaplan). dock en parti från uppsnacket inom tv-studion inför matchen sitter kvar inom minnet. Svensk fotbolls kommande var på tapeten. dem unga likt bör ta ovan – hur kultiveras dem fram?

Diskussionen plats högintressant samt föranleddes från att  Stockholms fotbollförbund just beslutat för att skrota varenda serier för lag var spelarna existerar beneath 13 år. 

Vafalls? Inget seriespel? bör lagen möta sig själva? Nej, ej riktigt. dock nästan. Hädanefter bör lagen själva välja ut vilka motståndare de önskar testa krafterna mot. Ungefär likt då man bokar tennistid tillsammans enstaka kompis.

alternativt förresten; termen ”motståndare” leder tanken fel, på grund av detta implicerar tävlan, rivalitet, konkurrens. var en parten kunna vinna – samt den andra alltså definitionsmässigt förlora.

samt detta existerar tydligen något liksom unga bollssparkare måste räddas från. 

Det på grund av förbundsansvariga så  förhatliga och problematiska tävlingsmomentet inom barnidrotten besitter därmed ytterligare nedmonterats, ifrån enstaka redan riktig varm nivå. Antitävlans-processen äger nämligen pågått en god tag. fanns en märkesår.

Då togs beslutet för att förbjuda tabeller ovan seriespelet till unge upp mot tolv års ålder i hela landet. ej ens utfall inom dem enskilda matcherna fick registreras.  

 Blev detta ?

? ? ingen skulle veta. 

På Svenska Fotbollförbundets (SvFF) hemsida utvecklas argumentationen, beneath rubriken: ”Varför ej kora segrare inom barnfotbollen?” således på denna plats skriver man: ”När barnen själva beskriver vilket såsom utför för att man börjar samt fortsätter tillsammans med idrott sålunda svarar övervägande delen för att man önskar artikel tillsammans med sina kompisar samt för att man får lära sig nya saker.”  

 För för att fler unga ska erhålla positiva minnen samt erfarenheter från fotbollen bör därför, i enlighet med SvFF,  fokus ligga  vid personlig tillväxt samt ”glädjen ovan för att varenda får artikel med.” 

Riskerna tillsammans resultatfokus radas upp pedagogiskt: 

• De bästa tilldelas (odemokratiskt) mer speltid samt uppmärksamhet, ej minimalt då man i jämna matcher ska ”toppa laget”. 
• Rädsla på grund av misslyckande skapar stress samt oro. 
• Vid motgång riskerar sammanhållningen för att minska. 
• Barnens ”upplevda kompetens” sjunker, vilket kunna sänka självförtroendet. 

Visst önskar små människor tävla, fortsätter SvFF.

dem tävlar ifall ”vem vilket kommer ursprunglig mot bollen samt vem likt skjuter hårdast.” Detta bör dem gå vidare för att göra: ”men vid sina egna villkor samt utan inblandning från vuxnas värderingar kring tävling”. vid detta sätt förstärks motivation och lagsammanhållning, lyder resonemanget. Plus att pojkarna/flickorna ”vågar testa samt testa saker vid planen utan fruktan för att misslyckas”.

Prestation ställs alltså i motsatsställning mot konsekvens samt på denna plats citeras förbundets utbildningschef: ”För för att nyttja enstaka klyscha således skapar man mer vinnarskallar tillsammans prestationsfokus”.  

Om ni ej lär dig tävla tidigt kommer ni för att underprestera. ni blir god vid detta ni gör och övar vid.

således fungerar hjärnan rent plastiskt. 

David Eberhard

Notera för att ”prestation” på denna plats betyder fräsig klackspark, fina inlägg alternativt svettig pullover. ej angående matchen slutade alternativt  

Barnen bör alltså bli vinnarskallar – dock utan för att ett fåtal öva sig inom för att vare sig vinna alternativt förlora?

Psykiatrikern, författaren, niobarnspappan samt Fokus-kolumnisten David Eberhard, egen entusiastisk amatöridrottare, skräder ej orden om  svensk fotbolls vägval.  

– Det är rena vansinnet.  

Han menar för att bortplockande från tävlingsmomentet tar försvunnen ett massiv sektion från lusten; samt för att detta ligger utanför allt vad forskningen säger angående hur hjärnan fungerar. 

– angående ni ej lär dig tävla tidigt kommer ni för att underprestera.

ni blir utmärkt vid detta ni gör och övar vid.

därför fungerar hjärnan rent plastiskt. 

Det önskar yttra, angående ni inte tränar till tävlingssituationen, blir ni ej god vid för att tävla. 

– önskar oss äga en framgångsrikt landslag, är den denna plats anti-tävlingsidén alltså kontraproduktiv. 

Fotbollen existerar långt ifrån isolerad angående för att framhäva idrottens mjuka värden.

Även i  dem andra större svenska lagidrotter har ansvariga resonerat likartat. Dock ej motståndslöst.  

Södermanlands ishockeyförbund förordade exempelvis inom en remisssvar, då frågan utreddes, att man borde behålla serietabellerna. ”Tävlingsmomentet existerar viktigt”, skrev man. Dessutom skulle åtgärden maximalt bli en stöt inom luften: ”Barnen samt ungdomarna har ändå koll vid resultaten”.

 Däremot, tillfogade sörmlandshockeyn inom kompromissens anda, får gärna resultat vid individnivå städas undan. mot exempel målstatistik. Målfarliga Bill alternativt Britta bör ej tillåtas pråla samt skina. 

Tillbaka till det var expertsnacket i tv-studion: Meningarna fanns delade. Landslagets samt Arsenals tidigare mittfältsdynamo Fredrik Ljungberg talade inom starka ordalag ifall hur centralt tävlingsmomentet ägde varit för honom redan som  knatte: Utan en utfall för att jaga, varför skulle man ge sitt yttersta, tänja avgränsningar, läka tiden vilja mer? 

Segerns sötma förutsatte hotet från förlustens beska eftersmak. 

Och denna plats tränger sig minnen ifrån min egen  extremt blygsamma bakgrund i  barndomens bollsporter på.

detta existerar detta ju tävlingssituationerna, dem skarpa lägena, som skiner överlägset starkast. såsom skolmästerskapen inom bordtennis inom högstadiet våren Patrik Lundén städades geschwint undan inom finalen samt innan dess den bollgenialiske Fredrik inom semin. dock höjdpunkten plats ändå kvartsfinalen var enstaka slipad ”fegdefensiv” lite oväntat bemästrade pojklandslagsspelaren inom basket, Jocke (tillika många dålig förlorare). 

Och på denna plats ett mer allmän reflektion kring uppväxten.

för att löpa snabbast uppför trapporna alternativt spela Monopol eller tändstickspoker alternativt köra cykel-speedway alternativt hoppa höjd ovan egensnickrad ställning vid landet fanns ju ej en dugg rolig angående dem andra ej ansträngde sig. Segerns sötma förutsatte hotet från förlustens beska eftersmak. 

Därmed ej sagt för att detta saknas avarter inom barnidrotten, kopplade mot bland annat osund resultathets.

SvFF samt andra förbund adresserar alltså någonting reellt vilket måste tas vid allvar. mot modell chansen för att den kroppsligt sent utvecklade bolltalangen tappar sugen då denna ej får existera tillsammans då laget toppas, fast denna små frukter från växter enstaka fantastisk potential inom sig. till för att ej prata angående samtliga fanatiska samt förfärliga ”idrottsföräldrar”, som det finns tusen skräckhistorier ifall.

för att dessa barnidrottens avigsidor adresseras, äger David Eberhard inget emot. dock detta kunna göras vid andra sätt än genom för att avsluta registrera matchresultat. 

– detta existerar uppenbart detta existerar olämpligt tillsammans med enstaka ojämn far liksom står samt skriker vid motståndarna, domaren, detta egna barnet. dock för att ta försvunnen tävlingsmomentet existerar bara enstaka omväg runt just detta specifika problemet.

Vilket inom sin tur besitter för att utföra tillsammans med för att oss lever inom en ansvarslöst samhälle var oss ej förmår alternativt vågar ta försvunnen dem denna plats föräldrarna. 

Risken finns förstås även för att en överdrivet resultatfokus premierar defensiva samt spelförstörande, men inom längden ej särskilt utvecklande, strategier.

Liksom rent fusk. 

Det primär syftet tillsammans för att tona ned tävlingsmomentet existerar därför inget liksom riktig samt jämn bör avhånas. oss existerar nog flera föräldrar liksom skriver beneath vid den devis vilket formuleras på SvFF:s hemsida: 

”Så flera vilket möjligt, således länge likt möjligt, därför utmärkt såsom möjligt”.

Hur utmärkt Sveriges landslag existerar  må artikel sekundärt inom mångas ögon.

dock aversionen mot tävlan, ifall den dras till långt, saboterar på grund av kurera samhället anser, David Eberhard. denne besitter i  flera skrivna verk utvecklat kritiken mot en samhälle tillsammans med på grund av många curling från barnen samt ett överdriven aversion mot fara samt fara. 

Han betonar för att tävlingsmoment finns beneath all livsresan.

såsom myndig möjligen man ej tävlar inom idrott – dock inom väldigt många annat. Både mot sig egen samt mot andra.

Eberhard refererar bland annat mot psykologiprofessorn Anders Ericsson såsom inom boken Peak populariserade idén ifall för att detta behövs 10 timmar från övning till för att bli riktigt god vid något. 

– Viktigt inom sammanhanget existerar för att detta ej handlar ifall 10 timmar vilka såsom helst, utan ni bör ligga ner vid alternativt ovan gränsen till din förmåga.

samt utsätter ni dig ej på grund av tävlingsmoment, kommer ni ej för att hamna där. 

Eberhard vrider sedan blicken mot skolan. 

– Den på denna plats tankefiguren för att detta existerar fult för att tävla satte hastighet då man tog försvunnen betygen. 

Under hans skoltid – sjuttiotalet samt start från åttiotalet – fanns vissa ämnen, vilket matematik samt engelska, uppdelade inom allmän samt speciell utbildning.

Eleverna nivågrupperades alltså inom viss mån efter begåvning/motivation. samt bedömning fick man vid den tiden redan ifrån tredjeplats klass. 

Men snart blev detta andra bullar. Allmän samt speciell lektion blev tagna försvunnen. samtliga skulle lära sig inom identisk takt. samt bedömning kom för att anses liksom destruktiva.

Vissa partier ville helt sonika plocka försvunnen dem helt samt hållet.  

 I den ovan svensk skolpolitik svidande kritiska antologin Kunskapssynen samt pedagogiken skriver idéhistorikern Ingrid Wållgren: 

”För pedagoger likt intresserade sig till postmoderna teorier angående förståelse samt inflytande blev exempelvis bedömning inom skolan – då dem identifierar lågpresterande alternativt svaga studenter – detsamma likt för att straffa människor.” 

Betygen satte stämpeln ”mindre värd” vid dem likt presterade sämre, ansåg progressiva skolreformatörer tillsammans rötterna inom ett auktoritetshatande samt jämlikhetsbesatt vänster.

för att mäta insikt plats ej bara orättvist, utan rent från förtryck samt enstaka social sortering. 

Hur ser Skolverket vid bedömning inom dag? vid hemsidan finns ett genomgång från argumenten på grund av deras existera alternativt icke vara: 

"Studier äger demonstrerat vid olika negativa effekter från bedömning.

detta handlar främst angående elevens självbild. för att konstant erhålla låga bedömning, förmå stärka bilden från för att existera någon såsom ej kan.”  

Följden kunna bli, menar Skolverket, för att detta saknas ”anledning för att anstränga sig, samt betygen fortsätter för att existera låga samt intresset sjunker.” 

Barn kommer ändå ständigt för att tävla.

samt hellre då ifall huvudstäder samt halländska floder, liksom jag samt min broder gjorde beneath vår uppväxt, än om Instagram-likes samt märkeskläder. 

David Eberhard

Men verket skissar även vid ett betygspositiv motbild. Eleven ges ”en klar foto från hur egna ansträngningar leder mot förbättrade konsekvens, vilket förmå stimulera mot utbildning.

Genom för att regelbundet tvingas sätta en bedömning måste även läraren vid allvar bedöma elevens kunskaper samt kunna då ej ducka på grund av för att enstaka skola halkar efter." 

David Eberhard anser för att boten – mindre betygshets –  existerar värre än soten till dem flesta elever. 

– mot slut måste man ju ändå ge bedömning, samt detta likt sker då existerar för att barnen blir superstressade.

beneath ett galen period plats detta inledningsvis inom åttonde klass – näst sista året från obligatorisk utbildning – såsom dina påverkan mättes. 

Han lägger mot för att detta givetvis måste finnas enstaka medvetenhet ifall individuella skillnader. Vissa besitter enstaka stressrespons vilket utför att de underpresterar i ”skarpt läge”. 

– dock detta existerar inget argument till för att ta försvunnen tävlingsmoment allmänt.

små människor kommer ändå ständigt för att tävla. samt hellre då ifall huvudstäder samt halländska floder, likt jag samt min broder gjorde beneath vår uppväxt, än om Instagram-likes samt märkeskläder. 

Den nya pedagogiken blir extra knepig på grund av killar, vilket allmänt existerar mer tävlingsinriktade än tjejer.

detta existerar en från problemen tillsammans den feminiserade skolan.

David Eberhard

En tragikomisk bild mot dem alternativa spår likt dagens unga – inom detta fall tjejer – enkel växlar in sin tävlingslust vid finns inom ett krönika inom Aftonbladet från författarinnan Tone Schunnesson. denna berättar om när sminkbutiken Lyko öppnade inom huvudstaden nyligen: 

”Lyko verkar ej äga fattat den fullständiga psykosen kring smink vid mot modell social plattform samt underskattade därför trycket.

Tjejer sov utanför butiken samt detta blev panik samt människor fick ej sin goodiebag samt detta fanns bilder likt påminde mig ifall tjurrusningen inom Pamplona.” 

Stackars oss tjejer, skriver Schunnesson. såsom ”sover vid gatan såsom luffare till enstaka påse smink. /…/ samt således på denna plats håller oss vid trots rösträtt samt kostnadsfri träning då bota världen existerar vårt ostron samt oss borde artikel fria samt glada.” 

Skolan äger även undergrävt tävlingsmomentet genom ett modern pedagogik tillsammans med mindre inriktning vid faktakunskaper samt förmedlat kunskapsstoff; detta önskar yttra sådant vilket existerar enkel mätbart vid test.

inom stället ligger fokus vid självlärande samt abstrakta resonemang, vilket skickar ut dem unga vid en epistemologiskt gungfly. på grund av för att ej yttra kvicksand. var somliga sjunker snabbt. 

 – detta existerar enstaka pedagogik såsom existerar ur fas tillsammans med hjärnforskningen. Bland annat besitter man tappat den centrala tanken, för att repetition existerar kunskapens moder.

Ta en ”gammeldags” läxförhör. detta innehåller repetitionsmoment både då man läser in sig, samt nära själva provtillfället, säger David Eberhard. 

– Den nya pedagogiken blir ytterligare knepig på grund av killar, liksom allmänt existerar mer tävlingsinriktade än tjejer. detta existerar en från problemen tillsammans den feminiserade skolan. 

Men självfallet förmå även tjejer drabbas.

Minnesbilder ifrån mina egna döttrars skolgång pockar vid. vilket då yngstingen Alma, enkel ointresserad samt tillsammans med koncentrationsproblem, i andra ring skulle skriva ett artikel angående uigurernas situation inom Kina, akademiskt uppställd.

Ämnet plats, hör samt häpna, varken geografi, samhällskunskap alternativt svenska. Utan engelska!  

 Försök för att förstå vilka gigantiska trösklar likt tornade upp sig innan denna kunde gå inom ett grepp inom kampsport eller en situation där två parter är nära varandra tillsammans detta engelska språket.

denna skulle gräva fram källor. studera vid ifall uigurerna samt angående Kina. Försöka förstå den akademiska strukturen inom ett artikel. inom mellanstadiet ägde denna tyckt för att engelska plats korrekt rolig. ej minimalt dem korta glosförhören hemma. Man satt några minuter samt drillade hon, sedan satt orden.  

Hur detta gick tillsammans uppsatsen?

Några slagord angående förtryck samt utsatthet gick väl in, dock huvuddelen från texten fick hennes far – undertecknad – skriva. 

 Nå, vilket säger då forskningen? Befrämjar silkesvantarna dem ungas psykiska hälsa? Snarare tvärtom, verkar detta. på grund av sidled tillsammans med den långsiktiga nedtoningen från tävlingsmomenten inom tillvaron visar datan vid ökad psykisk ohälsa.

Enligt Folkhälsomyndighetens återkommande enkäter ”Skolbarns hälsovanor” besitter andelen samt åringar tillsammans med minimalt numeriskt värde psykiska och/eller somatiska besvär mer än ett gång inom veckan, ungefär fördubblats jämfört tillsammans åttiotalets mitt. 

Även andelen vilket känner sig stressade från skolarbetet ökar.

”Och sidled tillsammans den självrapporterade ohälsan äger diagnoser såsom nedstämdhet samt ångest samt förskrivningen från SSRI ökat bland barn”, rapporterar Läkartidningen. Samt för att ”mellan år samt ökade antalet aktuella unge samt unga inom BUP tillsammans 14 andel samt antalet årliga mottagning tillsammans 16 procent.”

Dessa siffror existerar inom sig inget helt bevis på grund av för att bortklemandet existerar skadligt samt för att man inom längden blir olycklig från för att ej tävla.

Ohälsotalen kunna ej ges ett lätt heltäckande förklaring. Vilken roll agerar exempelvis sociala medier samt ”skärmsamhället” till den psykosociala stressen? Ändrade familjemönster? Allmänt högre tempo inom samhällsutvecklingen? ”Gig-ekonomi”, mindre förutsägbar arbetsmarknad, mer svårplanerad ”karriär, tilltagande sekularisering (vilket förmå översättas mot för att detta äger blivit svårare för att hitta meningen-med-livet utanför sig själv)?

Et cetera.

Och måhända skönjer oss på denna plats även enstaka positiv utvecklingslinje?

en samhälle likt existerar mer accepterande samt lyhört kring själsligt trassel. inom stället på grund av för att knipa ihop samt sakta vissna, signalerar man inom dygn för att detta finns hjälpbehov. 

Men nog borde ohälsoökningen stämma enstaka smula mot eftertanke? Den äger identifierats ej bara på denna plats, utan brett inom världen.

ej minimalt inom USA, var barn/unga vilket söker hjälp samt behandlas till ångest samt nedstämdhet flerfaldigats beneath senare decennier. 

En likt tagit fasta vid den denna plats utvecklingen – samt kopplat den mot ett modern ögonkontakt vid ungar vilket svaga – existerar den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt, från tidskriften utländsk Policy utsedd mot enstaka från världens främsta tänkare. 

I skrivna verk liksom bestsellern  The coddling of the American mind.

How good intentions and bad ideas are setting up a generation for failure  ifrån torgför Haidt tanken för att motstånd, smärta, risktagande samt nederlag – alltså äventyr kopplade mot bland annat tävling samt konkurrens – existerar nödvändiga element inom barns tillväxt mot mogna, friska vuxna.  

 Haidt återkommer ofta mot tre, i enlighet med honom, många samhällsfarliga idéer.

numeriskt värde från dem kommer här: 

• Lita ständigt vid dina känslor. (Det bör man alltså ej utföra, till våra känslor kunna leda oss käpprätt fel.)  

• Världen består från goda samt onda människor. (I själva verket går ju skiljelinjen mellan ont samt gott till detta mesta inom individen.) 

Den tredje stora samt dåliga idén liksom Haidt lägger beneath lupp formulerar denne sålunda här:  

• Vad såsom ej dödar oss utför oss svagare. 

Den såsom förmå sin Nietzsche ser allusionen vid den tyske filosofens sentens angående för att detta likt ej dödar härdar, vilket självklart ej ständigt existerar sant.

detta finns fruktansvärda trauman – oss förmå denna plats lyfta fram krigsveteraner samt små människor ifrån superdestruktiva uppväxtförhållanden – vilket vållar mer alternativt mindre irreparabel själslig skada, inom form eller gestalt från sådant vilket PTSD. 

Men till för att illustrera sin grundtes, alltså för att oss behöver möta motstånd samt ta oss förbi hinder till för att uvtecklas såsom individer, brukar Haidt börja tillsammans för att prata ifall jordnötter. 

Jordnötsallergi existerar enstaka åkomma liksom länge varit vid kraftfull frammarsch.

dock – visar studier – ungar inom riskgrupper på grund av för att förbättra denna allergi sänker sin fara rejält ifall dem exponeras till ”jordnötspudrade” tilltugg ifrån tidiga år. 

Genom för att utsättas till något potentiellt problematiskt stimuleras inom detta fall immunförsvaret. Vilket Haidt kallar ett ”anti-fragil” reaktion.

 Anti-fragil existerar på denna plats motsatsen mot fragil. en vinglas existerar fragilt. detta går sönder då detta tappas inom golvet. en ”plastglas” existerar däremot motståndskraftig (motståndskraftigt). detta går ej sönder – dock detta blir ej heller förbättrad, tåligare, starkare från fallet. tillsammans begreppet ”anti-fragilt” önskar Haidt alltså lyfta fram sådant likt gynnas från påfrestningar.

Blir starkare. ett muskel såsom tränas vid gymmet, mot modell.  

Termen anti-fragil besitter Haidt lånat från ekonomen Nassim Nicholas Taleb, känd på grund av bland annat böckerna The Black Swan och Antifragile. Taleb  argumenterar för för att oss människor ofta tänker felaktigt kring fara.

inom komplexa struktur – vilket existensen självt – kommer helt oförutsedda saker att hända; ändå existerar detta bara tidigare händelser/erfarenheter likt ligger mot bas till våra mer alternativt mindre medvetna kalkyler.  

 Vi går ut inom världen förvissade angående för att varenda svanar existerar vita – dock enstaka dygn dyker ett mörk svan upp.

Denna defekt, angående man därför önskar, blev klar beneath finanskrisen då helt nya systemhot dök upp vilket banker samt andra institutioner fanns pinsamt illa rustade för att möta. Människans immunförsvar existerar däremot en föredömligt antifragilt struktur, likt existerar väldigt utmärkt vid för att klara från ”svarta svanar” – samt mot samt tillsammans blir starkare från dem.  Analogin mot barnuppfostran existerar denna: Hur många oss än försöker undanröja varenda hot samt risker på grund av dem således kommer oss för att misslyckas inom den ambitionen.

oss måste därför, menar Haidt, rusta barnen på grund av vägen, ej bereda vägen på grund av barnet. ej curla försvunnen allt jobbigt. Bara sålunda blir ungar starka samt livsdugliga samt lär från sina misstag; alltså antifragila.

Det existerar förstås jättetråkigt angående lille Kalle faller ifrån klätterträdet samt bryter armen.

dock inom ett planet helt renons vid brutna barnarmar, kommer våra små för att förbli små: ömtåliga, fragila. inom överdriven fruktan på grund av för att traumatisera dem genom konkurrenstryck samt risker löper oss risken för att förvandla dem mot snöflingor, som smälter försvunnen nära minsta omvärldspust.

Som Haidt ser detta äger oss inom västvärlden sedan nittiotalet pushat dem unga inom riktningen inlärd hjälplöshet.

Delvis från enstaka starkt överdriven fruktan på grund av ett förälders sämsta mardröm: för att ens unge attackeras alternativt kidnappas. inom flera amerikanska delstater är kapabel man inom princip bli från tillsammans med vårdnaden ovan sitt små människor ifall man låter detta vandra oövervakat mot lekparken.  

Delvis även från missriktad vård.

oss tror för att barnen existerar nästan oändligt ömtåliga. samt skyddar dem därför även mot små obehag. Haidt äger mött flera musik- samt idrottslärare vilket berättat ifall enstaka fräsch upplevelse dem gjort vid senare år; då en unge fått negativ feedback vid sitt bolltrillande alternativt gitarrplinkande således uteblir dem ifrån nästa undervisning alternativt träningstillfälle. 

Det utför tydligen till ont för att kritiseras. 

Även David Eberhard äger sett den sortens reaktioner. 

– Många från dagens barn blir helt knäckta då dem förlorar.

alternativt redan då dem får bedömning. Genom för att oss inom samhället håller vid för att avskaffa tävlingsmomentet signalerar man till unge för att detta existerar livsfarligt för att förlora, säger denne samt tillägger:  

– dem såsom ändå gillar för att tävla kommer  förstås  för att hitta former på grund av för att utföra detta i alla fall –  men troligen med lite sämre resultat.

Den olympiska rörelsens grundare Pierre dem Coubertin kläckte ett gång mottot: detta viktigaste existerar ej för att segra utan för att kämpa väl.

 Med enstaka hård dragning kunna svensk idrottsrörelse – samt inom vissa avseenden västvärlden inom bred fras – för tillfället sägas ståta tillsammans alternativmottot: detta viktigaste existerar ej för att kämpa väl, utan för att äga rolig samt existera ett god kompis. 

Det låter ju snällt samt trevligt, dock detta existerar högst tveksamt angående detta existerar sålunda oss bäst rustar våra ungar på grund av livet.