Vad är den hippokratiska eden

Hippokrates äger tillsammans dimma kallats den moderna läkekonstens fader.

han fanns läkaren ifrån ko liksom levde mellan samt cirka f Kr. Tillsammans tillsammans med enstaka team doktor såsom följde inom hans spår skrev han detta banbrytande verket »Corpus«. inom samt tillsammans med detta, vid den tiden många kontroversiella verk, danades ett färsk medicinsk era då man hävdade för att sjukdom ej existerar gudarnas straff utan ett resultat från miljömässiga faktorer, mathållning samt levnadsvanor, en synsätt såsom inom högsta grad existerar aktuellt inom dagens medicinska undersökning samt läkarens kliniska vardag.
nära sidan angående sitt radikala medicinska rekrytering intresserade sig Hippokrates även till läkarens yrkesmoral.

Den hippokra­tiska eden besitter blivit en rättesnöre på grund av medicinsk expert vilket, då liksom idag, inom sin aktivitet hanterar på grund av andra människor livsavgörande problem att diskutera. Den pekar vid läkarens stora ansvar inför dem försvagade sjuka, såsom inom sin fara måste känna till för att dem är kapabel lita vid för att läkaren besitter patientens bästa samt ingenting annat såsom högsta prioritet.

Den hippokratiska eden plats djärv inom samt tillsammans för att den hävdar läkarens plikt för att ständigt förbli sina patienters (de svagas) tjänare samt hävda sin integritet gentemot myndigheter samt andra uppdragsgivare alternativt egna intressen. Även ifall eden inom sin utformning samt tillämpning äger modifierats inom ljuset från färsk insikt (och även inom framtiden måste modifieras) tar den inom sin ursprungliga utgåva upp dem aktuella frågorna ifall eutanasi, abort samt sekretess.

Forskningen samt dem svaga grupperna
Clarence Blomquist äger kallats den svenska medicinska etikens fader.

denne arbetade energiskt på grund av för att dem etiska frågorna skulle tydliggöras samt erhålla genomslag såväl inom klinisk aktivitet vilket inom forskningen. Clarence Blomquist skrev inom sin volym »Medicinsk etik« [1]: »Det finns risker tillsammans med all undersökning.

Dessa risker måste vägas mot den nytta forskningen förmå tänkas medföra – dock man måste även betänka risken tillsammans för att ej forska.« Dessa numeriskt värde meningar fångar den medicinska forsknings­etikens kärna: plikten för att forska, dock även plikten för att ständigt utföra avvägningar mellan den nytta forskningen är kapabel utföra samt dem risker den kunna innebära på grund av såväl forskningspersonerna likt framtida patienter.
Clarence Blomquist, vilket fanns den svenska representanten inom den arbetsgrupp inom Världsläkarorganisationen (WMA) liksom antog den inledande Helsingforsdeklarationen , gjorde oerhörda insatser på grund av för att inom detalj tydliggöra samt inom verkligheten ständigt påminna medicinska vetenskapsman angående dessa principer.
Claude Bernard, såsom från flera betraktas vilket detta medicinska experimentets fader, samtalar om [2] även etiska aspekter inom forskningen.

denne menar för att vetenskapsman måste ta ansvar till för att patienter ej skadas inom avsikt för att ta fram färsk förståelse till framtida patienters väl. han pekar vid forskningens standard likt en moraliskt värde, något liksom återfinns inom Helsingsforsdeklarationen samt andra internationella forskningsetiska koder.
Den insikt såsom vanns från den snarast explosionsartade ökningen från medicinska experiment vilket följde efter Claude Bernards pionjärinsatser är kapabel ej överskattas.

Experimenten gav enstaka mäktig kunskapstillväxt samt ledde mot ett tillväxt från medicinska tekniker samt medicin baserade vid fräsch insikt ifall sjukdomsmekanismer.

detta blev dock nödvändigt för att fastställa etiska riktlinjer samt principer på grund av för att skydda patienter samt friska försökspersoner.

Kvalitet samt inomvetenskaplig hederlighet. Den ifrån mitten från talet snabbt ökande observationsforskningen äger inom rätt hippokratisk anda, genom användning från epidemiologisk teori samt ett snabbt något som ökar i storlek eller antal datateknik, gett kunskaper ifall miljöfaktorer samt livsstil såsom orsak mot sjukdom.

Den besitter även gett upphov mot moraliska utmaningar, ej minimalt nära uppbyggnad samt nyttjande från stora patientdatabaser. Vinsterna är kapabel plats stora, således även integritetsriskerna. Sedan slutet från talet pågår enstaka tillväxt från etiken inom forskningsprocessen.

inom takt tillsammans med förändrade forskningsmetoder besitter nya samt allt tydligare riktlinjer tagits fram. inom flera länder besitter riktlinjerna blivit basen till lagstiftning likt blivit nödvändigt till för att garantera forskningspersonernas säkerhet samt på grund av för att behålla allmänhetens förtroende.
Etiken inom forskningen innefattar även aspekter vid standard samt inomvetenskaplig hederlighet.

dålig samt ohederlig undersökning existerar oetisk ej bara till för att den bedrar forskarsamhället alternativt enskilda vetenskapsman utan inom inledande grabb då den förmå innebära negativa implikationer på grund av framtida patienter.
Helsingforsdeklarationen träffar fast för att undersökning existerar enstaka central plikt till läkaren på grund av för att minska lidande, dock även för att den bör artikel från god standard samt redovisas hederligt.

Biomedicinsk undersökning får inte någonsin genomföras vid människa ifall ej betydelsen från detta förväntade resultatet står inom proportion mot dem tänkbara risker liksom försökspersonerna kunna utsättas på grund av. Givetvis kunna denna proportionalitet ej uppfattas därför för att den bör artikel linjär. enstaka risk–vinstbedömning måste ständigt utföras, var försökspersonens nyfikenhet äger prioritet framför forskningens samt samhällets.

Även angående samhället samt forskarvärlden menar för att ett viss typ från undersökning existerar från extremt värde kunna oss ej utsätta patienter till oacceptabla risker. Man kunna ej tillåta ens små risker ifall forskningen bedöms äga många nedsänkt kvalitet.

Viktigt för att debatten fortgår. en bekymmer såsom ofta diskuteras inom den lagreglerade verksamheten inom landet existerar om etikprövningsnämnderna förmå avslå ett begäran såsom ej innebär risker till forskningspersonerna dock likt äger ett oacceptabelt nedsänkt vetenskaplig standard.

detta är kapabel existera problematiskt nära tillämpning från ett skyddslagstiftning.

Även ifall detta existerar viktigt för att liknande resonemang förs måste andra aktörer (exempelvis anslagsgivare samt vetenskapliga redaktörer) ta en många stort ansvar vilket gäller kvalitetsaspekten, medan etikprövningens fokus måste ligga ner vid skyddsaspekten.
Den forskningsetiska debatten måste fortgå samt påverka dem etiska riktlinjerna, liksom lagen, inom avsikt för att inom nya problemställningars perspektiv titta mot för att forskningspersonerna skyddas samtidigt såsom kunskapen utvecklas.

Läkarna samt dem medicins­ka forskarna måste etiskt undersöka samt aktivt delta inom samhällsdebatten angående forskningsetiken, dock även inför nya tillämpningar inom existentiellt värdeladdade områden inom livets start samt slut. oss måste även våga undersöka effekterna från den allt starkare politiseringen samt ekonomiseringen från medicinsk undersökning tillsammans med ökande krav vid nyttostyrd undersökning.

Nytta till vem? existerar detta tillämpning vid kreditkort alternativt utdragen sikt likt avses?

existerar detta finansiell nytta samt tillväxt såsom bör styra forskningen?
Ekonomiska incitament kunna driva vetenskapsman samt företag mot för att rangordna kunskapsutveckling till stora samt breda grupper vid bekostnad från mindre, svaga gruppers behov från kunskapsutveckling. en känt modell existerar för att små människor, inom synnerhet nyfödda samt prematura, utsätts på grund av medicin samt andra behandlingar liksom inom upphöjd grad saknar vetenskaplig evidens.

ett ytterligare anledning mot för att forskningsetiken måste utvecklas existerar dem stränga kraven vid för att forskningspersonerna måste ge sitt eget informerade samtycke. Angelägen kunskapsutveckling på grund av dessa svaga grupper förmå hindras. Rättviseprincipen då detta gäller kunskapsutveckling förmå ej helt ett fåtal stå igen till autonomiprincipen.

Etiken inom vårdens dagligt liv samt dem svagaste gruppern
dem forskningsetiska principer liksom tydliggjorts inom olika koder samt konventioner förmå inom upphöjd grad tillämpas inom den kliniska vardagen.

Den etiska diskussionen inom klinikerns dagligt liv existerar ofta otydlig samt ostrukturerad, möjligen framför allt därför för att detta saknas period samt en klart forum till forskningsetiska resonemang inom stora delar från vården. dem etiska bekymmer oss möter inom vårdens dagligt liv existerar likartade dem bekymmer oss möter nära medicinsk undersökning, även ifall dem inom detta senare fallet ställs vid sin spets inom samt tillsammans för att dem ingrepp oss fullfölja på grund av för att erhålla insikt oftast ej innebär för att individen vinner något.

moralisk granskning inom vården är kapabel alltså nyttja inom princip identisk hjälpstrukturer nära kartläggning från problemen. Resonemangsmetoderna existerar enstaka blandning från konsekvens- samt pliktetik, samt värdegrunden existerar densamma vilket inom forskningen.
dem största utmaningarna på grund av den medicinska etiken inom vårdens dagligt liv existerar för att värna dem svagaste gruppernas behov.

ett sådan team existerar barnen, samt detta existerar naturligt på grund av mig liksom barnläkare för att exemplifiera vårdetiska bekymmer inom pediatriken, även ifall detta existerar tydlig för att barnens situation kunna spegla dem många gamlas, dem mentalt handikappades samt dem temporärt beslutsinkompetentas situation. Utgångspunkten existerar för att dessa patientgrupper besitter identisk mänskliga rättigheter liksom dem vilket besitter full beslutskompetens, även angående dem äger ett begränsad tillfälle mot självbestämmande (en grundförutsättning till för att egen behärska skydda sin riktig mot integritet samt likvärdig samt rättvis vård).
Den inledande utmaningen inom vårdens dagligt liv existerar för att upptäcka, förstå samt titta problemet ur barnets alternativt den gamles perspektiv.

dem värdekollisioner oss måste hantera existerar då rätten mot välmående kolliderar tillsammans rätten för att undvika skadas samt rätten mot integritet. oss måste även balansera föräldrars samt närståendes intressen, liksom är kapabel kollidera tillsammans barnets/den beslutsinkompetentes, samt balansera andra alternativt möjligen framtida barns nyfikenhet tillsammans med den aktuella patientens.

Exempel 1: ett årig pojke, tidigare ishockeyspelare, opererades till en tid sedan vid bas från osteogent sarkom.

nära operationen amputerades motsats till vänster underben. Tumören återkom inom vänster lår. Den förväntade livslängden efter operation beräknades artikel en mot maximalt numeriskt värde kalenderår. Föräldrarna bad ifall operation, dock pojken vägrade.

Exempel 2: en fullgånget ungar föddes efter indikator vid svår syrebrist beneath förlossningen. Efter återupplivning tillsammans med intensivvårdsinsatser överlevde barnet.

nära fem dagars ålder upptäckte man svåra missbildningar bland annat inom hjärta samt lungor. Barnet förväntades ej leva inom mer än högst numeriskt värde månader, tillsammans svårt lidande. Barnet skulle även existera beroende från intensivvård. Föräldrarna ville fullfölja intensivvården samt för att varenda insatser skulle ges nära hjärtstillestånd.

Exempel 3: enstaka årig kvinna tillsammans tre unge (2, 5 samt 7 tid gamla) kom mot förlossningen tillsammans med något som blöder eller läcker blod moderkaka praevia inom sju dagar Mamman behövde blodöverföring samt barnet måste förlösas tillsammans kejsarsnitt, annars skulle både mor samt ungar avlida.

Familjen plats aktiva Jehovas vittnen samt kunde ej tillåta blodtransfusion.

Vid utvärdering från dessa fall måste barnets intressen identifieras samt vägas mot föräldrars, syskons samt andra närståendes. detta existerar även viktigt för att inse för att läkaren samt övrig anställda är kapabel äga intressen såsom delvis är kapabel kollidera tillsammans barnets samt dem anhörigas, vid identisk sätt liksom sjukhusledning samt politiker hållbart förmå äga intressen även vad gäller en beslut kring en enskilt fall (Figur 1).
Läkaren liksom bör verkställa dem medicinska besluten samt sköta kommunikationen tillsammans med patient, anhöriga samt andra vårdgivare måste på grund av sig egen, samt på grund av dem liksom bör informeras, klargöra för att ej bara uppgifter samt statistiska sannolikheter, utan även elementär värden samt moralisk resonemangsmetod, färgar samt påverkar besluten (Figur 2).

ett primär förståelse existerar alltså vital hos läkaren, liksom annars enkel är kapabel ge sken från för att hans/hennes åsikt grundas enbart vid medicinska information. ett öppenhet kring värderingar, bedömningar samt primär etiskt resonemang existerar den bästa utgångspunkten på grund av en kreativt informationssamtal.

således flera liksom möjligt från dem likt kunna beröras från beslutet bör ett fåtal den tidsperiod till reflektion vilket står mot förfogande inför en svårt beslut. tidsperiod samt ställe förmå variera, dock god förberedelse till sådana konversation samt medvetande från den område detta måste ett fåtal ta inom vården existerar kritisk på grund av en utmärkt beslutsunderlag.

Den medicinska etiken inom undervisningen
Den medicinska etikens ställe inom vården, den period såsom finns på grund av samtal samt reflektion kring enskilda händelser samt på grund av vidareutbildning inom ämnet, tenderar för att knappas in beneath detta senaste decenniet.

Nya vårdsystem, tillsammans allt sämre läkarkontinuitet samt ökad tidsperiod till administrativa/tekniska bekymmer, äger skjutit undan detta utrymme likt den medicinska etiken fick inom undervisningen samt inom vården beneath samt talen. Belysande existerar enstaka enkätstudie angående medicinsk etik inom läkarutbildningen från Niels Lynöe samt medarbetare [3].

Den visar för att studenter saknar goda förebilder samt tidsperiod på grund av reflektion.

Ingemar Engström samt medarbetare visar upp enstaka granskning baserad vid bland annat medicinstudenters attityd mot utbildning inom ämnet, kommentarer mot kursvärderingar samt argumentation inom Läkartidningen [4]. Artikeln visar för att såväl studenter liksom seniora doktor underskattar betydelsen från samt chansen för att föra tydliga etiska ­resonemang kring viktiga vårdetiska bekymmer.

Samtidigt avlivar man tillsammans goda argument enstaka utdragen rad legender kring den medicinska etiken.
Den likt varit tillsammans inom läkarutbildningen beneath flera decennier vet för att detta finns goda möjligheter för att vid en strukturerat sätt tydliggöra samt analysera etiska bekymmer inom vården på grund av studenter.

Nordiska ministerrådet äger även pekat vid metoder för att undervisa läkarstuderande samt doktor inom ämnet etik [5]. kritisk existerar tidsperiod samt engagemang ifrån dem likt fullfölja kursplanerna, liksom enstaka omfattande förståelse angående för att etiken existerar ett viktig komponent på grund av för att upprätthålla samt förbättra kvaliteten inom vården.

Samhället samt dem svaga grupperna
Den snabba medicinska utvecklingen kräver enstaka speciell moralisk uppmärksamhet samt beredskap.

Nya etiska bekymmer såsom oss tidigare ej alls reflekterat ovan uppträder. Utan träning inom alternativt förståelse angående moralisk utvärdering hos medicinsk expert samt beslutsfattare förmå grovt omoraliska metoder samt handlingar smygas in inom såväl vård liksom undersökning. doktor, ytterligare vårdpersonal samt medicinska vetenskapsman måste debattera inom medierna samt tillsammans med allmänhet samt politiker på grund av för att tydliggöra bekymmer såsom uppstår inom samt tillsammans fräsch insikt.

Även effekterna från strukturförändringar inom vården måste debatteras. modell vid nya teknologier såsom således småningom landat vid en god sätt inom landet existerar provrörsbefruktning, var dem vuxnas önskan ifall för att erhålla små människor måste balanseras mot risker till barnet [6]. en likartat modell likt hanterats rimligt väl inom svensk lagstiftning existerar hur man vid en etiskt acceptabelt sätt får nyttja tekniker såsom PGD/HLA (preimplantatorisk diagnostik tillsammans HLA-typning), likt ju väckt argumentation [7] angående om oss får producera en små människor på grund av för att bota en osunt bror/syster, samt inom således fall beneath vilka förutsättningar.
inom Läkartidningen 35/ skrev Nils Sjöstrand [8]: »Det maximalt negativa vilket hänt inom läkaretiken existerar flera kollegers alltför stora följsamhet mot den ekonomism likt dem senaste decennierna nästlat sig in liksom vårdideologi samt såsom ofta leder mot läkarmedverkan inom inhuman vård, särskilt från gamla samt utsatta.

var besitter Läkarförbundet sin stora etiska utmaning«, samt inom Läkartidningen 41/ skrev förra förbundsordföranden Eva Nilsson Bågenholm [9]: »Riskerna på grund av för att äldre samt dem maximalt sjuka trängs undan från patienter tillsammans enklare vårdbehov måste analyseras.«
Citaten visar för att dem goda värden oss hyllar inom vården i&#;dag, detta önskar yttra upphöjd produktivitet, verksamma metoder, vårdprogramsstyrning, bedömning samt kvalitetskontroll, korta vårdtider samt vårdgaranti, förmå kollidera tillsammans med andra goda värden såsom kontinuitet, lyhördhet, reflektion, långsiktighet, kunskapsfördjupning, undersökning (Fakta 1).

ifall dem senare får stå tillbaka på grund av många till dem förra blir detta framför allt dem svagaste grupperna liksom ej orkar utföra sin röst hörd (barnen, dem gamla, dem svårast sjuka) såsom drabbas. enstaka sådan tillväxt existerar djupt inhuman.

oss måste återigen undersöka vilket oss menar tillsammans med effektivitet samt standard inom vården samt än enstaka gång analysera hur detta bör bli mättad. Antal patientbesök per tidsenhet alternativt antal vårdtimmar per medicinsk expert, sjukhussäng alternativt diagnostyp existerar enkel skattade produktivitetsmått dock dåliga samt möjligen kontraproduktiva effektivitetsmått.

Effektiviteten från enstaka vårdinsats måste relateras mot patientens behov, för att insatserna mött patientens behov från bot, lindring samt förebyggande från ohälsa. Patienter besitter olika behov. dem svagaste, maximalt behövandes behov existerar svåra för att ens titta alternativt lyssna. Vårdprogram tar sällan hänsyn mot olikheter.
Vår goda vilja mot enstaka produktiv vård besitter lett mot strukturomvandlingar likt hotar för att producera enstaka ojämlik vård var dem svagaste, maximalt behövande existerar förlorarna.

tidsperiod på grund av moralisk reflektion även inom detta stycke förmå hjälpa oss för att förhindra denna bieffekt. Temat på grund av års medicinska riksstämma »En jämlik vård« besitter öppnat på grund av ett konstruktiv debatt.

Läkaren måste våga detta kontroversiella
Hippokrates fanns vid sin period ett kontroversiell man, dock han existerar utan tvivel kvar enstaka levande tecken på grund av medicinsk kompetens samt visdom.

oss behöver sådana förebilder, möjligen mer än någonsin inom enstaka högteknologisk, rasande snabb tillväxt, samt inom enstaka produktivitetsinriktad medicinsk dagligt liv.

vid både mikro- samt makroplanet måste läkaren ta ställning mot moraliska bekymmer likt mot sin natur existerar kontroversiella. oss måste likt doktor våga detta kontroversiella samt hävda patientens samt vår personlig integritet. detta existerar dem kontroversiella människorna såsom leder mot tillväxt, fräsch förståelse samt förståelse även inom den medicinska etiken.
*
Artikeln existerar en referat från års Hippokrates-föreläsning nära Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma.
*
möglich bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läkartidningen 47/