Hur sker ett radioaktivt sönderfall

Sönderfallskedja (även sönderfallsserie) existerar en radioaktivt ämnes serie från dotterämnen såsom dess partiklar kommer för att forma nära dem olika stadier liksom fågel igenom innan sönderfallet når sitt slut nära en stabilt kurs. Även resultat såsom dem olika ämnesstadiernas längd samt typ från sönderfall kunna rymmas beneath begreppet.

Mäts i Bequerel (Bq) efter fysikern som upptäckte den naturliga radioaktiviteten

Radioaktiva ämnen likt sönderfaller förmå sända ut alfapartiklar alternativt betapartiklar samt förändrar vid därför sätt sin sammansättning. Den största atomära förändringen sker då enstaka alfapartikel sänds ut då atomen mister numeriskt värde protoner samt numeriskt värde neutroner varvid masstalet, A, reducerar fyra steg. Därför förmå radioaktiva isotoper grupperas in inom fyra sönderfallsserier vars masstal ligger fyra steg isär; toriumserien (A = 4n), neptuniumserien (A = 4n+1), uranserien (A = 4n+2) alternativt aktiniumserien (A = 4n+3), var n existerar en heltal.

Neptuniumserien återfinns ej längre naturligt vid jorden eftersom all Np, tillsammans med halveringstiden 2,14 miljoner kalenderår, numera sönderfallit.

Betasönderfall, även β-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, det vill säga en elektron eller positron

mindre sönderfallsserier, tillsammans med isotoper enklare än bly, produceras från kosmisk strålning.

Toriumserien

[redigera | redigera wikitext]

Toriumserien, A = 4n.

Isotop	Kemisk tecken	Halveringstid	Huvudsaklig strålning
Torium	Th	1,4&#;×&#;1010 tid	α
Radium	Ra	6,7 tid	β-
Aktinium	Ac	6,1 h	β-
Torium	Th	1,9 kalenderår	α
Radium	Ra	3,7 d	α
Radon	Rn	55,6 s	α
Polonium	Po	0,16 s	α
Bly	Pb	10,6 h	β-
Vismut	Bi	60,6 m	β-, α
Polonium	Po	3,04&#;×&#;10-7 s	α
Tallium	Tl	3,1 m	β-
Bly	Pb	stabil

Neptuniumserien

[redigera | redigera wikitext]

Neptuniumserien, A = 4n+1.

Förekommer ej längre naturligt vid jorden.

Isotop	Kemisk emblem	Halveringstid	Huvudsaklig strålning
Neptunium	Np	2,1&#;×&#;106 kalenderår	α
Protaktinium	Pa	27 d	β-
Uran	U	1,6&#;×&#;105 kalenderår	α
Torium	Th	7,3&#;×&#;103 kalenderår	α
Radium	Ra	14,8 d	β-
Aktinium	Ac	10 d	α
Francium	Fr	4,8 m	α
Astat	At	0,03 s	α
Vismut	Bi	47 m	β-, α
Polonium	Po	4,2 μs	α
Bly	Pb	3,3 h	β-
Vismut	Bi	stabil

Uranserien

[redigera | redigera wikitext]

Uranserien, A = 4n+2.

Kallas även radiumserien.

Isotop	Kemisk emblem	Halveringstid	Huvudsaklig strålning
Uran	U	4,5&#;×&#;109 tid	α
Torium	Th	24,1 d	β-
Protaktiniumm	mPa	1,2 m	β-
Uran	U	2,5&#;×&#;105 kalenderår	α
Torium	Th	8,0&#;×&#;105 tid	α
Radium	Ra	1,6&#;×&#;103 kalenderår	α
Radon	Rn	3,8 d	α
Polonium	Po	3,05 m	α
Bly	Pb	26,8 m	β-
Vismut	Bi	19,7 m	β-, α
Polonium	Po	1,64&#;×&#;10-4 s	α
Bly	Pb	22,3 tid	β-
Vismut	Bi	5,0 d	β-
Polonium	Po	,4 d	α
Bly	Pb	stabil

Aktiniumserien

[redigera | redigera wikitext]

Aktiniumserien, A = 4n+3.

Isotop	Kemisk emblem	Halveringstid	Huvudsaklig strålning
Uran	U	7,1&#;×&#;108 kalenderår	α
Torium	Th	25,6 h	β-
Protaktinium	Pa	3,2&#;×&#;104 tid	α
Aktinium	Ac	21,6 tid	β-
Torium	Th	18,2 d	α
Francium	Fr	22,0 m	β-
Radium	Ra	11,4 d	α
Radon	Rn	4,0 s	α
Polonium	Po	1,77&#;×&#;10-3 s	α
Bly	Pb	36,1 m	β-, α
Vismut	Bi	2,2 m	α
Tallium	Tl	4,8 m	β-
Bly	Pb	stabil

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]