Hur många kyrkor finns det i västmanland
Västerås domkyrka
Västerås domkyrka ligger inom norra delen från Västerås innerstad samt existerar församlingskyrka på grund av Västerås domkyrkoförsamling samt domkyrka på grund av Västerås stift.
Kyrkan uppfördes ursprungligen vid talet samt invigdes 16 augusti , dock därefter följde oräkneliga utbyggnader fram mot Tornspiran samt yttertaket fick sitt nuvarande utseende nära återuppbyggnad efter brand vid talet.
Exteriören inom övrigt samt interiörerna präglas inom upphöjd grad från ombyggnader/omgestaltningar genomförda –61, –98 samt –
Erik XIV ligger begraven inom kyrkan, liksom riksföreståndaren Svante Nilsson samt ärkebiskopen Samuel Troilius.
Domkyrkan existerar Västerås högsta samt Sveriges e högsta byggnad tillsammans med sina 91,8 m. Den besitter även största tre stjärnor inom reseguiden le Guide vert.
Symboler
[redigera | redigera wikitext]Västerås domkyrka fanns helgad åt jungfru Maria samt Johannes Döparen beneath medeltiden[1] samt besitter ibland kallats Domkyrkan Vårfru.[2] Den besitter troligen beneath medeltiden kallats ungefär Sankta Maria samt Sankt Johannes domkyrka. Västerås stifts stiftsvapen avbildar även en Gudslamm, i enlighet med dem mening likt Johannes Döparen använde på grund av för att förklara Kristus.[1] inom Västeråsstadsvapen återfinns däremot numeriskt värde symboler på grund av jungfru Maria: enstaka ros samt Mariamonogrammet, titta Västerås kommunvapen.
Föregångare
[redigera | redigera wikitext]Det existerar oklart då Västerås inledande domkyrka byggdes, dock plats inledande gången staden benämndes stiftsort.[3] Man äger dock ej hittat några spår från den inledande kyrkan. Den fanns troligen ett mindre kyrka inom gråsten, dock är kapabel även äga varit byggd inom trä.[4] inom mittskeppets kor fanns tidigare gråstenspelare, vilka revs ut vid talet.[3] detta existerar dock ej säkert för att den inledande kyrkan fanns vid den nuvarande platsen, utan den är kapabel även äga legat vid andra sidan Svartån.[4] beneath talet lärde man sig för att bygga tillsammans med tegel inom land samt detta många tackar vare dem invandrade tiggarmunkarna.
tillsammans med hjälp från teglet byggde man upp ett färsk kyrka, kanske var gråstenskyrkan funnits.
I Västmanland finns åtskilliga vackra kyrkor spännande kyrkor att upptäcka, en del med anor ända från medeltidenKyrkobyggnaden
[redigera | redigera wikitext]Kyrkobyggnaden existerar enstaka femskeppig katedral, tillsammans kor inom enstaka halvcirkelformig absid samt koppartäckt säteritak tillsammans med murad italian (väggpartiet mellan dem båda takfallen), samt västtorn tillsammans sidoutbyggnader samt ett obeliskformig, kopparklädd spira.
vid sidoutbyggnaderna finns tornliknande skorstenar. Omgivande mark existerar program.
Den inledande kyrkan vid platsen plats från gråsten samt byggdes beneath talet.[5] Kyrkan kom senare för att bli ett sektion från den treskeppig basilika inom romansk stil,[6] likt uppfördes vid talet.[7] religiös tvärskepp gav den formen från en kors inom öst-västlig riktning, beneath talets senare sektion förlängdes den ytterligare österut, samt församlings valv tillkom.[3] Kyrkan brukar anses artikel invigs den 16 augusti [8] samt helgades åt jungfru Maria samt Johannes döparen.[källa&#;behövs] Den tornlösa västgaveln beneath identisk period dekorerades då tillsammans rundbågig fris.
vid pelarna syns detta för att valven inom sidoskeppen då fanns låga. vid platsen till korskranket hänger ännu triumfkrucifixet. beneath detta nästa århundradet förlängdes kyrklig kor samt fick enstaka treskeppig avslutning.
Vid ett genomgång från kyrklig taklag hittades enstaka inmurad samt avbränd sektion från enstaka träbjälke inom murverket inom norra korsarmens norra gavel.
Murverket besitter ingått såsom enstaka sektion från den tidigare romanska kyrkan. Troligen rör detta sig angående en inre remstycke likt legat vid murkrönet mot norra korsarmens västra skiljevägg. Virket äger i enlighet med dendrokronologisk granskning avverkats någon gång beneath år –, maximalt sannolikt –, samt bör därmed varit enstaka sektion inom den ursprungliga kyrkobyggnaden.
inom övriga korsarmar kunde likadana hål ifrån tidigare remstycken dokumenteras, dock utan bevarade trädelar.[9]
På samt talet kringbyggdes den gamla kyrkan tillsammans enstaka krans från en anförande kapell tillägnade olika helgon, var varenda kapell ägde eget präster. Prästernas inkomst samt jordagods, samt föremålen inom kapellen bekostades från prebenden från adelsmän samt bergsmän.[6] Kapellen slogs dock ihop mot fem skepp beneath talet.[3]
Tornet, inom religiös västra blad, stod tydligt omkring , samt ersatte den takryttare liksom satt direkt vid takåsen.[3] Kyrkan utökades beneath biskop Lydeke Abelsson även österut beneath talet, tillsammans tillsammans med numeriskt värde mindre nya kapell intill dess norr- samt sydsida mot ett hallkyrka inom relaterad till gotisk stil eller goter stil tillsammans med en ambulatorium på baksidan högaltaret.[6] då en kapell inom religiös sydvästra hörn lagts mot därför fick kyrkan sin nuvarande storlek.
beneath , samt talet tillkom även flera inventarier liksom förändrade interiören. Bland dessa förmå bland annat nämnas predikstolen, gravvårdar, begravningsvapen tillsammans mera.
Kyrkan klarade sig undan många från reformationens kyrkplundringar. Detta berodde delvis vid detta skyddade läget[förtydliga], dock många vid bas från biskop Petrus Magni (Peder Månsson).
denne vigde Laurentius Petri likt den inledande evangelisk-lutherska ärkebiskopen inom landet bibehöll därmed den kyrkliga kontinuiteten nära trosskiftet.[6]
Yttertaket från koppar lades vid beneath talet.[7] Tornet, vilket existerar 91,8 meter högt, existerar Västerås tredjeplats högsta byggnad, efter Lillhäradsmasten ( m) samt Västerås kraftvärmeverk ( m).[4] Den äger haft både enstaka medeltidsspira samt enstaka renässanskupol tillsammans med spira, likt förstördes nära eldsvådor.
Den nuvarande barockspiran ifrån existerar ritad från Nicodemus Tessin den yngre samt bekostades från monark Karl XI. Spirans föregångare, likt kunna ses inom bilden ifrån Suecia Antiqua et Hodierna, härstammade ifrån Johan III:s tid.[4]
Spiran ifrån existerar byggd från ekvirke, utan järnbalkar alternativt spik, samt beklädd tillsammans koppar.
Johan Scarlau, gesäll hos den tyske byggmästaren Büchegger, fanns den vilket monterade globen, kronan, korset samt tuppen vid den färdiga spiran. Den nya höga spiran väckte ont blod hos västeråsborna, såsom fanns rädda för att den skulle rasa ner. dem stagade upp den tillsammans med stöttor samt drevade den mot blåst, samt klagade hos kungen.
Tessin, likt blev vred då denne fick lyssna detta, fick dock kungen för att påbjuda för att stöttor samt drev skulle tas bort.[10]
Bränder
[redigera | redigera wikitext]Kyrkan drabbades från brand både samt ,[11] samt råkade kristianitiska styrkor starta ett mindre brand inom kyrkan.[6] religiös tornspira brann ner efter en åsknedslag samt ersattes tillsammans den nuvarande spiran.
inom juli slog blixten ner inne inom kyrkorummet, beneath pågående högmässa. ingen människa skadades, samt detta började ej brinna, dock blixten slog en hål inom muren. installerades åskledare samt efter detta klarade sig kyrkan mot , då tornet stod inom lågor, dock klarade sig ifrån allvarligare skador.[10]
Ombyggnad –
[redigera | redigera wikitext]– restaurerades domkyrkan,[7] i enlighet med den nygotiska smakriktningen samt många likt ägde tillsammans renässans samt stilriktning för att utföra avlägsnades.
Restaureringen plats närmast ett ombyggnad från stora delar från kyrkan. Resterna från detta medeltida koret sprängdes försvunnen. från religiös pelare ommurades 19 samt dessutom nyuppfördes 7 pelare. Valv samt valvbågar ändrades.
(De kyrkor som skrivits med svartapå grund av för att att nå ett mål eller resultat enstaka femskeppig kyrka revs den medeltida sakristian inom norra ytterskeppet samt väggarna mellan raden från gravkor inom södra ytterskeppet. Påtagligt även exteriört fanns för att samtliga 29 öppning flyttades ända mot 2 meter på grund av för att öka symmetrin. läka kyrkan dekorerades – tillsammans nygotiska schablonmålningar från Agi Lindegren, liksom idag finns kvar bara ovan stora orgelläktaren.[12]
Restaurering –
[redigera | redigera wikitext]Vid den senaste restaureringen –, beneath ledning från professor Erik Lundberg, äger man eftersträvat för att framhäva dem olika epokerna inom domkyrkans sjuhundraåriga byggnadshistoria.
underlag från sandsten samt kalksten lades in, man byggde enstaka fräsch orgelläktare inom religiös främre sektion samt dem främsta bänkarna fick fräsch inredning. nära korets södra blad murades ett grönskimrande predikstol inom chamotte,[7] skulpterad från Per-Erik Willö [källa&#;behövs] Då tillkom även glasmålningar från Fritiof Swensson inom Mariakapellet samt från Randi Fisher vid mittskeppets norra blad.
Kyrkor i Västmanlanddem tre målningarna inom spetsbågefönstren äger titeln De tre stegen. Efter för att dem utförts, gjorde Fisher även enstaka glasmålning till rundfönstret ovanför porten vid norrsidan.[13]
Galleri tillsammans historiska bilder
[redigera | redigera wikitext]Gravar, gravmonument samt epitafier
[redigera | redigera wikitext]Erik XIV
[redigera | redigera wikitext]I domkyrkan ligger kungen Erik XIV begravd, inom ett sarkofag från carraramarmor vid enstaka bas från rödbrun sandsten ifrån Öland.
Kungen begravdes ursprungligen beneath golvet inom ambulatoriet, samt den murade grav syntes endast vilket enstaka små upphöjning från golvet.[14] beslöts dock för att ett sarkofag likt monark Gustav III ursprungligen kunna äga beställt åt sig egen skulle föräras Erik XIV. vid enstaka trädyna ovanpå sarkofagens lock ligger regalier liksom hämtades ifrån Johan III:s gravmonument inom Uppsala domkyrka.
öppnades sarkofagen samt prover blev tagna, såsom visade höga halter från arsenik, dock inget ifall ursprunget mot förgiftningen.[6]
Redan den 20 mars ägde Kungliga Vitterhets Historie samt Antikvitets Akademien fattat beslut ifall inskriptionen vid sarkofagen liksom författades vid latin från Carl Birger Rutström.[15]
Regi Svec.
Goth. Vandal.
Augusto.
nato MDXXXIII.
Bellis terra marique gestis claro.
Dissidiis domesticis succumbenti.
Sceptro, libertate, tandem vita spoliato.
A. MDLXXVII.
Hic indulgente demum fratre pax concessa est.
vilket vid svenska blir:
Sveriges, Götes samt Vendes
upphöjde Konung,
född ,
berömd genom konflikt mot lands samt mot sjöss,
vilket dukade beneath på grund av oenigheter inom familjen,
berövades spiran, frihet samt slutligen även livet,
år
fick på denna plats sin frid, sedan hans broder mot senaste veknat.
Övriga
[redigera | redigera wikitext]Gustav Vasas kansler Peder Swart, professorn Johannes Rudbeckius, riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture), storfinansiären Simon Depken d.ä.
samt ärkebiskopen Samuel Troilius existerar andra personer likt begravts inom kyrkan.[16]
I domkyrkans underlag finns en flertal gravstenar, flera fullt läsbara. Bland gravmonumenten är kapabel särskilt nämnas Mauritz Stures (död ) gravhäll. han plats son mot rikshovmästarenSvante Nilsson (Sture) samt bilden från honom vid monumentet existerar en tidigt modell vid renässanskonst inom landet.
Den idealiserade bilden från Sture visar honom liksom enstaka femårig pojke fullt försedd vilket väpnare inom pansar samt svärd.[3]
Andra gravmonument samt epitafier innefattar följande:
Orglar
[redigera | redigera wikitext]I kyrkan finns 4 piporglar, den stora läktarorgeln, kororgeln, apostlakapellets orgel samt en mindre korpositiv.
Läktarorgeln
[redigera | redigera wikitext]Läktarorgeln byggdes inom samband nära renoveringen inom slutet från talet från Åkerman & Lunds Orgelbyggeri, samt stod färdig tid Orgeln ägde då 40 stämmor, spridda vid 3 manualer samt pedal[17]. Orgeln äger beneath årens lopp renoverats samt utökats en antal gånger, , samt från Åkerman & skogsdunge, från Setterqvist & Son samt från A.
Magnusson Orgelbyggeri AB. detta engelska orgelbyggeriet Harrison & Harrison Ltd. renoverade orgeln , samt restaurerade återigen Åkerman & skogsdunge orgeln mot originalskick, var bland annat lufttrycket höjdes ifrån 70 mmVp mot detta ursprungliga 95 mmVp, samt vissa stämmor flyttas mot sina ursprungliga verk[18]. Idag äger orgeln 65 stämmor, fördelat vid 4 manualer samt fotspak.
Disposition[19]
* = Högtrycksstämma, mm/Vp
| Huvudverk (I) | Positiv (II) | Svällverk (III) | Fjärrverk (IV) | Bombardeverk (I & II) | Pedalverk | Koppel |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Principal 16' () | Borduna 16' (/) | Basetthorn 8' () | Flûte double 8' (, ifrån Röda mölla, Stockholm) | Trompette 8' () | Untersatz 32' () | I/P |
| Principal 8' () | Principal 8' () | Rörfleut 8' () | Flauto amabile 8' (tal) | Clairon 4' () | Principal 16' () | II/P |
| Stentorphon 8' () | Flûte harmonique 8' () | Viola da gamba 8' () | Violin 8' (, ifrån S:t Nicolai kyrka, Arboga) | Violon 16' () | III/P | |
| Flûte harmonique 8' () | Borduna 8' () | Voix céleste 8' () | Salicional 8' () | *Subbas 16' () | IV/P | |
| Gamba 8' (/) | Dolce 8' () | Fugara 4' () | Voix céleste 8' () | Ekobas 16' () | II/I | |
| Octava 4' () | Octava 4' () | Flûte octaviante 4' () | Echofleut 4' () | Qvinta 12' () | III/I | |
| Flûte octaviante 4' () | Rörfleut 4' (/) | Nasard 3' () | Clarinette 8' () | Octava 8' () | IV/I | |
| Qvinta 3' () | Flageolett 2' () | Waldfleut 2' () | Vox humana 8' () | Violoncelle 8' () | III/II | |
| Octava 2' () | Cornett 3 chor () | Ters 1 3/5' () | Tremulant | Borduna 8' () | IV/II | |
| Cornett 5 chor () | Mixtur 4 chor () | Mixtur chor () | Crescendosvällare | Octava 4' () | IV/III | |
| Mixtur chor () | Corno 8' () | Fagott 16' () | Mixtur 4 chor () | I 4'/II | ||
| Trompet 16' () | Cromorne 8' () | Trompette harmonique 8' () | Contrabasun 32' () | II 16'/I | ||
| *Tuba mirabilis 8' () | Tremulant() | Oboe 8' (, troligtvis äldre) | *Tuba 16' () | III 16'/II | ||
| Clairon 4' () | Fagott 16' (, stövlar ifrån ) | III 4'/II | ||||
| Tremulant() | Trumpet 8' (/) | IV 16'/IV | ||||
| Crescendosvällare | Trumpet 4' () | IV 4'/IV |
Registersvällare samt 11 fria kombinationer.
Idag räknas de som fornminnenElektropneumatisk traktur samt registratur.
Kororgeln
[redigera | redigera wikitext]I samband tillsammans den senaste renoveringen byggde Frederiksborg Orgelbyggeri ett fräsch kororgel vid 28 stämmor spridda vid tre manualer samt pedal.[20]
Disposition
[redigera | redigera wikitext]| Ryggpositiv (I) (C-g3) | Huvudverk (II) (C-g3) | Bröstverk (III) (C-g3) | Pedalverk (C-f1) | Koppel |
|---|---|---|---|---|
| Gedackt 8' | Principal 8' | Gedackt 8' | Principal 16' | I/P |
| Principal 4' | Rörflöjt 8' | Rörflöjt 4' | Subbas 16' | II/P |
| Koppelflöjt 4' | Oktava 4' | Principal 2' | Oktava 8' | I/II |
| Waldflöjt 2' | Gedacktflöjt 4' | Sifflöjt 1' | Borduna 8' | III/II |
| Kvinta 1 1/3' | Oktava 2' | Cymbel 2 chor | Oktava 4' | |
| Scharf 3 chor | Mixtur 5 chor | Vox humana 8' | Fagott 16' | |
| Krumhorn 8' | Dulcian 16' | Tremulant | Skalmeja 4' | |
| Tremulant | Trumpet 8' |
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]Inspelningar från toner framförd vid religiös orglar.
Inventarier
[redigera | redigera wikitext]Altaruppsatser samt altarskåp
[redigera | redigera wikitext]- Två altarskåp existerar tillverkade inom Lübeck beneath talet, dessa återfinns inom domkyrkans sakristia samt domkyrkans samtalsrum. Altarskåpet inom sakristian återger endast numeriskt värde bibliska bilder, dem andra bilderna inom altarskåpet existerar helgonbilder.
- Altarskåpet inom Apostlakapellet (norra skeppet) lär existera ifrån start från talet samt äger sitt ursprung ifrån mäster Jan Bormans ateljé inom Bryssel.
- Mariaskåpet inom dopkapellet alternativt Mariakapellet (södra skeppet) existerar en jobb utfört inom Antwerpen samt målningarna liknar dem ifrån Dirk Bouts inom Löwen.
- Skåpet vid högaltaret existerar ifrån samt skänktes från riksföreståndaren berg Sture den yngre samt hans fru Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna).
Skåpet existerar tillverkat inom Antwerpen samt tillskrivs Jan Gillisz Wrage samt Jan Genoots, samt målaren Jan van Dornicke.
- Veronicatavlan från sandsten existerar huggen inom Västerås, därtill målad samt förgylld, donerades från biskopOtto Svinhufvud.
Övriga inventarier
[redigera | redigera wikitext]Galleri ovan inventarier
[redigera | redigera wikitext]Kyrkklockor
[redigera | redigera wikitext]I domkyrkans en hög byggnad eller struktur hänger fyra kyrkklockor.
Klockornas toner, ifrån den största mot den minsta är: giss0-h0-ciss1-fiss1. Storklockan existerar omgjuten flera gånger, år samt , samt slutligen omgjuten kalenderår från Gerhard Meijer inom huvudstaden. Klockans diameter existerar cm samt den balanserar kg. Söndagsklockan göts angående bland annat året samt senast tid Dess diameter existerar cm samt den balanserar kg.
Bönklockan existerar senast omgjuten kalenderår Dess diameter cm samt den balanserar kg. Vårdklockan, den minsta klockan, existerar ursprungligen ifrån medeltiden. Omgjuten år , samt senast inom Örebro. Klockans diameter existerar cm samt den balanserar kg.
Klicka på kyrkans namn så får du en beskrivning av kyrkan och en kulturhistorik karakteristikDomplatsen
[redigera | redigera wikitext]Domplatsen existerar enstaka öppen platsbildning - enstaka piazza - väster angående kyrkan, öster ifall biskopshuset samt söder ifall domkapitelshuset. var finns enstaka staty föreställande biskop Johannes Rudbeckius, skapad från Carl Milles. Statyn invigdes nära årsjubileet från Rudbeckianska gymnasiet, vilket tid fanns Sveriges inledande gymnasium.[4]Skolan ligger bara en tiotal meter ifrån domkyrkan samt den gamla stadsdelen Kyrkbacken inom Västerås.
Biskopen Mikael Mogren äger förklarat mönstret inom gatubeläggningen likt strålarna inom Nådens solen. Symbolen Nådens stjärna förknippas även tillsammans Johannes Rudbeckius samt återfinns vid hans staty.
Biskop Mikael Mogren besitter givit springbrunnen vid domkyrkans västvägg namnet Pilgrimens källa.
Le Guide vert
[redigera | redigera wikitext]Västerås domkyrka existerar enstaka från tre religiösa byggnader inom landet vilken besitter tilldelats tre stjärnor inom turistguiden le Guide vert, dem andra existerar Lunds domkyrka samt Vadstena kloster.[21] inom guiden nämns tornet tillsammans utsmyckning, Erik XIV:s sarkofag, Brahes mausoleum samt dem tre nederländska altarskåpen (Altarskåpet inom högaltaret, altarskåpet inom Mariakapellet samt altarskåpet inom Apostlakapellet).[22]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Ny svensk vapenbok, från Clara Nevéus (text) samt broder Jacques dem Wærn (illustrationer), Streiffert & Co Bokförlag HB inom samarbete tillsammans Riksarkivet, huvudstaden , s.
- ^Till modell inom Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, malm , grupp 10, kolumn (på kartan ovan Västerås).
- ^ [abcdef] M. Nordin, Jonas (). ”Domkyrkan”. Det medeltida Dalarna samt Västmanland: ett arkeologisk guidebok.
Lund: Historiska media. sid.&#;– Libris ISBN
&#; - ^ [abcde] Drakenberg, Sven; Unge, Nunne von (). ”Katedralen”. Västerås. Stockholm: Bonnier. sid.&#;– Libris&#;
- ^”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. .
?byggnadBeskrivningId=&byggnadId=&historikId= Läst 19 femte månaden i året
&#; - ^ [abcdef] Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid; Gezelius, Malin (). ”Västerås domkyrka”. Svenska kyrkor: ett historisk reseguide. Stockholm: Medström. är indelad i 1 församlingar (1 januari ) i Sverige och 31 församlingar utomlands
sid.&#;– Libris ISBN
&#; - ^ [abcd] Boberg, Anita; Hammarskiöld, Rolf, red (). ”Västerås domkyrka”. Sjätte sinnet: bildkonst inom kyrkor inom Västerås stift . Västerås: Västerås stift. sid.&#; Libris ISBN &#;
- ^Ahlberg, Hakon (&#;;). Västmanlands kyrkor inom mening samt bild.
S. Björklund. ISBN OCLC Läst 19 femte månaden i året
&#; - ^”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. . Stora och Lilla Rytterne kyrkoruiner hör till de äldsta kristna minnesmärkena i Västmanland med ursprung kring tal
?byggnadId=&page=historik&visaBeskrivningar=true. Läst 26 juni
&#; - ^ [ab] Wallensteen, Ivar (). Sällsamheter inom Västerås. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid.&#;– Libris ISBN &#;
- ^Nationalencyklopedin. ”Västerås domkyrka”. Arkiverad ifrån originalet den 18 april ://%C3%A4ster%C3%A5s-domkyrka.&#;
- ^Gunnar Ekström, Västerås domkyrka tredjeplats upplagan,
- ^Linda Fagerström, Randi Fisher - svensk modernist skogsdunge Ellerströms (diss.)
- ^Västerås domkyrkoförsamling. ”Erik XIV:s grav”.
Arkiverad ifrån originalet den 3 november ://?id= Läst 2 november
&#; - ^Kongl. Vitterhets, Historie samt Antiquitets Academiens Handlingar, sid
- ^Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. Ordalaget: huvudstaden , s.
- ^Svenska kyrklig webbplats, Stora orgeln inom Västerås domkyrka Läst
- ^Svenska kyrklig webbplats, Stora orgelns renovering Läst
- ^”Västerås Domkyrka”. .
Läst 17 juli
&#; - ^Svenska kyrklig webbplats, Kororgeln inom Västerås domkyrka Läst
- ^Via Michelin. ”Sites touristiques Suède” (på franska). Svenska kyrkan
Arkiverad ifrån originalet den 24 november :// Läst 2 november
&#; - ^Via Michelin. ”Cathédrale dem Västerås” (på franska). Arkiverad ifrån originalet den 30 april :// Läst 2 november &#;
- ^”Sammanfattning från avhandlingen vid Lunds universitets webbplats”. Arkiverad ifrån originalet den 20 november ://?id=&postid= Läst 25 januari &#;