Vad är livslängden för en böna

Fotograf/bild: Exporters India

(bönor a) störbönor, stångbönor, klätterbönor b) buskbönor 1. brytbönor 2.

skärbönor 3. spritbönor, kokbönor )

beans a) pole beans b) bush beans 1. snap beans 2. cut beans 3. shelling beans, hull beans, cooking beans

haricots a) haricot à rames b) haricots nains 1.

haricots snap 2. haricots coupés 3. haricots à écosser

fagioli a) fagioli di palo b) fagioli a cespuglio, nano 1. fagioli a scatto 2. fagioli tagliare 3. fagioli sgusciati

Bohnen a) Stangenbohnen b) Buschbohnen 1. Schnappbohnen 2. Schnippelbohnen 3. Kochbohnen

frijoles a) estaca dem frijoles b) arbusto dem frijol 1.

guisante snap 2.

frijoles cortar 3. semillas dem frijol

• Störbönor (stångbönor, klätterbönor): dem flesta frön från växter ofta använda som mat existerar klättrande liknade vinrankor samt behöver därvid någon form eller gestalt från stöd på grund av sitt klättrande, en växt, enstaka stång alternativt någon form eller gestalt från klätterställning.

• Buskbönor (dvärgböna) kallas förädlade lågväxande bönsorter vilket ej behöver stöd. Buskbönor utvecklar sina frön från växter ofta använda som mat samtidigt mot skillnad ifrån stångbönor likt utvecklas efter grabb. Buskbönor lämpar sig därför på grund av maskinell plockning medan klätterbönorna måste plockas till grabb.
  Vackra brytbönor i olika färger, nyss skördade

  enstaka sådan buskböna existerar den svenska brun böna. Läs mer > Bruna bönor.

• Krypbönor kallas frön från växter ofta använda som mat såsom ej existerar klättrande alternativt buskartade. frön från växter ofta använda som mat existerar från naturen klättrande, sålunda ett krypböna existerar antingen framodlad alternativt enstaka böna vilket ej hittar något för att klättra på.

1. Brytbönor är omogna (färska) långsmala trinda frön från växter ofta använda som mat, tillsammans med runda alternativt halvplatta baljor.

   Både balja samt frön äts. dem tillreds samt erbjuds mat eller dryck kurera vanligtvis lättkokta. detta finns gröna, ofta benämnda tillsammans sitt franska namn "haricots verts" (läs mer > Gröna bönor), purpurfärgade (lila) samt blekgula benämnda vaxbönor inom land (läs mer > Vaxbönor). Jämför brytärter (läs mer > angående ärter).

2. Skärbönor kallas olika omogna (färska) ganska stora frön från växter ofta använda som mat vars balja existerar bred samt platt, mot modell Rosenböna.
   Också bondbönornas skott och toppar kan användas i matlagningen

   Både balja samt frön äts. Baljans insida besitter ett seg hinna varför dem brukar skäras inom bitar innan konsumtion (därav namnet).

3. Spritbönor (sprita = sprida något) existerar ärter såsom "spritas" tas ur sin balja samt detta existerar bara fröna vilket äts. förmå artikel omogna gröna dock avser främst torkade frön vilket gäller till dem flesta frön från växter ofta använda som mat.

   Förekommer tillsammans olika fröskalsfärg ("ärtfärg"), bruna, röda, vita, svarta alternativt flamfärgade.

   Bönor innehåller bland annat protein, fibrer, folsyra, kalcium, magnesium, järn och zink

   Kokbönor är en annat namn vid torkade frön från växter ofta använda som mat, detta önskar yttra dem måste kokas innan konsumtion.

• Svårsmälta bönor: frön från växter ofta använda som mat existerar nyttig föda, dock förmå existera jobbiga till vissa magar, dem ger gaser.

  Vissa sorter existerar mer lättsmälta än andra mot modell vignabönorna adzuki, flageolet, black eye samt mungbönor. Svarta frön från växter ofta använda som mat anses artikel ovanligt tuffa på grund av buk, liksom kidneybönor.

  Lär känna de olika bönsorterna som kidneybönor till cannelini och få tips på goda bönröror och andra smarriga recept

  en sätt för att ett fåtal mer lättsmälta frön från växter ofta använda som mat är  ytterligare utdragen blötläggning, 20 timmar samt för att byta kokvattnet efter halva tiden. Fermenterade (jästa) frön från växter ofta använda som mat ger mer lättsmälta frön från växter ofta använda som mat, mot modell den japanska rätten natto vid jästa sojabönor, alternativt den indonesiska Tempeh (sojabönkakor).
  

• Lektiner förekommer inom baljväxters frön (läs mer > Fytinsyra).

  Lektiner kunna hämma upptar plats från olika näringsämnen inom tarmen, samt påverka bakteriefloran inom tarmen samt anses därför toxiska (giftiga). detta giftiga ämnet inom fröna existerar fytohemagglutinin (läs mer > Gifter inom fröer). detta existerar örten sätt för att yttra "ät ej mig". upphöjd koncentration existerar känd inom okokta kidneybönor.

  Mindre mängd inom gröna frön från växter ofta använda som mat. Förgiftning förmå uppstå från råa alternativt felaktigt lagade frön från växter ofta använda som mat. Symptomen existerar illamående samt kräkning inom timmar efter intag följt från diarré. Återhämtning existerar vanligtvis snabb efter timmar (läs mer > Gifter inom frön). till för att undvika förgiftning skall frön från växter ofta använda som mat blötläggas inom minimalt fem timmar samt sedan kokas inom nytt vätska inom minimalt 30 minuter.

  Lektiner existerar allmänt värmekänsliga, dock eftersom oss ofta tillagar vår föda försiktigt finns ändå ett ansenlig mängd ofta kvar intakt inom maten oss äter. nära raffinering från sojaolja erhålls lecitin såsom biprodukt vilket inom livsmedelsindustrin används likt bindemedel (läs mer > E Lecitin)  
  

• Favism är enstaka ärftlig enzymbristsjukdom vilket främst drabbar män boende inom Nordafrika samt Mellan Östern samt ättlingar därifrån.

  Aminosyrorna vicine samt convicine inom favabönor (därav "favism") förstör dem röda blodkropparna hos dessa personer vilket kunna innebära livshotande anemi (blodbrist). Behandling från enklare favism sker bland annat tillsammans tillskott från vitamin B nära svåra brådskande fall förmå individen drabbas från koma samt behöver blodöverföring.

  Exempel på bra sorter är: 'Witkiem' och 'De Monica'

  ett ytterligare egenskap likt aminosyrorna besitter existerar för att motarbeta tillväxt från malaria inom blodcellerna samt användes förr likt botemedel.