Kolvmotor flyg steg för steg

En kolvmotor existerar ett motor såsom omvandlar en gas- alternativt vätsketryck inom enstaka cylinder mot enstaka mekanisk rörelse från enstaka kolv inom cylindern. Kolven driver via ett vevstake ett vevaxel, likt ger en utgående vridmoment. Trycket förmå antingen bildas inom enstaka extern process mot modell ångpanna, luftkompressor (gastrycksmotor) alternativt vätsketrycksmotor (hydraulmotor) alternativt bildas genom förbränning från gasen inom cylindern (förbränningsmotor).

En kolvmotor är kapabel beneath vissa förhållanden reversera energiutbytet samt fungera vilket pump istället.

Om kolven endast ger ett linjär kraft utan vevstake samt vevaxel, mot modell slaghammare, betraktas detta ej såsom ett kolvmotor.

I denna produkt beskrivs kolvmotorn såsom förbränningsmotor. till gas-/vätsketrycksmotorer hänvisas mot artiklarna ångmaskin, pneumatisk motor samt hydraulmotor.

Kolvmotorns kemi samt konstruktion

[redigera | redigera wikitext]

Den generella kemin beskrivs inom artikeln förbränningsmotor.

För kolvmotorns förbränningsprocess gäller speciellt:

Oxidationsmedlet till bränslet existerar detta syre, vilket finns inom den tillförda luften, varför kolvmotorer existerar svåra för att nyttja inom ubåtar inom undervattensläge.

inom vissa racermotorer förmå ytterligare oxidationsmedel blandas in inom bränslet, mot modell nitrometan alternativt lustgas. Luften kunna tas in inom cylindern vid numeriskt värde sätt:

• Kolven förmå suga in luften – enstaka "sugmotor". detta utför för att lufttrycket inom cylindern blir lägre än atmosfärstrycket. Motorn blir lätt dock får sugförluster speciellt nära nedsänkt tryck, samt begränsningar inom möjlig påverkan nära upphöjd belastning.
• Luften är kapabel komprimeras utanför cylindern samt tryckas in inom denna.
  De fyra takterna i en kolvmotor kallas insug, kompression, explosion/expansion och utblås

  Detta ger på grund av ett given cylindervolym mer syre samt därmed tillfälle för att tillföra mera bränsle samt ännu äga ett stökiometrisk (fullständig) förbränning. Motorn säges artikel överladdad, samt ger ett högre inverkan till ett given motorvolym. Kompressionen kunna ske vid numeriskt värde sätt:

  • Med ett kompressor, liksom drivs mekaniskt från vevaxeln.

    Kompressorns laddtryck existerar inom proportion mot motorvarvtalet eftersom kompressorvarvtalet existerar synkront tillsammans med detta, vilket ger ett enklare motorstyrning.

  • Med enstaka avgasturbo, likt utnyttjar kvarvarande energi inom avgaserna. Turbon består från ett turbin samt enstaka kompressor vid identisk axel. Turbinen sätts inom cirkelrörelse från motorns avgaser samt driver kompressordelen.

    kvantiteten avgaser varierar tillsammans med motorns varvtal samt utfall, vilket ger stora variationer från turbons laddtryck. nära enstaka plötslig ökning från motoreffekten sker ökningen från turbons laddtryck tillsammans enstaka viss fördröjning. Dessa nackdelar är kapabel inom viss mån kompenseras. enstaka avgasturbo kombineras ofta tillsammans enstaka laddluftkylare vilket sänker den komprimerade luftens temperatur.

    Detta förbättrar motorns utfall samt verkningsgrad samt sänker motorns temperatur vilket förmå minska slitage samt öka livslängd.

Bränsleblandningen tillsammans med luften. ifall bränslet existerar inom vätskeform (ej gasdrift), sprids detta inom en munstycke mot fina faller i små droppar såsom sedan förgasas inom luften. ifall bränslet existerar inom gasform, mot modell biogas, således blandas detta tillsammans luften inom insugningsröret.

Bränsle inom vätskeform kunna tillföras vid tre sätt:

• I ett förgasare utanför motorns grenrör in inom cylindrarna. Förgasare användes tidigare inom samtliga Ottomotorer, dock numera endast inom mindre motorer mot modell tvåtakts motorsågar samt fyrtakts gräsklippare. Förgasarna plats kompromisser, såsom trots flera kompensationsfunktioner ej förmådde styra bränsle/luftblandningen stökiometriskt inom varenda situationer.

  Motoreffekten reglerades genom för att lufttillförseln varierades tillsammans med en gasspjäll. inom dieselmotorer används inte någonsin förgasare.

• I ett bränsleinsprutare inom inloppsröret. detta existerar enstaka magnetventil, såsom öppnar mot enstaka spridare beneath en många kreditkort ögonblick. enstaka högtryckspump behövs såsom ger en precist samt högt bränsletryck.

  Genom elektronik styrs bränsletillförseln genom för att öppningstiden varieras. Numera används vanligen ett insprutare per cylinder till för att styrningen bör bli än mer precist. Man mäter luftmängden likt passerar spjället samt styr insprutningstiden därefter. Används ej på grund av dieselmotorer.

• I enstaka insprutare inne inom cylindern (direktinsprutning). ifall luften ej innehåller något bränsle beneath kompressionstakten är kapabel man öka kompressionen utan för att riskera självantändning.

  eftersom verkningsgraden ökar tillsammans med gastrycket existerar detta önskvärt för att portionera in bränslet inom cylindern ursprunglig beneath förbränningstakten. Direktinsprutning kräver för att bränsletrycket existerar avsevärt högre än inom cylindern (– dryckesställe nära bensin samt – dryckesställe nära diesel). Styrningen från insprutningen är kapabel ske vid tre sätt:

  • En mekanisk bränslepump vilket pulsar ut bränslet inom riktig period mot en rör mot varenda insprutare vilket då öppnas.

    Användes inom samtliga tidigare dieselmotorer. Effekten reglerades genom för att bränslemängden varierades medan lufttillförseln plats fri (ej gasspjäll)

  • Elektromagnetiska insprutare. Insprutarna styrs elektroniskt. Vanligen återcirkuleras bränslet mot tanken då insprutaren existerar stängd på grund av för att låta bränslet kall luft insprutaren.

    Användes endast till dieselmotorer.

  • Piezoelektriska insprutare. Tekniken tillåter avsevärt mindre insprutningstider. Genom för att dela in insprutningen inom flera rytmiska slag (vanligen fem) förmå man sprida förbränningen ovan kurera takten (se förbränning nedan). Började användas inom dieselmotorer inom start från talet. Bidrar mot för att minska bullret många eftersom momentan ökning av tryck undviks.

    kalenderår ägde tekniken även kommit vid ottomotorer vilket bedöms öka verkningsgraden.

Förbränningen. Önskemålet existerar för att den bör ske beneath läka förbränningstakten sålunda för att en jämnt vridmoment erhålles (se dynamik nedan). Förbränningen sker inom numeriskt värde faser:

• Antändning.
  • Med tändstift – ett ottomotor. enstaka antändande gnista skapas liksom tänder strax innan övre dödläget. Gnistan skapas tillsammans enstaka tändspole såsom besitter numeriskt värde lindningar tillsammans med upphöjd omsättning (sekundärlindning tillsammans flera varv). då primärströmmen bryts orsakas ett många upphöjd sekundärspänning (> kV).

    Tändläget (brytningen från primärströmmen) existerar många viktigt till för att erhålla högsta verkningsgrad. Vissa motorer äger numeriskt värde tändstift (till modell Alfa Romeo Twin Spark) på grund av för att ett fåtal bredare flamfront samt minska misständningar. titta mer inom separat produkt tändsystem (ottomotor).

  • Med självantändning – ett Dieselmotor.

    Sker angående kompressionen existerar således upphöjd för att upphettningen överstiger bränslets flampunkt. Metoden kräver för att bränslet sprutas in ursprunglig då kolven närmar sig övre dödläget. Tidigare fanns fara för att kompressionen ej höjde temperaturen tillräckligt nära starten från enstaka kall motor. Man tog då hjälp från glödstift såsom värmdes före början.

    
    
  • 
  
  

  enstaka ytterligare variant plats enstaka tändkula vilket man skruvade ur såsom en tändstift samt värmde upp tillsammans med ett blåslampa. Den varma kulan skruvades åter in då motorn skulle startas. Fram mot talet äger vanligen dieselolja tillsammans med relativt upphöjd flampunkt använts. dock kring kalenderår började man experimentera tillsammans bensin vilket bränsle.

  på grund av för att förbränningen ej bör bli på grund av häftig behövs, vilket ovan nämnts, för att bränslet sprutas in inom flera portioner tillsammans enstaka piezoelektrisk insprutare. Oönskad självantändning kunna ske inom enstaka ottomotor ifall bränslets flampunkt sjunker samt belastningen existerar upphöjd (mycket syre samt bränsle).

  detta kallas knackning, eftersom den till tidiga tryckökningen skapar skakningar inom cylindern (motorblocket). detta förmå framför allt uppstå inom slutet från förbränningstakten då förbränningen existerar ojämn samt förmå återtända nära nedre vändpunkten. Moderna ottomotorer besitter ett alternativt flera knackningssensorer likt utför för att tändläget kunna justeras samt motorn automatiskt förmå justera sig mot olika oktantal (flampunkter) hos bränslena.

• Flamfrontens fortplantning.

  existerar normalt 15–25 m/s. Hastigheten beror vid bränslet samt bestämmer detta varvtal liksom ger bäst verkningsgrad. ett massiv fartygsdiesel går vid tjockolja liksom brinner långsamt. Cylindern existerar utdragen samt varvtalet måste artikel sålunda lågt vilket ca varv/min vilket existerar en utmärkt propellervarvtal.

  Motsatsen existerar ett 40 kubikcentimeters motorsågsmotor liksom går bäst uppåt 10 varv/min. Flamfrontens hastighet förmå avta nära kallare ytor inom cylindern samt gaser kring kolvringarna är kapabel bli oförbrända.

Kolvmotorns dynamik

[redigera | redigera wikitext]

Kolvmotorn äger enstaka kolv vilket rör sig linjärt samt tillsammans med enstaka vevstake såsom delvis fullfölja ett cirkelrörelse samt får vevaxeln för att snurra.

detta ger numeriskt värde fundamentala problem:

• Variabelt vridmoment. Vridmomentet existerar positivt endast beneath förbränningstakten samt existerar då sinusliknande. Noll nära kolvens toppläge, ökar mot högsta då vevslängen existerar inom 90 grader samt går sedan åter mot noll. Beroende vid förbränningsfronten är kapabel detta variera däremellan.

  nära kompressionstakten existerar vridmomentet negativt tillsammans liknande sinusform. nära dem övriga numeriskt värde takterna inom ett fyrtaktsmotor existerar vridmomentet svagt negativt. angående motståndet ifrån den drivna utrustningen, mot modell bilhjulen existerar konstant, sålunda uppstår torsionssvängningar dels inom läka motorn samt dels inom vevaxel samt drivlina.

  på grund av för att kompensera detta sålunda använder man numeriskt värde metoder:

  • Öka antalet cylindrar sålunda för att expansionstakterna är kapabel spridas ovan bota cykeln. enstaka 6-cylindrig fyrtaktare får då bara 2*/6= grader mellan varenda momenttopp inom stället på grund av grader. titta dock Vmotorer var numeriskt värde kolvar driver identisk vevsläng vilket ger en mer mullrande ljud.
  • Förse vevaxeln tillsammans med en svänghjul inom en änden.

    Svänghjulet såsom äger högt tröghetsmoment jämnar då ut vridmomentet. eftersom svänghjulet sitter inom en ändan från vevaxeln uppstår ändå mindre torsionssvängningar inom vevaxeln. Man placerar då ibland enstaka svängningsdämpare inom andra ändan, vanligen inom drivremshjulet inom bilmotorer.

• Massrörelser (vibrationer) ifrån kolv,vevstake samt vevaxeln:
  • Kolvens samt kolvbultens raka svängning förmå kompenseras tillsammans med enstaka balans inom vevaxeln dock detta ger då istället ett obalans vinkelrätt inom vevaxeln.

    detta existerar därför viktigt för att kolven äger små massa. Tillverkas vanligen från aluminium.

  • Vevstaken ger identisk raka svängning såsom kolven, dock dessutom enstaka vinkelrät svängning inom vevslängsändan. Dessa båda svängningar kunna kompenseras tillsammans motvikter vid vevslängen. Den vinkelräta svängningen ger även viss sidosvängning vid kolvbulten samt kolven.

    vid små kolvmotorer fullfölja detta ingenting, dock vid mot modell stora fartygsdieslar kunna detta innebära cylinderslitage. Man delar därför upp vevstaken inom numeriskt värde armar, var den övre pistongen styrs från ett "tärning" inom ett en horisontell struktur som stöder eller förstärker något sålunda för att den bara rör sig lodrätt, medan den undre rör sig även inom sidled såsom ett vanlig vevstake.

    enstaka fördel tillsammans denna svar existerar för att man får enstaka skiljevägg mellan vevhus samt cylinder vilket förbättrar tvåtaktscykeln vilken dessa dieslar vanligen använder samt tillåter stänksmörjning.

  • Vevaxeln balanseras tillsammans motvikter mot varenda vevsläng. Dessutom ytterligare vikt till för att kompensera mot kolvens samt vevstakens rörelser.

    dock eftersom detta ökar den vinkelräta svängningen förses mot modell vissa bilmotorer tillsammans enstaka balansaxel likt enbart äger funktionen för att utjämna dessa svängningar. inom andra fall, mot modell Harley-Davidsons V-twin-motor, ser man vibrationerna liksom enstaka sektion från körupplevelsen samt behåller ett lite ogynnsam tändföljd/vevslängs-konstruktion.

Vad såsom ovan nämnts gäller på grund av enstaka cylinder.

Genom för att placera cylindrarna inom olika vinklar mot varandra kunna man ytterligare kompensera svängningarna:

• Genom för att sprida flera cylindrar jämnt ovan varvet (stjärnmotor – titta nedan).
• Genom för att parvis placera cylindrarna motställda (boxermotor – titta nedan).
• Genom för att placera cylindrarna vid rad tillsammans viss tändföljd (radmotor – titta nedan).

Kolvmotorns konfigurering

[redigera | redigera wikitext]

Fysiska variabler liksom ofta används:

• Kompressionsförhållande = Volymen från utrymmet ovanför kolven inom nedre vändläget / Volymen ovanför kolven inom övre vändläget.

  Ca 10 nära ottomotorer samt 20 nära dieselmotorer.

• Slagvolym = Volymen mellan undre samt övre vändlägena. enstaka ottomotor kunna äga ca 1 liter per hk.
• Verkningsgrad = Tillförd energi / Avgiven energi. Vanligen %.
• Effekt = Avgiven nettoeffekt inom drivaxeln sedan essentiell utfall till kylning, smörjning, el mm avdragits. Uttrycks inom watt (eller hästkrafter).
• Vridmoment = Kraften inom drivaxeln uttryckt inom newtonmeter nära olika varvtal.

  Fordon tillsammans med jämnt samt högt vridmoment ifrån mot modell ett turbomotor alternativt diesel behöver ej växlas därför ofta.

Beroende vid kolvmotorns användningssätt finns olika variabler för att besluta nära ett konfigurering:

Förbränningscykel. inom praktiken finns endast numeriskt värde principer:

• Tvåtaktscykel.

  enstaka takt existerar sammansatt utblåsnings- samt insugningstakt ( grader) samt enstaka existerar expansionstakt ( grader). Idén existerar för att utnyttja vevhuset på grund av för att beläggning detta tillsammans luft/bränsle då kolven går upp samt sedan beneath expansionstakten komprimera den därför för att den inom slutet från takten genom ett öppning inom cylinder trycks upp ovanför kolven samtidigt liksom avgaserna pressas ut.

  titta figur mot vänster. Metoden existerar lätt, kräver inga ventiler samt ger upphöjd utfall per kg. dock styrningen från förbränningen ger sämre emissioner, även ifall nya styrsystem numera finns vid mot modell utombordsmotorer. Stora 2-takts marindieslar äger oftast ett avgasventil liksom förbättrar utblåsningen. Tvåtaktsmotorn tillåter ej stänksmörjning ifrån vevaxelslängarna då dessa doppar ner inom enstaka oljesump beneath motorn.

  Smörjningen sker genom inblandning från olja inom bränslet (ger oljeförbrukning). Undantag existerar stora marindieslar tillsammans en horisontell struktur som stöder eller förstärker något samt delad vevstake (se dynamik ovan).

• Fyrtaktscykel. enstaka insugningstakt, enstaka kompressionstakt, ett expansionstakt samt ett utblåsningstakt.

  Kräver ventiler till in- samt utblåsningen. äger lite förbättrad verkningsgrad samt lägre emissioner än 2-taktaren. äger lite högre vikt per kW. Tillåter stänksmörjning.

Bränsleantändning:

• Ottomotor tillsammans tändstift. Ger viss typ från gasemissioner. Tyst gång.
• Dieselmotor tillsammans självantändning.
  Grundprinciper för energiomvandlingsprocesser i kolvmotorer

  Ger partikelemissioner. Bullrar mer samt kräver kraftigare dimensionering. Lite förbättrad verkningsgrad.

• "Otto/Diesel-Hybrid" tillsammans med både självantändning samt tändstift. inom praktiken enstaka dieselmotor vilket försetts tillsammans tändstift vilket används till både flytande samt gasformiga drivmedel. Ref. Scanias utvecklingschef Per Hallberg inom fräsch Teknik

Kylmetod:

• Luftkylning.
  Denna steg-för-steg guide vägleder dig genom hur du tar drönarkort i Sverige, vilket är viktigt för laglig och säker drönarflygning

  Kräver för att cylindrarna förses tillsammans med kylflänsar. Luftströmmen förmå hämtas ifrån fartvinden mot modell vid motorcyklar samt luftfarkost. Alternativt tillsammans med hjälp från ett fläkt driven från vevaxeln mot modell vid motorsågar.

• Vätskekylning. Cylindrarna samt ventilerna omges från kylkanaler var vätskan pumpas runt.

  vid utombordsmotorer används sjövatten tillsammans med nackdelen för att saltet ger korrosion. inom fordon existerar vätskan vanligen vätska tillsatt tillsammans med fryspunktsnedsättande glykol samt rostskyddsmedel. inom vissa motorer passerar vätskan ett värmeväxlare vilket antingen existerar ett luft-"kylare" alternativt kyls från mot modell saltvatten inom marinmotorer.

  Vätskekylningen förmå kompletteras med:

  • Oljekylning då mot modell kolvarna kyls från ett oljestråle vilket underifrån sprutar upp mot kolvtoppen inom turbomotorer. Oljan kyls inom ett personlig krets inuti vattenkylaren.
  • Natriumkylning från avgasventilerna. Dessa existerar ihåliga samt halvfyllda tillsammans natrium vilket existerar inom vätskeform från värmen.

    Natriumet "plaskar" fram samt åter inom ventilskaftet samt transporterar försvunnen värmen.

Cylinderplacering. Cylindrarna förmå placeras olika till för att passa förbättrad inom tillgängligt utrymme alternativt placera vevaxeln förbättrad på grund av drivningen.

Genom historien äger dem flesta tänkbara kombinationer testats. nästa äger överlevt:

• Radmotor. Cylindrarna placeras inom rad utmed vevaxeln. Vanligt antal existerar 4, 5 alternativt 6. nära flera cylindrar uppstår större påkänningar vid vevaxeln. dock stora marindieslar är kapabel äga ovan 14 cylindrar. Ger enstaka utdragen samt smal motor. Numera besitter varenda radmotorer cylindrarna uppåt, dock inom några tidiga luftfarkost vändes cylindrarna neråt på grund av för att ett fåtal vevaxeln samt därmed propellern högre ifrån markytan (till modell Tiger Moth).

  Den tekniken kräver speciell oljesmörjning.

• Stjärnmotor. Cylindrarna existerar placerade jämnt runt all varvet. Vanligen existerar antalet cylindrar udda (7 stycken plats vanligt), vilket möjliggör för att expansionstakterna fördelas jämnt beneath dem numeriskt värde varven. varenda vevstakarna placeras vid identisk vevsläng var, från utrymmesskäl, ett vevstake existerar hållare på grund av dem övriga.

  titta figur. Stjärnmotorerna existerar oftast luftkylda samt användes förr vid vissa luftfarkost. på grund av för att minska luftmotståndet placerades ibland varannan cylinder på baksidan varandra samt tillsammans med numeriskt värde vevslängar. fordrade speciell smörjning eftersom oljesump ej är kapabel användas.

• Boxermotor.

  Cylindrarna placeras parvis mitt emot varandra, ofta tillsammans fanns sin vevsläng således för att skakningar nästan elimineras. Möjliggör ett nedsänkt tyngdpunkt inom mot modell snabba fordon likt Porsche.

• V-motor. Vanligen 2, 4, 6, 8 alternativt 12 cylindrar parvis inom vinkel mot varandra. Benämns V2, V4, etc. varenda par förmå dela vid vevsläng.

  Ofta placeras insugningsrör m.m. mellan cylinderraderna. Motorerna blir mindre dock bredare än radmotorer. skakningar elimineras ej helt. Vorna mot modell besitter ofta 4 vevslängar tillsammans med plats sin graders vinkel, såsom ger god balans. Tändföljden blir dock asymmetrisk, tillsammans med detta klassiska Vmullret vilket följd.

• Roterande stjärnmotor.

  Vevaxeln existerar fast medan dem stjärnplacerade cylindrarna snurrar. Bränsle samt olja tillförs genom borrade hål inom vevaxeln. Tändsystemet roterar tillsammans med motorn. Användes tidigt inom några flygplan.

• Övriga typer liksom ej vunnit spridning är: U-motor, äger numeriskt värde parallella cylindrar var kolvarna sitter vid identisk vevstake samt Motkolvsmotor, existerar ett radmotor tillsammans med numeriskt värde kolvar inom varenda cylinder liksom löper mot varandra.

Start – Tomgång

[redigera | redigera wikitext]

Problem.

Kolvmotorns processcykel bygger vid för att den kinetisk energi vilket skapas nära expansionstakten, delvis utnyttjas mot för att komprimera gasen inom efterföljande velociped. Därför blir vridmomentet omväxlande positivt samt negativt. dock den kinetisk energi såsom är kapabel upplagras reducerar tillsammans kvadraten vid varvtalet. detta finns därför en minsta varvtal var processen kunna behållas igång.

detta kallas teknik. till för att enstaka kolvmotor bör starta behövs för att den fås för att rotera därför för att åtminstone enstaka tändning drar upp varvtalet mot tomgång. Startmetoder.

En jetmotor har precis samma fyra takter

detta finns inom princip 4 metoder för att tillföra den rotationsenergi såsom krävs:

• Manuell kraft:
  • Startvev. Användes tidigt vid fordon samt tändkulemotorer. Man vevade fram tills man kände för att kompressionen fjädrade emot samt ryckte då mot. vid tidigare fordon fanns en tändinställningsreglage. angående detta stod fel kunde man erhålla en bakslag sålunda för att armen kunde vandra ur led ifall man ej passade sig.

    till tändkulorna lät man svänghjulet gunga fram samt åter samt utnyttjade kolven likt enstaka fjäder samt byggde upp energin inom svänghjulet tills den blev således massiv för att man passerade övre tändläget således för att motorn startade.

  • "Kickstart". Motsvarar startveven dock man använder foten inom stället till armen.

    Fanns maximalt vid motorcyklar.

  • Startsnöre. enstaka startapparat vid svänghjulet äger enstaka snörvinda, liksom återupprullar snöret efter varenda ryck. Används vid samtliga motorsågar, mindre utombordare samt snöskotrar.
  • "Dra igång". ett nödlösning på grund av mindre fordon, liksom motorcyklar, såsom man är kapabel löpa igång samt fordon, liksom man rullar igång genom för att skjuta vid alternativt bogsera.
• Elektrisk kraft.

  Förutsätter energikälla såsom är kapabel laddas mellan starterna:

  • Elmotor liksom kopplar mot enstaka kuggkrans vid svänghjulet då den startar (bendixkoppling). Vanligast vid fordon.
  • Kombinerad generator/elmotor på grund av likström, vilket nära början fungerar såsom motor samt beneath gång vilket elektrisk maskin.

    fanns vanligt vid mindre marinmotorer.

  • Kombinerad generator/elmotor/svänghjul till växelström vilket sitter fast vid svänghjulet. Styrs från växelriktare (kraftelektronik) liksom kunna reglera växelströmsfrekvensen. Används vid moderna hybridbilar till både bränsle samt el.
• Pneumatisk kraft.
  En flygmotor är en motor, som är konstruerad för flygplan

  Komprimerad atmosfär pressas in inom cylindrarna samt trycker ned kolvarna tillsammans med tillräcklig kraft till för att starta cykeln. Används vid större dieslar (enklast tillsammans tvåtaktare) liksom finns inom ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt lokomotiv. Förutsätter ett trycktank vilket laddas tillsammans med atmosfär beneath gång.

• Förbränningskraft (direktinsprutning).

  Den senaste tekniken tillsammans direktinsprutning inom cylindern från lättantändlig bensin möjliggör för att initiera ett expansionstakt även angående luften ej existerar komprimerad. Förutsätter flera cylindrar. fanns ännu ej inom praktisk drift.

Urkoppling. vid fordon behövs enstaka koppling likt tillåter för att motorn går fastän fordonet stannar samt såsom förmå slira igång fordonet nära uppstart.

Typer från kopplingar:

• Ingen koppling. Gäller stora ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig var man låter propellern vandra "stand by" alternativt stoppar motorn.
• Centrifugalkoppling likt kopplar in angående tomgångsvarvtalet överskrids. Används vid motorsågar (ej fordon) samt vissa motorcyklar.
• Konkoppling vilket momentant kopplar in utan slirning.

  Används vid utombordsmotorer samt andra marinmotorer samt äger då även en inbyggt backslag.

• Friktionskoppling, vanligen tillsammans lameller.
  Motorprestanda, till exempel beräkning av effekt och motorers verkningsgrad

  Vanlig inom fordon. inom start från talet introducerades "dubbelkopplingslådor" var numeriskt värde lamellkopplingar styrs från enstaka datamaskin därför för att enstaka ryckfri växling är kapabel ske samt var den en kopplingen ständigt förbereder växellådan till nästa växel.

• Hydraulisk momentomvandlare. Vanlig inom automatväxlade fordon samt entreprenadmaskiner.

Tomgångsreglering.

Tomgångsvarvtalet existerar ofta lite högre än minsta tänkbara på grund av för att avgasemissioner bör undvikas. existerar även högre nära kall motor. Reglering:

• Mekanisk. enstaka "justeringsskruv" vid förgasarspjället alternativt insprutningspumpen. Används numera endast vid småmotorer.
• Elektronisk. ett pulssensor känner från varvtalet samt reglerar ett luftslid såsom reglerar luftströmmen förbi detta stängda luftspjället nära enstaka ottomotor alternativt insprutningsmängden nära enstaka dieselmotor.

  Momentomvandlarna förmå äga en slirmotstånd såsom utför för att mer resultat måste tillföras då automaten står stilla inom "drive"-läget. vid moderna bilmotorerna existerar luftspjället drivet från ett stegmotor likt öppnar spjället lagom. Tekniken ger vid köpet ett konstantfarthållare.

Huvudkomponenter

[redigera | redigera wikitext]

Beskrivs mer inom egna artiklar:

• cylinder (maskindel).

  Luftkylda tillsammans med kylflänsar alternativt vätskekylda gjutna inom en cylinderblock, ibland tillsammans med en inpressat cylinderfoder från stål.

• kolv (maskindel) tillverkad inom aluminium alternativt magnesium. inom en antal spår sitter kolvringar liksom fjädrar mot cylinderytan samt ger gastätning mellan förbränningsrummet samt vevhuset. Förutsätter enstaka oljefilm vid cylinderväggen på grund av för att eliminera metallkontakt.

  ett oljering finns ofta till för att hindra olja för att läcka upp inom förbränningsrummet.

• Vevstake. Lagras inom kolven tillsammans med enstaka kolvbult. Lagras inom vevaxelsvängen tillsammans en glidlager.
• Vevaxel tillsammans med vevslängar samt motvikter. Lagras inom vevhuset tillsammans ramlager mellan varenda vevsläng inom form eller gestalt från glidlager alternativt nållager (lätta motorsågar).

  inom en ändan finns vanligen en svänghjul, inom den andra ibland ett startapparat/fläkt/tändmagneter, drivhjul till kamaxlar, vätskepump, elektrisk maskin, etc.

• Cylinderhuvud alternativt topplock, inom tvåtaktsmotorer ofta hopgjutet tillsammans cylindern, inom fyrtaktsmotorerna en lock likt innehåller ventiler samt tändstift alternativt insprutare på grund av varenda cylinder.
• Kamaxel nära fyrtaktsmotorer, ett alternativt numeriskt värde, påverkande ventilerna direkt (OHC over-head-cam-shaft), via vipparmar alternativt via stötstänger samt vipparmar.

  Drivs från vevaxeln tillsammans halva varvtalet.

• Tändsystem (ottomotor)

Övriga komponenter beror vid motortyp samt beskrivs beneath deras föremål eller textstycken.

I en kolvmotor sker de fyra takterna i en och samma rumspunkt (cylindern) men vid olika tidpunkter

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Kolvmotorns bakgrund började tillsammans med ångmaskinen då man beneath talet lärde sig grunderna på grund av cylindrar, kolvar, vevaxlar mm.

Uppfinningarna från två- samt fyrtakts-principerna, Ottos tändteknik samt Diesels insprutningsteknik satte hastighet vid utvecklingen kring sekelskiftet.

beneath talet fortsatte man tillsammans med mängder från motortyper samt förbättring från dem olika funktionerna. Ofta plats detta nya ämne samt nya produktionstekniker tillsammans allt snävare toleranser liksom drev utvecklingen.

Under slutet från talet introducerades datoriserade motorstyrsystem, såsom radikalt minskade emissionerna samt ökade verkningsgraden.

Dagens motorer äger många upphöjd tillförlitlighet, trots den avancerade konstruktionen.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Motor
• Förbränningsmotor
• Internal combustion engine, talar engelska Wikipedia
• Världens största dieselmotor hk
• Direkteinspritzung, tyskspråkiga Wikipedia
• How stuff works?: HowStuffWorks: How bil Engines Work
• Reciprocating engines: Reciprocating Engines at Infoplease
• Richard van Basshuysen; Fred Schäfer: Handbuch Verbrennungsmotor Grundlagen, Komponenten, Systeme, Perspektiven.

  Wiesbaden: Vieweg, 3.

  Guiden går igenom förståelse för olika drönarkategorier, förberedelser för teoriprovet, praktisk självutbildning för vissa kategorier, samt registrering av drönare och operatörer

  Auflage , ISBN

• Eduard Köhler: Verbrennungsmotoren. Motormechanik, Berechnung und Auslegung des Hubkolbenmotors. Wiesbaden: Vieweg, 3. Auflage , ISBN