Vad är krom för metall ädel
Rostfritt stål
Rostfritt stål existerar ett järnlegering, tillsammans minimalt 10,5&#;% krom (enligt ett ) likt ofta äger god motståndskraft mot korrosion (rost) samt andra kemiska angrepp[1][2].
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Rostfritt stål korroderar många långsammare än kolstål tackar vare för att detta legerats tillsammans krom.
då kromhalten överstiger cirka 11&#;% bildas enstaka tunn, passiv hinna liksom skyddar detta underliggande stålet mot vidare kemisk reaktion med syre. Ytskiktet består från kromoxid vilket existerar bara 20–30 Å tjockt. ifall stålets yta skadas, återbildas ytskiktet många snabbt förutsatt för att detta finns syre tillgängligt inom omgivningen.
Andra legeringsämnen som nickel, kol och molybden kan tillsättas för att förbättra specifika egenskaper beroende på användningsområdeDen kemiska motståndskraften inom rostfritt stål ökar tillsammans stigande kromhalt, dock den ökar även tillsammans med minskande kolhalt, varför rostfria stål bör äga ett kolhalt beneath 0,25&#;%. ett allmänt förekommande missförstånd angående rostfritt stål existerar för att detta ej rostar överhuvudtaget dock detta utför detta inom flera miljöer.
detta finns rostfria stål såsom kallas rosttröga stål eftersom korrosionsfilmen (rosten) bildar en närmast passivt skikt efter ett viss nivå såsom bromsar vidare korrosion.
Rostfritt stål uppfanns vid Brown-Firth laboratioriet inom Sheffield från Harry Brearley tid såsom beneath experiment tillsammans olika legeringar mot kanonrör upptäckte för att järn-kromlegeringar ej rostade nära gravyr (se nyhet ifrån New York Times).
Olika typer från rostfritt stål
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera olika typer från rostfria stål vilket framställs kommersiellt, samtliga tillsammans sina unika attribut samt speciella användningsområden, dock dem kunna delas in inom mindre grupper från rostfria stål efter användningsområde samt struktur.
Klassificering efter användningsområde
[redigera | redigera wikitext]Rostfritt stål
[redigera | redigera wikitext]Rostfritt stål innehåller minimalt 10,5&#;% krom samt används inom korrosiva miljöer såsom exempelvis existerar något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör samt utsatta på grund av klorider. Rostfritt stål liksom innehåller 13–18&#;% krom samt inget nickel kallas även kromstål.
Vanliga tillämpningsområden på grund av kromstål existerar exempelvis vitvaror. Kromstål existerar mer prisvärd för att ta fram än traditionellt rostfritt stål då man ej använder nickel, vilket sänker materialkostnaden till skildring.
Syrafast stål
[redigera | redigera wikitext]Syrafast stål, alternativt syrabeständigt stål, innehåller legeringsmetallerna krom samt nickel, samt minimalt 2&#;% metall.
Syrafast stål används inom miljöer tillsammans med mer kännbara kemiska påfrestningar, mot modell inom rördelar, skruvar samt muttrar, beslag samt maskindelar avsedda till marin miljö, samt specifikation liksom kommer inom förbindelse tillsammans syror (dock ej salpetersyra, vilket regerar tillsammans molybden).
Värmebeständigt stål
[redigera | redigera wikitext]- Se Värmebeständigt stål.
Klassificering efter innehåll
[redigera | redigera wikitext]Stållegering vilket innehåller både krom samt nickel kallas även på grund av kromnickelstål, alternativt kromnickel, vilket ej existerar för att förväxla tillsammans nichrom.
Kromnickel existerar en rosttrögt stål bestående från 65&#;% nickel, 20&#;% järn samt 15&#;% krom. Denna legering förmå användas mot elektrisk motståndstråd tillsammans med resistivitet 1,05 ohm⋅mm²⋅m−1 till tillverkning från bland annat element till värmeapparater samt resistorer.
Klassificering efter struktur
[redigera | redigera wikitext]Austenitiskt rostfritt stål
[redigera | redigera wikitext]Austenitiska rostfria stål utgör den största gruppen från rostfria stål.
dem äger enstaka austenitisk γ-struktur vilket medför för att dem existerar omagnetiska samt för att dem ej är kapabel härdas.
Stålen består från krom (12–30&#;%) samt nickel (7–30&#;%) samt andra metaller, ofta metall (2–3&#;%).
Kolhalten inom dessa stål existerar många nedsänkt, inom regel beneath 0,05&#;%. Rostfritt stål från denna typ existerar enklare för att jobba tillsammans än andra stålkvaliteter.
detta existerar enkel formbart, samt den låga kolhalten fullfölja för att detta existerar enklare för att sammanfoga med värme inom än andra typer från rostfritt stål. dem austenitiska rostfria stålen äger därför stort användningsområde vilket konstruktionsstål samt liksom rörledningar. Vissa austenitiska stålsorter kallas syrafasta angående man stärkt gropfrätningsmotståndet genom tillsättning från exempelvis metall (ca 2&#;% inom den vanligt förekommande legeringen ett ).
En många vanlig legering ur denna kategori existerar 18/8-stål (även 18/stål) vilket existerar legerat tillsammans med 18&#;% krom samt 8&#;% (10&#;%) nickel. Rostfria husgeråd likt grytor, kastruller m m existerar ofta gjorda från 18/8-stål såsom enstaka Bestick framställda från 18/8-stål besitter enstaka trend för att svärta ned vissa typer från porslin.
Vissa maskindiskmedel fullfölja för att den passiviserande hinnan likt bildas naturligt vid samtliga stål från denna typ blir tämligen mörk inom ett gråblå nyans. Detta innebär ej för att föremålen existerar uselt diskade, utan för att korrosionshållfastheten ökat. detta går för att avlägsna hinnan genom processen att göra något blankt och slätt genom gnuggning.
alpacka (se nysilver) Alnico (23 % kobolt, 14 % nickel och 8 % aluminium) Alumel (95 % nickel och 5 % aluminium) Alutite; Amalgam (kvicksilver blandat med andra metaller) Astroloy (55,5 % nickel, 17 % kobolt, 15 % krom samt molybden, aluminium och titan) Auermetall (järn ochFerritiskt rostfritt stål
[redigera | redigera wikitext]Ferritiska rostfria stål besitter enstaka kromhalt &#;%, kolhalt beneath 0,12&#;%. Nickelhalten existerar många nedsänkt eftersom nicklet annars skulle göra stabil austeniten. Ferritiskt stål besitter ett ferritisk α-struktur nära rumstemperatur. Värms stålet förändras strukturen inledningsvis mot γ-austenit nära °C samt nära °C mot δ-ferrit.[3] dem existerar magnetiska samt kunna ej härdas.
Vissa typer från kromstål samt värmebeständiga stål tillhör denna kategori. Stålet äger enstaka dålig svetsbarhet samt äger en begränsat användningsområde likt konstruktionsstål. Legeringar tillsammans lägre kolhalt samt tillskott från titan och/eller niobium existerar svetsbara. dem användes tidigare enbart inom miljöer var stålet utsätts på grund av måttliga angrepp (se korrosion nedan).
De fyra primära ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladiumSenare utvecklade ferritiska legeringar uppvisar korrosionsegenskaper inom klass tillsammans med ett såsom ett Även ferritiska legeringen ett visar attribut inom klass tillsammans syrafasta legeringen enstaka
Martensitiskt rostfritt stål
[redigera | redigera wikitext]Martensitiska rostfria stål besitter ett martensitisk struktur.
dem besitter vanligtvis ett kromhalt kring 12–16&#;%, nedsänkt nickelhalt samt enstaka kolhalt runt 0,1–1,2&#;%. Martensit bildas genom för att stål inom austenitisk smält fas kyls sålunda snabbt för att varken perlitisk alternativt baintisk struktur hinner bildas.[4] Diffusionen från kol hindras från detta snabba förloppet, detta önskar yttra kolet hinner ej flytta vid sig utan stelnar vid plats.[5] detta martensitiska stålet existerar därför många sprött samt brukar därför anlöpas nära cirka –°C därför för att kolet kunna diffundera ut mot järnkarbid.[6]
Martensitiska rostfria stål existerar hårda stål såsom används inom miljöer var stålet utsätts till måttliga korrosionsangrepp, inom olika eggverktyg såsom knivar samt saxar.
Stålen existerar magnetiska tillsammans med relativt lågt korrosionsmotstånd vid bas från den låga kromhalten. detta låga korrosionsmotståndet utför för att exempelvis kvalitetsknivar ofta rostar ifall dem diskas inom rengöringsmaskin. Stålet förmå ej svetsas alternativt deformeras plastiskt utan för att förlora sin härdning samt används därför ej såsom konstruktionsstål.
Ferrit-austenitiskt (duplex) rostfritt stål
[redigera | redigera wikitext]Ferrit-austenitiska rostfria stål, även kallat duplexstål, innehåller krom (upp mot 29&#;%), nickel (5–8&#;%), metall (1–4&#;%), kol beneath 0,03&#;% samt kväve 0,4&#;%. dem äger god korrosionsbeständighet samt upphöjd mekanisk hållfasthet samt lämpar sig inom miljöer tillsammans med höga kloridhalter, inom konstruktioner nära kuster.
Detta stål existerar en starkare ämne än dem austenitiska stålen samt detta besitter även enstaka god svetsbarhet samt god formbarhet därför detta lämpar sig många god inom konstruktioner.
Rostfritt stål som innehåller 13–18 % krom och inget nickel kallas även kromstålDuplexa stål existerar magnetiska samt ej härdbara.
Martensit-austenitiskt rostfritt stål
[redigera | redigera wikitext]Martensit-austenitiska rostfria stål består från krom (13–16&#;%), nickel (&#;%), metall (1–2&#;%) samt kol (0,04–0,08&#;%). dem existerar magnetiska samt härdbara. Stålet besitter god svetsbarhet samt används bland annat inom turbiner samt propellrar.
Legeringsämnen
[redigera | redigera wikitext]Stål är kapabel legeras tillsammans flera olika ämnen såsom ger stålet olika attribut. Nedan beskrivs dem vanligaste.
Kol
[redigera | redigera wikitext]Kol finns inom olika utsträckning inom samtliga stålsorter samt stabiliserar austenitfasen.
Vissa metaller anses vara ädlainom kolstål ökar kolet hårdheten. Kromet inom rostfria stål reagerar många mer tillsammans med kol samt bildar kromkarbider (oftast Cr23C6 inom rostfria stål) såsom sänker korrosionsmotståndet varför kolhalten oftast hålls minimal.[7] Undantaget existerar martensitiska stål såsom kräver ett högre kolhalt (oftast ovan 0,&#;%) på grund av för att detta bör finnas tillräckligt tillsammans kol likt stelnar inom matrisen.[8]
Krom
[redigera | redigera wikitext]Kromhalten existerar kritisk till rostfritt stål eftersom dem definieras från för att dem äger ett kromhalt såsom existerar högre än 10,5&#;%.
Kromhalten existerar kritisk till för att den passiva kromoxidhinnan bör behärska byggas upp. Krom existerar ett ferritstabiliserare. Kromet inom rostfria stål reagerar mer tillsammans kol samt kväve än kolstål utan krom.[7]
Nickel
[redigera | redigera wikitext]Nickel existerar enstaka relativt kraftigt austenitstabiliserare.
enstaka austenitisk struktur leder mot ett förbättrad formbarhet samt svetsbarhet. detta behövs ca 8&#;% nickel till för att en stål bör bli helt austenitiskt. Nicklet reducerar även korrosionshastigheten.
Mangan
[redigera | redigera wikitext]Mangan existerar även austenitstabiliserare samt besitter använts från ekonomiska skäl alternativt inom bristsituationer, dock stålen får ej lika goda korrosionsegenskaper.
Molybden
[redigera | redigera wikitext]Molybden används på grund av för att öka korrosionsmotståndet mot allmän korrosion samt plats korrosion, såsom gropfrätning samt spaltkorrosion. Austenitiska stål tillsammans 2–3&#;% metall brukar kallas syrafast stål.
Rostfritt stål är en samling metallegeringar där järn är huvudämnet och innehåller minst 10,5 % krommetall stabiliserar ferrit vilket utför för att ett högre nickelhalt behövs till för att garantera enstaka austenitisk struktur.
Kväve
[redigera | redigera wikitext]Kväve ökar korrosionsmotståndet mot plats korrosion såsom exempelvis gropfrätning samt spaltkorrosion. Kvävet ökar hållfastheten vid rostfria stål dock sänker segheten. Kväve existerar enstaka kraftfull austenitstabiliserare samt brukar tillsättas inom halter omkring 0,1–0,5&#;%.
Korrosion
[redigera | redigera wikitext]Även s.k. rostfria stål är kapabel drabbas från korrosion beroende vid den miljö dem används inom. Rostfria stål är kapabel angripas vid flera sätt såsom allmän korrosion, bimetallkorrosion, interkristallin korrosion, gropfrätning, spaltkorrosion, spänningskorrosion samt korrosionsutmattning.
Vissa rostfria stål klarar från miljöer tillsammans med saltvatten förbättrad tackar vare ett tillskott från lite metall. ett vanlig sammansättning från rostfritt stål till för att motstå saltvatten existerar, förutom järn, 18&#;% krom, 10&#;% nickel samt 2&#;% metall.
Gropfrätning (även kallat pitting) existerar en lokalt korrosionsangrepp vilket sker inom närvaro från oxidationsmedel tillsammans med exempelvis klorider såsom saltvatten.
Gropfrätning innebär för att passivfilmen brister inom ett punkt varvid den angripna ytan blir anod samt detta omgivande stålet katod. detta innebär för att oxidationen sker inom punkten, d.v.s. metallen angrips inom enstaka punkt likt gröps ur. Korrosionen görs möjlig dels genom komplexbildning mellan metalljoner samt kloridjoner, dels genom för att hydrolysen existerar sur vilket sänker pH inom gropen.
Om man svetsar en austenitiskt stål tillsammans med upphöjd kolhalt existerar detta ett massiv fara för att kromkarbider utskiljs inom korngränserna. Fenomenet kallas sensibilisering samt resulterar inom för att kromhalten blir lägre inom korngränserna var karbiderna bildats än inom kornen. detta innebär för att korrosionshärdigheten reducerar markant inom korngränserna, vilket är kapabel leda till inom interkristallin korrosion.
Man undviker risken till sensibilisering genom för att välja en stål tillsammans med tillräckligt nedsänkt kolhalt (vanligen högsta 0,03&#;%) alternativt stål likt stabiliserats tillsammans titan alternativt grundämne. Titan samt metall bildar karbider tillsammans kolet innan detta bildat karbider tillsammans krom.
När krommetall exponeras för luft bildas ett tunt oxidskikt som skyddar resten av metallenMan förhindrar därmed för att kromhalten inom korngränserna understiger 11&#;% vilket existerar gränsen på grund av för att detta passiva skiktet skall bildas.
Rostfria stål inom standarder
[redigera | redigera wikitext]I landet sköts standarder till stållegeringar, halter från legeringsämnen, benämningar tillsammans med mera från Svenska institutet på grund av standarder (SIS), liksom inom sin tur existerar medlem inom världsstandardorganisationen ISO samt den europeiska standardorganisationen CEN.
numeriskt värde olika benämningar finns på grund av legeringsvarianterna, nämligen stålnamn samt stålnummer. inom Nordamerika finns numeriskt värde standarder såsom kallas ASTM/AISI respektive UNS vilket båda kontrolleras från ASTM International samt SAE International. detta finns flera olika andra standarder inom olika länder dock dessa existerar vanligast inom land.
Nedan finns ett register ovan relativt vanliga rostfria legeringar.
| EN-standard Stålnummer | EN-standard Stålnamn | ASTM/AISI Beteckning | UNS Beteckning | SIS Beteckning | Typ från stål | C | Cr | Ni | Mo | N | S | Övrigt | Användningsområden |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| X6Cr13 | S | Ferritiskt | max.
0,08&#;% | 12–14&#;% | max 0,&#;% | Svetsade konstruktioner | |||||||
| X6CrAl13 | S | Ferritiskt | max 0,08&#;% | &#;% | max 0,&#;% | Al | |||||||
| X2CrNi12 | S | Ferritiskt | max 0,03&#;% | 10,5–12,5&#;% | 0,3–1&#;% | max 0,03&#;% | max 0,&#;% | Lågt korrosionsmotstånd | |||||
| X12CrS13 | S | Martensitiskt | 0,06–0,15&#;% | 12–14&#;% | 0–0,6&#;% | 0,15–0,35&#;% | S | Lågt korrosionsmotstånd | |||||
| X10Cr12 | S | Martensitiskt | 0,08–0,15&#;% | 11,5–13,5&#;% | max 0,75&#;% | max 0,02&#;% | |||||||
| X6Cr17 | S | Ferritiskt | max 0,08&#;% | 16–18&#;% | max 0,03&#;% | Hushållsgeråd | |||||||
| X20Cr13 | S | Martensitiskt | 0,16–0,25&#;% | 12–14&#;% | max 0,03&#;% | ||||||||
| X5Cr13 | S | Martensitiskt | 0,12–0,17&#;% | 12–14&#;% | max 0,03&#;% | ||||||||
| X22CrNi17 | S | Martensitiskt | 0,12–0,22&#;% | 15–17&#;% | 1,5–2,5&#;% | max 0,03&#;% | S | ||||||
| X14CrMoS17 | F | S | Ferritiskt | 0,10–0,17&#;% | 15,5–17,5&#;% | 0,20–0,60&#;% | 0,15–0,35&#;% | ||||||
| X2CrMnNiN | S | Duplex | max 0,04&#;% | 21–22&#;% | 1,35–1,7&#;% | 0,1–0,8&#;% | 0,2–0,25 | max 0,&#;% | Mn, Cu | ||||
| X5CrNi | S | Austenitiskt | max.
0,07&#;% | 17,5–19,5&#;% | 8–10,5&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | Mycket vanligt 18/10 stål. flera användningsområden. | |||||
| X5CrNi18 12 | S | Austenitiskt | max 0,06&#;% | 17–19&#;% | 11–13&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | ||||||
| X12CrNiS | Austenitiskt | max 0,10&#;% | 17–19&#;% | 11–13&#;% | max 0,11&#;% | 0,15–0,35&#;% | |||||||
| X2CrNi | L | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 18–20&#;% | 10–12&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | |||||
| 0 | X2CrNi | L | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 17,5–19,5&#;% | 8–10,5&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | Samma liksom dock lägre kolhalt.
flera användningsområden. | |||
| X10CrNi | Austenitiskt | 0,,15&#;% | &#;% | ,5&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | Fjädrar | ||||||
| X2CrNiN | LN | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 17,5–19,5&#;% | 8–10,5&#;% | 0,12–0,22&#;% | max 0,&#;% | |||||
| X3CrNiMo | S | Martensitiskt | max 0,05&#;% | 12–14&#;% | 3,5–4,5&#;% | 0,3–0,7&#;% | max 0,02&#;% | max 0,&#;% | Högre korrosionsmotstånd än / | ||||
| X2CrNiN | LN | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 16,5–18,5&#;% | 6–8&#;% | 0,1–0,2&#;% | max 0,&#;% | ||||||
| X2CrNiN | S | Duplex | max 0,03&#;% | 22–24&#;% | 3,5–5,5&#;% | 0,1–0,6&#;% | 0,05–0,2&#;% | max 0,&#;% | Cu | ||||
| X12CrMnNiN | S | Austenitiskt | max 0,15&#;% | 16–18&#;% | 3,5–5,5&#;% | 0,05–0,25&#;% | max 0,&#;% | Mn | |||||
| X5CrNiMo | S | Austenitiskt | max 0,07&#;% | 16,5–18,5&#;% | 10–13&#;% | 2–2,5&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | Mycket vanlig legering på grund av korrosivare miljöer än Går även beneath benämningen A4 syrafast. | ||||
| X2CrNiMo | L | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 16,5–18,5&#;% | 10–13&#;% | 2–2,5&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | Samma såsom dock lägre kolhalt | |||
| X2CrNiMoN | LN | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 16,5–18,5&#;% | 10–12,5&#;% | 2–2,5&#;% | 0,12–0,22&#;% | max 0,&#;% | ||||
| X2CrNiMoN | S | Duplex | max 0,03&#;% | 24–26&#;% | 6–8&#;% | 3–4,5&#;% | 0,24–0,35&#;% | max 0,&#;% | |||||
| X2CrNiMoN | LN | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 16,5–18,5&#;% | 11–14&#;% | 2,5–3&#;% | 0,12–0,22&#;% | max 0,&#;% | ||||
| X2CrNiMo | L | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 16,5–18,5&#;% | 10,5–13&#;% | 2,5–3&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | ||||
| X2CrNiMo | L | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 17–19&#;% | 12,5–15&#;% | 2,5–3&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | ||||
| X3CrNiMo | S | Austenitiskt | max 0,05&#;% | 16,5–18,5&#;% | 10,5–13&#;% | 2,5–3&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | |||||
| X2CrNiMo | L | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 17,5–19,5&#;% | 13–16&#;% | 3–4&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | ||||
| X2CrNiMoN | LMN | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 16,5–18,5&#;% | 12,5–14,5&#;% | 4–5&#;% | 0,12–0,22&#;% | max 0,&#;% | ||||
| X2CrNiMoN | S | Ferrit-austenitiskt | max 0,03&#;% | 21–23&#;% | 4,5–6,5&#;% | 2,5–3,5&#;% | 0,1–0,22&#;% | max 0,&#;% | Värmeväxlare på grund av gas alternativt olja | ||||
| X1CrNiMoN | S | Austenitiskt | max 0,02&#;% | 24–26&#;% | 22–25&#;% | 2–2,5&#;% | 0,08–0,16&#;% | max 0,&#;% | |||||
| X1CrNiMoN | S | Austenitiskt | max 0,02&#;% | 24–26&#;% | 21–23&#;% | 2–2,5&#;% | 0,08–0,16&#;% | max 0,&#;% | |||||
| X2CrNiMoCuWN | S | Austenit-ferritiskt | max 0,03&#;% | 24–26&#;% | 6–8&#;% | 3–4&#;% | 0,2–0,3&#;% | max 0,&#;% | Cu, W | ||||
| X2CrTiNb18 | S | Ferritiskt | max 0,03&#;% | 17,5–18,5&#;% | max 0,02&#;% | Ti, Nb | Avgasrör samt apparat för att bränna gas.
Titanstabiliserad på grund av svetsbarhet. | ||||||
| X3CrTi17 | S | Ferritiskt | max 0,05&#;% | 16–18&#;% | max 0,&#;% | Ti | |||||||
| X8CrNb17 | Ferritiskt | max 0,05&#;% | 16–18&#;% | max 0,&#;% | Nb | ||||||||
| X6CrTi12 | S | Ferritiskt | max 0,03&#;% | 10,5–12,5&#;% | max 0,&#;% | Ti | Avgasrör tillsammans med lågt korrosiv miljö | ||||||
| X2CrMoTi | Ferritiskt | max 0,&#;% | 16–18&#;% | 0,8–1,4&#;% | max 0,&#;% | Ti | Avgasrör | ||||||
| X2CrTi17 | Ferritiskt | max 0,&#;% | 16–18&#;% | max 0,&#;% | max 0,&#;% | Ti | |||||||
| X2CrMoTi | S | Ferritiskt | max 0,&#;% | 17–20&#;% | 1,8–2,5&#;% | max 0,&#;% | max 0,&#;% | ||||||
| X1NiCrMoCu | N | Austenitiskt | max 0,02&#;% | 19–21&#;% | 24–26&#;% | 6–7&#;% | 0,15–0,25&#;% | max 0,&#;% | Cu | ||||
| X1NiCrMoCu | L | N | Austenitiskt | max 0,02&#;% | 19–21&#;% | 24–26&#;% | 4–5&#;% | max 0,15&#;% | max 0,01&#;% | Cu | Extremt korrosiva miljöer.
Värmetålig. | ||
| X6CrNiTi | S | Austenitiskt | max 0,08&#;% | 17–19&#;% | 9–12&#;% | max 0,&#;% | Ti | ||||||
| X5CrNiCuNb | S | Martensitiskt | max 0,07&#;% | 15–17&#;% | 3–5&#;% | max 0,6&#;% | max 0,7&#;% | Cu, Nb | Högre korrosionsmotstånd än / | ||||
| X1CrNiMoCuN | S | Austenitiskt | max 0,02&#;% | 19,5–20,5&#;% | 17,5–18,5&#;% | 6–7&#;% | 0,18–0,25&#;% | max 0,01&#;% | Cu | Processindustri | |||
| X2CrNiMoN | S | Austenitiskt | max 0,03&#;% | 24–26&#;% | 16–19&#;% | 4–5&#;% | 0,3–0,6&#;% | max 0,&#;% | Nb | ||||
| X6CrNiMoTi | Ti | S | Austenitiskt | max 0,08&#;% | 16,5–18,5&#;% | 10,5–13,5&#;% | 2–2,5&#;% | max 0,&#;% | Ti | ||||
| X5CrNiMoTi | S | Ferritiskt | max 0,08&#;% | 13,5–15,5&#;% | 1–2,5&#;% | 0,2–1,2&#;% | max 0,&#;% | Ti | |||||
| X1CrNiMoCuN | S | Austenitiskt | max 0,02&#;% | 23–25&#;% | 21–23&#;% | 7–8&#;% | 0,45–0,56&#;% | max 0,05&#;% | Cu | ||||
| X2CrNiMnMoCuN | S | Duplex | max 0,03&#;% | 23–25&#;% | 3–4,5&#;% | 1–2&#;% | 0,2–0,3&#;% | Mn, Cu | |||||
| X6CrNiSiNCe | S | Austenitiskt | max 0,02&#;% | 18–20&#;% | 9–11&#;% | 0,12–0,2&#;% | max 0,&#;% | Si, Ce | |||||
| X15CrNiSi | Austenitiskt | max 0,02&#;% | 19–21 | 11–13&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | Si | ||||||
| X12CrNi | S | S | Austenitiskt | max 0,15&#;% | 22–24&#;% | 12–14&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | |||||
| X9CrNiSiNCe | S | Austenitiskt | 0,05–0,12&#;% | 20–22&#;% | 10–12% | 0,12–0,2&#;% | max 0,&#;% | Si, Ce | |||||
| X8CrNi | S | S | Austenitiskt | max 0,1&#;% | 24–26&#;% | 19–22&#;% | max 0,11&#;% | max 0,&#;% | |||||
| X12CrNiTi | H | S | Austenitiskt | max 0,1&#;% | 17–19&#;% | 9–12&#;% | max 0,&#;% | Ti | |||||
| X6CrNi | H | S | Austenitiskt | 0,04–0,08&#;% | 17–19&#;% | 8–11&#;% | max 0,1&#;% | max 0,&#;% |
SIS besitter flera publikationer angående rostfria stål, bl a:
- SS-EN "Rostfria stål - sektion 1: inventarieförteckning ovan rostfria stål"
- SS-EN "Rostfria stål - sektion 2: Tekniska leveransbestämmelser till plåt samt grupp från korrosionsbeständiga stål på grund av allmänna ändamål"
- SS-EN "Rostfria stål - sektion 3: Tekniska leveransbestämmelser på grund av halvfabrikat, stång, valstråd, tråd, profiler samt blanka varor från korrosionsbeständiga stål till allmänna ändamål"
- SS-EN "Platta varor från stål till tryckbärande anordningar - sektion 7: Rostfria stål"
- SS-EN "Svetsade runda rör till allmänna ändamål - Tekniska leveransbestämmelser - sektion 2: Rostfria stål".
(Korrigerad inom AC)
- SS-EN "Svetsade rör från stål på grund av tryckändamål - Tekniska leveransbestämmelser - sektion 7: Rör från rostfria stål"
- SS-EN "Svetsade rör från rostfria stål på grund av vattenledningar inklusive rör till vatten - Tekniska leveransbestämmelser
- SS-EN ISO "Bestämning från rostfria ståls härdighet mot korngränsfrätning - sektion 2: Ferritiska, austenitiska samt austenit-ferritiska (duplexa) rostfria stål - Korrosionsprovning inom svavelsyrelösning (ISO )"