Hur många blommor måste ett bi besöka

Honungsbi^[1] alternativt tambi (Apis mellifera)^[1] existerar enstaka art inom insektsordningen steklar likt tillhör familjen långtungebin (Apidae).

Honungsbiet existerar en socialt bi, detta önskar yttra för att detta bildar samhällen. en fullständigt bisamhälle utgörs från enstaka drottning (en fullmogen hona vilket även kallas visen^[2]), mot drönare, samt ifrån 10&#; (övervintrande) mot vilket maximalt uppåt 90&#; arbetsbin,^[3][4][5] såsom samtliga existerar sterila honor.

Dessa äger förmåga för att kommunicera rörande förekomster från rika näringskällor samt förmå vid således sätt samordna arbetsinsatsen då dem samlar in nektar samt pollen.

Honungsbiet existerar ett från många ett fåtal insekter såsom hålls likt djur som bor i hus från människan (domesticering från arten inleddes troligen inom region på grund av ungefär 9&#; tid sedan), främst vid bas från sin förmåga för att tillverka honung från nektar, dock även till den service detta utför genom pollinering från fruktträd samt andra odlade växter.

inom landet existerar tambin den viktigaste pollinatören vid odlade fält från oljeväxt samt rybs (men då detta gäller klöver, bär- samt fruktodling liksom den vilda floran existerar detta solitärbin samt humlor vilket existerar dem viktigaste pollinatörerna).^[6] Även bivax existerar ett till människan användbar vara såsom bisamhället tillhandahåller.

Kännetecken samt historik

[redigera | redigera wikitext]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Drottningen känns igen vid för att denna existerar större än arbetsbina samt för att bakkroppen existerar spetsigare. Både drottning samt arbetsbin besitter brutna antenner samt numeriskt värde separata fasettögon. Drönarna äger klumpigare kroppsform, trubbig bakkropp, raka antenner samt stora fasettögon liksom går ihop inom pannan.

Drönarna saknar gadd. Hos drottning samt arbetsbin ligger gadden normalt indragen samt gömd. Den existerar försedd tillsammans med hullingar samt står inom förbindelse tillsammans ett giftkörtel. Drottningen samt drönarna besitter förkrympta mundelar. Hos arbetsbina existerar munnen välutvecklad samt består från enstaka betalkort del av läppen, en par korta dock starka överkäkar (mandibler^[7]), en par långa, smala underkäkar (maxiller^[8]) samt ett underläpp såsom bildar ett utdragen, tätt hårig tunga.

till insamlande från pollen existerar bakersta benparets inledande fotled massiv, tätt hårig samt bildar den därför kallade borsten. Skenbenet äger vid yttersidan ett fördjupning omgiven från kalufs, den därför kallade pollenkorgen, var pollenet transporteras.

Historik samt underarter

[redigera | redigera wikitext]

Arten honungsbi utvecklades antagligen på grund av mindre än ett miljon kalenderår sedan inom alternativt nära detta östra Medelhavsområdet.

precursor, likt fanns vid den iranska högplatån på grund av sex miljoner kalenderår sedan, stammade ifrån varenda bins gemensamma "stamfader", likt existerade inom Sydostasien till tio miljoner kalenderår sedan.^[9][10]

Idag finns honungsbiet ovan läka världen var detta finns resurs mot nektarbärande blommor. ett domesticering från arten fanns redan inom region till cirka 9&#; kalenderår sedan,^[11] samt säkra indikator vid för att insekter som pollinerar domesticerats finns inom samband tillsammans byggandet från dem egyptiskapyramiderna.^[11] Redan innan dess samlade människor in honung ifrån vildbin.

Insamlad vildhonung ingår även inom chimpansers kosthållning.^[12]

Det finns flera olika underarter från honungsbiet. en från dem ett gång maximalt utspridda fanns detta nordiska biet, Apis mellifera mellifera. Detta bi kom mot Skandinavien på grund av cirka 10&#; kalenderår sedan, inom samband tillsammans med för att inlandsisen drog sig igen.

Biet existerar nästan mörk mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser. detta nordiska biet äger gått många kraftigt åter vid senare period samt avelsarbete pågår till för att rädda det.^[13]

En ytterligare underart existerar detta italienska biet, Apis mellifera ligustica. Biet härstammar ifrån italienska halvön samt existerar gult mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser.

För att skapa 0,5kg honung behöver bina besöka 3 – 4 miljoner blommor

Trots för att detta existerar anpassad mot en liv inom medelhavsklimat existerar rasen många populär bland svenska samt finska biodlare.

Krainerbiet, Apis mellifera carnica, härstammar ifrån trakterna norr ifall Svarta havet. Detta bi existerar anpassad till ett vykort vår, ett varm sommar samt enstaka utdragen vinter.

Därför besitter detta ett många kraftig tillväxt från sina samhällen vid våren.

Genom för att överkorsa olika underarter beneath kontrollerade former äger detta varit möjligt på grund av människan för att ett fåtal fram nya raser tillsammans med till biodling många goda attribut.

Årsbehovet av pollen för ett bisamhälle ligger på 30 – 40kg och det kan finnas – 10 pollenkorn per gram honung

en modell vid detta existerar detta framavlade Buckfastbiet (latinskt namn finns ej). Denna biras blev tagna fram från munken broder Adam vid klostret Buckfast inom län i england, England. Buckfastbiet existerar detta vanligaste biet inom land. Biet besitter ett gråaktig färgton, vanligen tillsammans numeriskt värde alternativt tre gulbruna grupp vid främre delen från bakkroppen.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Drottningens övning existerar för att lägga vanligtvis för fortplantning hos djur, drönarnas för att befrukta drottningar. Allt jobb inom bisamhället uträttas från arbetsbina. inom vilt status bor insekter som pollinerar vanligen inom ihåliga träd samt dem inledande bikuporna plats troligtvis urholkade stammar av träd.

för tillfället används kupor från olika konstruktion. Arbetsbinas information existerar insamlande samt beredande från att födas samt byggnadsmaterial, bostadens inredande, vården från larver samt samhällets försvarande mot inkräktare.

”

Insamling

[redigera | redigera wikitext]

Honungsbiet besitter numeriskt värde näringskällor: nektar, såsom framför allt innehåller kolhydrater, samt pollen, vilket framför allt innehåller protein. Nektarn slickas från arbetsbina upp ur blommorna tillsammans hjälp från tungan samt upptas inom ett utvidgad sektion från matstrupen, den därför kallade honungsmagen.

Nektarn omvandlas inom biet mot honung, vilket lagras inom bikakorna inom boet. ett sektion från nektarn använder dock biet till sitt eget behov. Då förändras den ifrån honungsmagen mot nästa sektion från tarmkanalen, chylusmagen, var den tas upp eller sugs in. Då domesticeringen äger förändrat honungsbiet sålunda för att detta producerar många mer honung än kolonin behöver tar biodlaren vid hösten försvunnen honungen ifrån bikupan samt ersätter den tillsammans med enstaka sockerlösning.

När biet tränger in inom blommorna fastnar pollen vid varenda med mycket hår kroppsdelar. Därifrån avborstas detta sedan samt fastklibbas vid bakbenens pollenkorg. Ännu mer pollen insamlas medvetet genom för att biet tillsammans sina starka överkäkar öppnar dem ståndarknappar vilket ännu ej spruckit upp, tar frömjölet tillsammans dem främsta fötterna samt ändrar bostadsort detta inledningsvis mot dem mellersta samt sedan mot dem bakersta extremiteterna, inom vilkas pollenkorg detta samlas upp samt bildar stora linsformiga klumpar.

Dessa fördelas ständigt lika vid bägge benen, på grund av för att ej ett ojämn tryck bör försvåra flygandet nära hemfärden.

Övriga insamlade ämne utgörs från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt harts (kåda). en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig insamlas vid identisk sätt vilket nektar samt används efter hemkomsten dels mot beredning från födan, dels mot byggandet från boet.

dock en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samlas ej inom förråd, utan detta anskaffas utifrån behov. dem hartsartade ämnena samlas ifrån poppelns, björkens samt andra lövträds knoppar samt ifrån dem vid kåda ständigt rika barrträden samt hemtransporteras liksom pollen inom pollenkorgen.

När biet samlat sålunda många detta orkar föra tillsammans med sig flyger detta den genaste vägen bostad, lett från en många gott lokalsinne.

nära framkomsten mot kupan vilar sig biet vanligen enstaka stund vid flygbrädet samt beger sig sedan in inom kupan. dem olika typerna från gods lämnas från vid olika sätt. Nektarn förmå dels genast ges såsom att födas mot hemmavarande samhällsmedlemmar, dels tömmas inom förrådsceller. enstaka sektion celler innehåller nektar på grund av dem närmaste dagarna.

andra, vanligen dem översta cellerna inom varenda bakelse, innehåller förråd på grund av framtiden samt tillsluts tillsammans en lock från vax.

Det motsvarar en flygsträcka på två varv runt jorden

Nektarn skyddas till jäsning genom tillskott från lite myrsyra. detta pollen såsom ej används direkt mot att ge liv, nedpackas inom särskilda celler. Ofta övergjuts detta tillsammans med nektar, varefter cellen täcks tillsammans med en vaxlock. dem kådiga ämnena bildar detta sålunda kallade stoppvaxet, vilket används mot för att fästa vaxkakorna, tillstänga hål samt springor, minska flyghålet då detta existerar på grund av stort, samt sålunda vidare.

Vaxet existerar enstaka ytterst betydande vara på grund av bisamhället. Medan dem förut omtalade ämnena existerar varor vilket bildas från växter samt liksom bina till bostad samt använder inom mer alternativt mindre oförändrat skick, produceras vaxet inom biets lekamen samt bildas vilket enstaka exkretionsprodukt ifrån körtlar mellan segmenten vid bakkroppens buksida.

detta kommer fram inom form eller gestalt från bladlika skivor vilket lossas tillsammans med den sålunda kallade tången, bildad från ledgången mellan skenbenet samt inledande fotleden vid dem bakre extremiteterna, samt förs mot munnen var dem tillsammans käkarna knådas samt förarbetas tills dem blir lämpliga för att foga mot vaxbygget.

Bobygge

[redigera | redigera wikitext]

Vaxkakorna står lodrätt tillsammans ungefär 10 millimeters mellanrum.

dem byggs uppifrån samt neråt. Kakornas celler bildar regelbundna hexagonala prismor, tillsammans tresidiga bottnar. Cellerna ligger inom varenda bakelse inom numeriskt värde lager tillsammans bottnarna mot varandra vid därför sätt för att enstaka cells tre bottenväggar ingår inom bildande från bottnen åt tre motstående celler. Genom detta byggnadssätt får cellerna enstaka på grund av sitt ändamål lämplig struktur samtidigt såsom största sparsamhet tillsammans med ämne iakttages.

En sektion celler används mot förvaringsrum på grund av förråden, inom andra utvecklas larverna. Dessa hexagonala celler finns inom tre storlekar, mindre till larver liksom bör bli arbetsbin, större till drönarlarver, samt enstaka uthängda svärmceller till ungdrottningar. Arbetsbicellerna bildar detta övervägande antalet, dem existerar vanligen 12 millimeter djupa samt existerar cirka 5 millimeter inom diameter, därför för att detta går 19 stycken vid ett decimeter samt alltså ungefär celler per kvadratdecimeter vid varenda blad.

Drönarcellerna existerar 13 millimeter djupa samt något ovan 6 millimeter inom diameter, således för att 15 inom rad mäter enstaka decimeter. detta går alltså omkring stycken liknande vid ett kvadratdecimeter. eftersom bägge någon som har blivit besegrad eller nedslagen från celler förekommer vid identisk bakelse finns sålunda kallade övergångsceller från oregelbunden form eller gestalt mellan dem.

inom honungskakorna, liksom används mot förvaring från honung, förlängs cellerna ibland inom tider tillsammans med god passage vid nektar. dem är kapabel ibland bli därför djupa vilket 37 millimeter. Utöver dem hexagonala cellerna finns större celler tillsammans oregelbunden, mer alternativt mindre mjuk form eller gestalt till uppfödande från drottningar.

detta finns endast en fåtal sådana inom varenda bisamhälle samt dem finns vanligen inom kanten från vaxkakorna. Kakorna är kapabel tillväxa tillsammans ett hastighet från 4 celler per dygn.

Livscykel

[redigera | redigera wikitext]

Under den kalla årstiden sitter bina samlade vid samt mellan kakorna samt bildar ett klunga alternativt klase, vanligen inom mitten från kupan.

dem faller ej liksom flera andra övervintrande insekter inom dvala, utan lyckas genom för att sitta tätt sammanpackade samt inta att ge liv ur dem insamlade förråden, hålla kroppstemperaturen ovan 8&#;°C även beneath dem kallaste vintermånaderna. inom mars, ibland redan inom månad, börjar drottningen lägga hönsägg inom mitten från klungan, var temperaturen existerar högst.

Äggläggandet existerar många långsamt inom start. Allteftersom värmen tilltar vid våren ökas äggläggningen. Den når sitt maximum inom juni samt juli, till för att sedan avtaga samt helt upphöra inom oktober samt november. Man besitter eventuellt kunnat urskilja äggläggningsperioder ifall dygn, skilda från viloperioder angående dygn. beneath årets lopp kunna enstaka drottning lägga upp mot &#; oval form.

Parningen försiggår endast enstaka gång beneath drottningens liv samt sker beneath ett utflykt såsom den unga drottningen företar långt ifrån samhället, var träffar denna drönare ifrån traktens andra bisamhällen. Drönarna parar sig endast tillsammans med enstaka enda hona, medan honorna parar sig tillsammans flera drönare, vanligen omkring ^[14] varenda samlag tar bara mellan 2 samt 5 sekunder.

inom samband tillsammans med samlaget släpper hanens könsdelar ifrån hans lekamen mer alternativt mindre explosionsartat, ibland tillsammans en hörbart ljud, samt fastnar inom honans vagina (de hindrar dock ej hon för att para sig tillsammans med andra hanar efteråt). Hanen faller mot marken samt dör strax därefter.^[15]

Hannarnas sperma sparas inom ett speciell sädesbehållare hos honan.

Drottningen kunna egen nära äggläggningen styra ifall ägget bör befruktas alternativt ej. Ur obefruktade hönsägg utvecklas drönare. Arbetsbin samt drottningar utvecklas däremot ur befruktade ägg.^[16]

Att drottningen parar sig tillsammans med flera drönare anses betydelsefullt på grund av genetisk diversitet, vilket motverkar förödande inavel, samt sängar till enstaka lyckad, livskraftig population.

Bina är kapabel medvetet påverka avkommans attribut. Mot slutet från nektarsäsongen blir därför dem senast framkläckta exemplaren särskilt övervintringshärdiga.

Under äggläggningen ledsagas drottningen från arbetsbin, vilket ger hon föda. denna lägger en hönsägg inom varenda fängelse. Innan denna lägger ägget sticker drottningen in huvudet, liksom till för att granska för att allt existerar inom ordning.

Därefter kryper denna åter ut, sticker in bakkroppen samt lägger ägget vid cellens botten. Ägget existerar vitt, genomskinligt, cirka 2 millimeter långt, svagt böjt samt något spetsigare inom en änden än inom den andra. Samtidigt liksom drottningen går eller reser vidare utefter vaxkakan skyndar sig arbetsbin för att förse cellen tillsammans enstaka små upphöjd från vitt mos, producerat från nektar, pollen samt vätska.

Efter tre dygn, detta önskar yttra vid fjärde dagen, kommer larven ut ur ägget, äter upp moset, sträcker fram huvudet samt får mera föda inom form eller gestalt från således kallade bibröd, berett från pollen samt nektar.

Larven växer idag därför snabbt för att den vid nionde dagen ifrån äggets läggning fyller år nästan kurera cellen.

Cellen förses då tillsammans en vaxlock. Dessa tillsammans lock försedda celler existerar därefter kontinuerligt täckta från insekter som pollinerar, likt ruvar ynglet. Inuti cellen spinner larven kring sig enstaka kokong från silke samt förpuppas. 21 dygn efter äggläggningen kommer detta fullbildade arbetsbiet fram ur puppan. Drönarnas tillväxt tar dygn, medan drottningen kommer fram redan dygn efter äggets läggning.

Långtifrån samtliga drönare får tillfälle för att para sig tillsammans med enstaka hona. dem liksom ej fullfölja sålunda, samt alltså överlever, körs ändå ut ur kupan mot hösten, samt sticks vanligen ihjäl inom samband tillsammans detta. Företeelsen brukar kallas "drönarslakten".^[16][17] Drönarnas livstid uppgår inom allmänhet mot ungefär 3 månader.

Arbetsbin kunna leva 9 månader. dock beneath den brådaste arbetstiden vid sommaren når dem endast enstaka ålder från 6 veckor. Drottningen är kapabel leva kalenderår. angående en bisamhälle från ett alternativt ytterligare anledning blivit utan drottning, kunna denna bristande ersättas, beneath förutsättning för att arbetsbilarver finns, vilkas celler ännu ej existerar täckta tillsammans lock.

inom därför fall byggs enstaka fängelse innehållande hönsägg alternativt larv från arbetsbi angående inom största hast. Väggarna rivs ned samt enstaka rymlig drottningcell etableras. Rikligt tillsammans näring tillföres larven, samt bina ruvar den tillsammans med största vård. Dessa bemödanden kröns vanligen tillsammans med succé, genom för att detta ur cellen kommer fram ett fullt utbildad drottning.

från detta framgår för att dem vanligtvis för fortplantning hos djur ur vilka drottningar samt arbetsbin utvecklas existerar från identisk stöt samt för att den olika utvecklingen beror vid olikhet inom att födas samt bostad.

Svärmning

[redigera | redigera wikitext]

På försommaren lägger drottningen hönsägg inom några drottningceller.

således snart enstaka fräsch drottninglarv existerar färdig för att kläckas börjar ett viss bekymmer märkas inom kupan. Den gamla drottningen går ut inom svärm nära lämplig väderlek samt efter grabb likt dem nya drottningarna några dagar senare öppnas (det är kapabel existera således flera såsom 20 stycken) svärmar dem tills samhället existerar helt utarmat.

Denna sålunda kallade ansamling företas endast inom soligt atmosfärförhållanden samt vanligen nära lunchtid. Svärmen tillsammans med den gamla drottningen (försvärmen) flyger vanligen ej långt, eftersom den befruktade samt äggfyllda drottningen existerar på grund av massiv till för att behärska flyga långa sträckor.

Svärmen träffar sig därför snart ned vid enstaka kvist alternativt något annat lämpligt objekt samt bildar enstaka hängande klunga. angående man tar in denna inom ett tom kupa bosätter sig svärmen inom den. inom den lämnade kupan besitter minimalt ett färsk hona kommit fram samt blivit hälsad liksom drottning från arbetsbin.

dock eftersom detta oftast existerar flera honor såsom kommer fram ungefär samtidigt, därför måste enstaka alternativt flera från dem rymma fältet, åtföljd från sina trogna, på grund av detta förmå ej existera mer än enstaka drottning inom en samhälle utan för att strid vid liv samt död uppstår mellan dem. Genom sådan utvandring uppkommer eftersvärmarna.

ett eftersvärm flyger vanligen längre försvunnen, eftersom den obefruktade honan existerar enklare samt rörligare. Eftersvärmarna kräver även större påpasslighet ifrån biodlarens blad.

Om ej svärmen blir intagen uppsöker den något ihåligt växt, enstaka murspricka alternativt någon ytterligare passande plats samt grundar var en nytt samhälle.

en sådant förvildat samhälle dör oftast ut redan beneath den kommande hösten alternativt vintern. för att en förvildat samhälle dör beneath vintern förmå äga flera orsaker, likt utsatthet till allt på grund av sträng kall luft samt fukt (fukt är kapabel leda mot mögelangrepp samt bakteriebildning), svält, sjukdom, alternativt för att boet blir förstör från vilda varelse, hårt klimat alternativt ytterligare störning.

Dock finns detta modell vid för att vilda bisamhällen klarat sig inom åratal även inom nordliga kalla klimat. Den inledande eftersvärmen (den således kallade andrasvärmen) kommer ungefär nio dagar efter försvärmen. Tredjesvärmen kommer vid tredjeplats dagen efter andrasvärmen. Därefter är kapabel eftersvärmar följa nästan ljus till solens tid.

Ofta sker detta dock för att bina äger tillfredsställt sin svärmlystnad redan efter andrasvärmen samt därför dödar varenda kvarvarande drottninglarver. Tre veckor efter försvärmens avgång sägs moderkupan äga avsvärmat.

Pollinering och honungsproduktion gör biet till ett av Jordens viktigaste nyttodjur

detta betyder för att någon ytterligare svärm ej existerar för att förvänta beneath den sommaren.

Sjukdomar, parasiter samt skadegörare inom bisamhället

[redigera | redigera wikitext]

Det finns bland insekterna flera fiender mot honungsbiet. Dessa existerar dels rovinsekter såsom överfaller samt dödar insekter som pollinerar beneath deras utflykter, mot modell bivargen samt getingar, dels parasiter, såsom innästlar sig inom bikuporna, mot modell majbaggar, puckelflugor, vaxmalen samt bilusen.

Lilla kupskalbaggen(Aethina tumida),sammetsgetingen(Vespa velutina) samt kvalstret Tropilaelaps spp existerar exotiska skadegörare såsom ännu ej påvisats inom landet dock existerar justerade inom svensk lagstiftning.^[18]

Under andra halvan från talet spreds biparasiten varroakvalster ifrån sitt ursprungsland Indien mot all västvärlden.

dem från indien biarterna besitter tolerans mot varroa, vilket övriga honungsbin saknar.

En bipopulation, kallad bondbin vid Gotland tycks dock från naturen existera motståndskraftigt mot varroa-angrepp. Man vet ännu () ej varför, dock saken existerar beneath studium från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).^[18]

Amerikansk yngelröta, såsom orsakas från den sporbildande bakterien Paenibacillus larvae^[19], drabbar övertäckt biyngel vilket får ynglet för att ruttna samt bli en brunt illaluktande slem.

detta existerar ett svårutrotad, många smittosam bisjukdom vilket måste behandlas omgående på grund av för att undvika spridning. SLU studera diagnosmetoder på grund av amerikansk yngelröta. detta besitter bland annat demonstrerat sig för att från yngelröta angripna bipuppor avsöndrar volatila organiska föreningar.^[18] inom landet består "behandlingen" från för att man eldar upp bota samhället tillsammans vaxramar^[19].

Andra farliga bisjukdomar existerar Apis mellifera filamentous-virus (AmFV) samt befarat Bee Makulalike virus (Bee MLV). Bee MLV existerar vanligt inom land i västeuropa, Belgien samt USA, dock äger ännu () ej konstaterats inom land samt Storbritannien. Eventuellt existerar trots allt Bee MLV ej skadligt till honungsbiet.^[18]

Deformed Wing Virus (DWV) förekommer hos bipuppor, samt resulterar inom förkrymta vingar hos detta färdiga biet, såsom då får dålig flygförmåga.^[18]

Apistan, ett acaricid, dödar kvalster samt existerar effektivt mot varroa-angrepp, dock negativa sidoeffekter äger rapporterats.

detta verksamma ämnet inom apistan existerar tau-fluvalinat, vilket existerar inspelat vilket medicin inom Sverige.^[18]

Black Queen fängelse Virus (BQCV) samt säckyngel(Sacbrood virus, SBV) existerar vanligt förekommande inom svenska bisamhällen.^[18]

Raps samt rybs existerar viktiga nektarväxter på grund av honungsbin.

Dessa växter existerar utsatta till diverse växtsjukdomar, liksom tidigare äger bekämpats genom betning från utsädet tillsammans med olika preparat innehållande ämnen från neonikotinoidtyp:

Man äger emellertid funnit för att dessa, tidigare godkända medel, existerar ohälsosamma på grund av insekter som pollinerar samt andra till jordbruket viktiga pollinatörer.

Dessa ämnen existerar därför sedan förbjudna för att inom EU användas mot blommande växter. EC-förordningen / ordinerar för att tidigare status till nämnda ämnen är kapabel dras in, ifall givna tillståndskrav ej anses fullbordade. tillsammans stöd från denna förordning beslöt svenska Kemikalieinspektionen –06–12 för att avslå ansökningar på grund av fortsatt status på grund av preparaten Butisan Top samt Nimbus CS var dem verksamma ämnena utgörs från dessa neonikotinoider.

Beslutet besitter emellertid överklagats mot Miljödomstolen, dock åtminstone intill –11–02 ägde ännu ingen dom fallit.^[18]

Försvar

[redigera | redigera wikitext]

Gadden existerar en omvandlat äggläggningsrör, såsom leder gift ifrån enstaka giftkörtel. Risken för att erhålla detta gift injicerat från biets gadd fungerar många god såsom avskräckningsmedel vid dem högre djuren.

mot skillnad ifrån andra insekter som pollinerar (exempelvis humlor) liksom förmå sticka flera gånger, besitter gadden hos honungsbinas person som arbetar kraftiga hullingar, sålunda för att biet ej är kapabel dra ut den efter för att detta äger stuckit en större varelse likt en däggdjur. då biet flyger iväg slits gadden samt ett sektion från bakkroppen därför loss ifrån biet, likt begränsad därefter dör från skadorna.

inom gengäld kommer gadden för att gå vidare pumpa ner gift inom sticksåret, samt oskadliggöra offret. Detta gäller emellertid bara större vilt liksom likt däggdjur besitter köttiga vävnader vilket gadden är kapabel fastna inom. andra leddjur, såsom mot modell angripande insekter, är kapabel även arbetarna sticka flera gånger.^[20] Gadden skickar dessutom ut doftämnen inom luften vilket larmar dem andra inom bisamhället samt får även dem för att vandra mot anfall.^[21]Bigiftet existerar komplext sammansatt samt innehåller peptider samt enzymer såsom förstör cellernas skyddande fettlager.

detta förstör även hudens mastceller, vilket fullfölja för att histamin frigörs, något såsom orsakar smärta, svullnad samt inom sämsta fall enstaka allergisk reaktion.^[20].

Biodling

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Biodling.

Honungsbiet tillhandahåller flera olika produkter samt tjänster.

Biodlare tar existera vid dessa genom för att förse bina tillsammans med enstaka bikupa för att bo inom. detta existerar viktigt på grund av kolonins produktionsförmåga för att bikupan existerar lämpligt utformad. Moderna bikupor förmå artikel transportabla, således för att bina kunna förflyttas mot platser var resurser vid nektar existerar god samt ibland mot odlingar vilket behöver binas pollinering.

Honungsbiets största ekonomiska värde kommer ifrån den pollinering från odlade växter vilket detta utför. vilket modell existerar mandelodlingen inom Kalifornien beroende från för att bikupor transporteras dit ifrån varmare trakter, eftersom mandel måste pollineras därför tidigt vid våren för att lokalt anpassade insekter som pollinerar ej äger tillräcklig kapacitet nära den tiden vid året.

Bina samlar in nektar samt andra söta vätskor ifrån växter, framför allt växternas blommor.

För att få ihop nektar till ett halvt kilo honung måste bina göra tre till fyra miljoner blombesök

Dessutom kunna bina beneath vissa omständigheter samla in den söta vätska vilket växtlöss producerar. Nektarn omvandlas inne inom biets lekamen mot honung. Biet kräks upp honungen då detta existerar tillbaks inom kupan. Honungen lagras, liksom pollen, inom vaxkakornas celler.

Biodlaren skördar honungen genom för att ovanpå binas yngelrum sätta enstaka sålunda kallad skattlåda liksom avskiljs ifrån yngelrummet tillsammans med en nät såsom låter arbetsbina passera fritt dock vilket ej släpper igenom den något större drottningen, detta förhindrar äggläggning.

då biodlaren bedömer för att bina besitter flugit färdigt vid sin primära nektarkälla, samlar denne in skattlådorna samt slungar vaxkakorna efter för att inledningsvis äga tagit försvunnen detta skyddande lager från vax vilket bina täcker dem att vara berusad eller övermättad cellerna tillsammans med, detta sålunda kallade täckvaxet.

enstaka honungsslunga existerar inom stora drag ett centrifug tillsammans med lokal på grund av en visst antal vaxkakor. Den relativt lättflytande, sirapslika nyslungade honung liksom existerar resultatet, samlas upp inom en förvaringskärl var den efter en par dagar börjar kristallisera. Biodlaren måste då röra ifall inom honungen till för att den ej bör bli grynig.

då honungen fått lagom fast konsistens tappar biodlaren upp den vid burkar. Den färdiga honungens attribut existerar starkt beroende från vilka källor bina huvudsakligen samlat in nektar ifrån. likt modell ger oljeväxt enstaka många fast, nästan ljus honung tillsammans kraftig sötma.

Vid ett viss ålder utsöndrar arbetarbin bivax ifrån körtlar vid bakkroppen.

Vaxet används mot för att bygga väggarna samt locken vid cellerna inom bikakan. Människan är kapabel nyttja bivaxet inom flera olika varor, mot modell ljus.

Råvaran mot biets produktion från propolis, alternativt "bikitt", existerar kåda ifrån barrträd samt harts såsom finns utanpå knopparna hos vissa lövträd. Bina använder detta mot för att laga sitt bo, mot modell genom för att innehåll igen springor.

detta existerar vanligt för att man äter detta till dess tänkta hälsobringande effekter.

För för att behärska ett fåtal någorlunda övervakning vid bina nära sysselsättning tillsammans med bikupan används rök, ofta ifrån ett sålunda kallad rökpust. Röklukten fullfölja för att bina sätter sig samt provianterar, antagligen liksom förberedelse inför rymning ifrån annalkande brand.^[22]

Plötslig bidöd

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Colony Collapse Disorder.

Från cirka samt vidare besitter binäringen observerat ett grundlig bidöd inom bipopulationer.

inom USA benämns syndromet Colony Collapse Disorder, dock orsaken existerar ännu omdebatterad. Kvalster samt sjukdomar orsakar ett sektion från den globala bi-döden, andra bidragande orsaker existerar intensivt jordbruk, klimatförändringar samt bekämpningsmedel.^[23] enstaka litteraturöversikt ifrån pekar särskilt vid för att neonikotinoider inom dem mängder vilket ofta används kunna skada insekter som pollinerar samt menar för att detta finns en brådskande behov för att ta fram tryggare alternativ.^[24]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Honungsbin inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
• Hansson, Åke.

  Bin samt biodling. Stockholm&#;: LT,

• Gadden, Biodlingsföretagarnas tidskrift nr. 2
• Augustsson, Curt. "Bisamhället beneath en år." Bitidningen, nr. 3, mars

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]