aledish.pages.dev









Hur mycket vikt i vatten

Vatten

För andra betydelser, titta vätska (olika betydelser).

Vatten existerar enstaka vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, såsom existerar nödvändigt till allt känt liv.[1] detta vetenskapliga namnet existerar divätemonoxid alternativt diväteoxid (se även diväteoxidbluffen).

detta latinska namnet aqua används ofta inom bland annat innehållsförteckningar mot kemiska samt kosmetiska produkter.[2]

Till vardags menar man tillsammans med "vatten" bara dess flytandeaggregationstillstånd, dock vätska förekommer även inom fast form eller gestalt, liksom fryst vatten, samt inom gasform, likt vattenånga.

en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig täcker 70&#;% från jordytan[3]. vid jorden återfinns den största delen inom akviferer samt 0,&#;% inom atmosfären vilket ånga, moln (består från fasta samt flytande vattenpartiklar), samt nederbörd.[4]Oceanerna innehåller 97&#;% från ytvattnet, glaciärer samt polarisar 2,4&#;% samt andra ytvattensamlingar, såsom floder, sjöar samt dammar 0,6&#;%.

Vattnet vid jorden rör sig kontinuerligt genom en vattenkretslopp likt består från avdunstning alternativt transpiration (evapotranspiration), nederbörd samt ytavrinning, vilket vanligtvis når havet.

Rent, färskt vatten existerar nödvändigt på grund av människan samt andra livsformer. resurser mot säkert vatten äger ökat fast samt avsevärt dem senaste decennierna inom nästan samtliga världens delar.[5][6] detta finns en klart samband mellan resurs mot rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt BNP per capita.[7] Några observatörer äger dock beräknat för att mer än hälften från jordens folkmängd kommer för att drabbas från vattenbaserad sårbarhet kalenderår [8] ett redovisning ifrån november menar för att vattenbehovet kommer överstiga resurser tillsammans med 50&#;% inom några utvecklingsregioner tid [9] vätska agerar enstaka betydelsefull roll inom världsekonomin.

detta fungerar likt en lösningsmedel till en antal olika kemikalier samt underlättar fabriksmässig nedkylning samt försändelse. Omkring 70&#;procent från färskvattnet går mot jordbruket.[10]

Kemiska samt fysikaliska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Vatten existerar enstaka kemisk förening tillsammans den kemiska formelnH2O.

enstaka vattenmolekyl består sålunda från numeriskt värde väteatomer inom kovalent bindning mot ett syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt vätska lättvatten på grund av för att skilja detta ifrån tungt samt halvtungt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förekommer vid jorden inom samtliga dem tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga samt moln inom sky, havsvatten samt isberg inom polarhaven, glaciärer samt floder inom bergen, samt vätska inom akviferen inom marken.

De viktigaste kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos dricksvatten är:

  • Vatten existerar ett lukt- samt smaklös vätska inom standardtryck samt -temperatur. fryst vatten samt vattens färg äger inom sig självt ett många svagt azurblå färgton, även angående vattnet verkar färglöst inom små mängder. fryst vatten verkar även färglöst, samt vattenånga existerar inom huvudsak osynlig liksom gas.[11]
  • Vatten existerar tydlig samt således är kapabel vattenväxter leva inom vattnet eftersom solljuset kunna nå dem.

    Bara starka ultravioletta strålar blir obetydligt absorberade.

  • Då vattenmolekylen ej existerar linjär samt syreatomen äger ett högre elektronegativitet än väteatomer äger syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna existerar något positiva. liksom en effekt från detta existerar vätska enstaka polär molekyl tillsammans med en elektrisktdipolmoment.

    Nätväxelverkan mellan dipolerna vid varenda molekyl är kapabel orsaka ett produktiv skineffekt vid vattnets yta tillsammans andra substanser, alternativt atmosfär nära ytan, den senare besitter gett upphov mot vattnets höga ytspänning. Ytspänningen existerar temperaturberoende samt reducerar nära högre temperatur (se figur).

    En kopp vatten väger ca gram (ett halvt pund), enligt National Institute of Standards and Technology

    Varmvatten väter förbättrad än kallvatten. Vattnets dipolära natur bidrar mot vattenmolekylens trend för att skapa vätebindningar, vilka bidrar mot vattnets speciella egenskaper.[12] Den relaterade till poler eller motsatser naturen favoriserar även adhesion mot andra material.

  • Varje vätekärna existerar bunden mot den centrala syreatomen genom en elektronpar vilket delas mellan dem.

    Kemister kallar detta delade elektronparet till ett kovalent kemisk bindning. inom H2O används bara numeriskt värde från dem sex elektronerna vid detta yttre skalet från syreatomen mot detta på denna plats syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade inom numeriskt värde obundna par. dem fyra elektronparen liksom omger syret tenderar arrangera sig själva därför långt försvunnen ifrån varandra såsom möjligt på grund av för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror.

    detta leder normalt mot enstaka tetraedrisk matematik inom vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) existerar ,5°. Då dem numeriskt värde obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, äger dessa ett starkare bortstötning mot dem numeriskt värde kovalent bundna paren, vilket effektivt trycker dem numeriskt värde väteatomerna närmare varandra.

    detta leder mot ett förvrängd tetraedrisk disposition var H-O-H-vinkeln existerar ,5°.[13]

  • Som en effekt från samspelet mellan dessa attribut avser kapillärkraft vattnets trend för att röra sig uppför en smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen utnyttjar samtliga kärlväxter såsom träd.
  • Vatten existerar en utmärkt lösningsmedel samt kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”.

    Den största delen vatten får man i sig genom mat och dryck

    Ämnen vilket löser sig inom dricksvatten, exempelvis salter, sockerarter, syror, alkalimetaller samt några gaser, speciellt syre samt koldioxid, existerar kända vilket hydrofila ämnen, medan dem såsom ej löser upp sig inom vätska, exempelvis fetter samt oljor, existerar kända såsom hydrofoba ämnen. Inom kemin anger enstaka förkortning aq för att en tema existerar löst inom vätska, mot modell

  • Alla större komponenter inom celler, protein, DNA samt polysackarider löser sig även inom vatten.
  • Rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig besitter ett nedsänkt konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt ifall man löser enstaka små mängd jonföreningar inom vattnet, mot modell natriumklorid.
  • Vattnets kokpunkt beror (likt samtliga andra vätskors) vid lufttrycket.

    Exempelvis kokar vätska vid Mount Everests höjdpunkt nära 68&#;°C, jämfört tillsammans med &#;°C nära havsytan. Omvänt är kapabel vätska vid stora djup inom oceanerna, nära geotermiska ventiler, att nå ett mål eller resultat temperaturer vid flera hundra grader samt ändå förbli flytande.

  • Vattnets volym expanderar ungefär gånger då detta förändras ifrån vätskefas mot ångfas nära normalt tryck.

    (Vattenånga besitter bestämd volym 1, m3/kg nära 1 bar.[14])

  • Vatten äger den näst högsta värmekapacitiviteten från varenda kända ämnen, efter ammoniak, samt även upphöjd ångbildningsvärme (40,65&#;kJ·mol−1. detta existerar en konsekvens från vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa numeriskt värde ovanliga attribut utför för att dricksvatten är kapabel moderera jordens klimat genom för att buffra stora temperaturskillnader.
  • Vattnets största densitet uppnås nära 3,98&#;°C.[15] vätska blir mindre tätt nära fryspunkten, samt äger då expanderat tillsammans med 9&#;%.

    detta resulterar inom en ovanligt fenomen, nämligen för att vattnets fasta form eller gestalt, fryst vatten, flyter ovanpå vätska, vilket fullfölja för att varelser kunna leva inom enstaka delvis fryst vattenkropp då vattnet vid botten äger enstaka temperatur vid runt 4&#;°C.

  • Vatten existerar blandbart tillsammans med flera vätskor, såsom etanol, inom samtliga proportioner vilket utför för att detta existerar enstaka homogen vätska.

    Å andra sidan existerar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt dem flesta oljor oblandbara, vilket utför för att detta vanligtvis skapas lager tillsammans med ett ökande densitet mot botten. vilket gas existerar vattenångan blandbar tillsammans med luften.

  • Vatten bildar ett azeotrop tillsammans med flera andra ämnen.
  • Vatten kunna genom elektrolys sönderdelas mot väte samt syre.
  • Som ett oxid från väte skapas vätska då väte alternativt väteinnehållande föreningar bränner alternativt reagerar tillsammans syre alternativt syreinnehållande föreningar.

    vätska existerar ej en bränsle, utan enstaka slutprodukt från förbränningen från väte. Energin likt behövs på grund av för att sönderdela vätska mot väte samt syre genom elektrolys existerar större än energin likt släpps då väte samt syre återförenas.[16]

  • Ämnen såsom existerar mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium samt cesium förskjuter väte ifrån vattnet vilket skapar hydroxider samt hydrogen.

    hydrogen existerar lättantändlig, sålunda då en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig reagerar tillsammans med mer elektropositiva ämnen kunna reaktionen bli våldsamt explosiv.

Smak samt lukt

[redigera | redigera wikitext]

Vatten är kapabel åtgärda flera olika ämnen, såsom ger vattnet olika smaker samt lukter. Människor samt varelse äger utvecklat smak- samt luktsinnen liksom utför detta möjligt på grund av dem för att bedöma dricksvattnets drickbarhet samt undvika vätska såsom existerar alltför krydda alternativt smutsigt.

Människor besitter enstaka trend för att föredra kallt vätska före ljummet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig då kallt vätska troligen innehåller färre mikroorganismer.[källa&#;behövs] Smaken likt annonseras vid källvatten alternativt mineralvatten kommer ifrån dem mineraler såsom existerar upplösta inom detta.

Vattnet den tränger undan väger två kilo (20 Newton)

Rent dricksvatten existerar emellertid smak- samt luktlöst.[17] Den annonserade renheten vid käll- samt mineralvatten åsyftar frånvaron från toxiner, föroreningar samt mikrober.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet 'vatten' existerar en urgemansktarvord, ifrån roten *wintru, såsom ytterst kunna komma ifrån den urindoeuropeiska roten *uendru.

ifrån denna rötter förmå kanske svenskansvinter äga kommit (kunde äga betytt "regntid")[18], engelskanswater, wash tillsammans flera, tyskansWasser, ryskansvoda samt vodka ("litet vatten"). ifrån den urindoeuropeiska avledningen *wed igenkänner man mening likt grekiskanshydro (vatten) samt hydra[19] samt svenskans utter (från urindoeuropeiska *udroz)[19].

ifrån den urindoeuropeiska roten *akwa-[20] känner man igen latinetsaqua, besläktat tillsammans svenskans å[21].

Vattnets fördelning

[redigera | redigera wikitext]

Vatten inom universum

[redigera | redigera wikitext]

En massiv sektion från universums dricksvatten förmå skapas likt ett biprodukt från stjärnbildning.

då stjärnor föds ackompanjeras deras födsel från ett kraftfull utåtgående bris från gas samt damm. då materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna likt skapas samt värmer gasen. Vattnet produceras snabbt inom den varma, täta gasen.[22]

Vatten äger upptäckts inom interstellära moln inom vår galax, Vintergatan.

En liter vatten väger cirka 1 kilogram (2,2 pund), enligt United States Geological Survey (USGS)

vätska existerar troligen inom andra galaxer tillsammans, då dess komponenter, väte samt syre, existerar bland dem maximalt förekommande ämnena inom universum. Interstellära moln kondenseras slutligen mot nebulosor samt solsystem såsom vårt.

Vattenånga finns i:

Flytande vätska finns i:

  • Jorden - 71&#;% från ytan
  • Månen – små mängder en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig påvisades inne inom vulkaniska glaspärlor vilket blev tagna ifrån månen mot jorden från Apollo teamet [27][28]

Vissa bevis talar på grund av för att flytande vätska finns noggrann beneath ytan vid saturnus satellit Enceladus[29] samt vid Jupiters satellit Europa[30], var detta kunna finnas enstaka &#;km djup ocean såsom täcker all månen vilket skulle bli mer vätska än inom varenda jordens oceaner.[källa&#;behövs]

Vattenis finns i:

Vattenis är kapabel finnas vid Ceres samt Tethys.

Detta del existerar ett beskrivning från Hydrologi.

Vatten samt beboeliga områden

[redigera | redigera wikitext]

Det flytande vattnets existens, samt inom mindre grad dess gas- samt fasta former existerar vid jorden vitala till allt jordens liv. Jorden ligger inom solsystemetsbeboeliga distrikt.

ifall den plats något närmare alternativt längre försvunnen ifrån solen (runt 5&#;% alternativt runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena likt utför för att samtliga tre formerna är kapabel existera artikel betydligt mindre gynnsamma.[32][33]

Jordens gravitation fullfölja för att den besitter enstaka atmosfär. Vattenånga samt koldioxid inom atmosfären möjliggör tillsammans tillsammans ozonskiktet växthuseffekten, såsom hjälper för att bibehålla ett relativt stadig yttemperatur.

angående jordens massa ägde varit mindre skulle ett tunnare atmosfär leda mot stora temperaturskillnader mellan ekvatorn samt polerna varpå vätska bara skulle existera inom form eller gestalt från fryst vatten nära polerna likt vid planeten Mars.

Yttemperaturen vid jorden äger hållit sig relativt stadig genom dem geologiska perioderna trots olika nivåer från inkommande solstrålning (solinstrålning).

På bilden nedan sänks en vikt ner i vatten som väger fem kilo (50 Newton)

detta kunna visa för att ett dynamisk process styr jordens temperatur via ett kombination från växthusgaser samt den atmosfäriska albedons yta. Teorin existerar känd likt gaiateorin.

Vattnets tillåtelse vid ett planet beror vid omgivningens tryck, liksom bestäms från planetens gravitation. ifall enstaka planet existerar tillräckligt massiv kunna vattnet vid den artikel fast även nära höga temperaturer, vid bas från detta höga trycket vilket orsakas från gravitationen.

Det finns olika teorier angående vattnets ursprung vid jorden.

Vatten vid jorden

[redigera | redigera wikitext]

Läran angående vattens rörelse, fördelning samt standard vid jorden kallas hydrologi. Läran ifall vattnets fördelning kallas hydrografi. Läran angående grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran angående glaciärer heter glaciologi, ifall inlandsvatten limnologi, samt angående fördelningen från oceaner oceanografi.

Ekologiska processer tillsammans hydrologi studeras inom ekohydrologin.

Vattnets kollektiva massa ovan, beneath samt vid enstaka planets yta kallas hydrosfären. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, existerar 1 km3. Grundvatten samt färskvatten existerar användbara, alternativt potentiellt användbara, på grund av människor vilket vattenresurser.

Flytande dricksvatten finns inom vattensamlingar såsom oceaner, ocean, sjöar, floder, strömmar, kanaler samt dammar. Majoriteten från världens vätska existerar havsvatten. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns även inom atmosfären inom fast, flytande samt gasform. detta finns även grundvatten inom akviferer.

Vatten existerar viktigt inom flera geologiska processer.

Grundvatten existerar allestädes närvarande inom jordskorpan, samt trycket vid detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster. vätska inom manteln existerar ansvarigt på grund av smältandet vilket skapar vulkaner vid subduktionszoner.


  • hur  många vikt  inom vatten

  • vid jordens yta existerar vätska viktigt inom både kemiska samt fysikaliska vittringsprocesser. dricksvatten samt – mot enstaka mindre dock kvar märkbar grad – fryst vatten existerar även ansvariga till enstaka massiv mängd sedimentförflyttning vilket sker vid jordens yta. Avlagring från förflyttat sediment formar flera sorters sedimentära bergarter, vilket skapar detta geologiska registrerandet från jordens saga.

    Under vissa ljusförhållanden förmå nederbörd ge upphov mot ett regnbåge.[35]

    Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur en astronomiskt perspektiv

    [redigera | redigera wikitext]

    Endast inom detta yttre planetsystemet, var jätteplaneterna för tillfället finns, plats temperaturen samt tätheten inom solnebulosan lämplig på grund av för att planeterna skulle ett fåtal stora mängder vätska.

    En gallon vatten väger cirka 3,79 kilogram (8,35 pund), enligt USGS

    Allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samlades dock ej inom dessa jätteplaneter, utan flera mindre kroppar rika vid fryst vatten bildades även (se Kuiperbältet). Jordens vätska äger möjligtvis delvis en ursprung ifrån dessa små kroppar, samt äger tillförts jorden inom form eller gestalt från nedslag från kometer.

    Det besitter massiv innebörd till existensen vid jorden för att dricksvatten finns inom fast samt flytande form eller gestalt samt likt gas.

    Jordens massa, likt den största från stenplaneterna inom detta inre planetsystemet, existerar denna plats från massiv innebörd. Jordens massa ger en tyngdkraftsfält vilket existerar tillräckligt starkt till för att hålla kvar ett atmosfär, vilket existerar förutsättningen till ett jämn yttemperatur.

    Dessutom får vi i oss mycket vatten via maten, ungefär ,5 liter per dag

    Även avståndet mellan jorden samt solen existerar lagom till för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bör behärska inträffa inom flytande form eller gestalt. ifall jorden skulle ligga ner längre försvunnen ifrån solen skulle den existera kallare samt allt vätska skulle artikel fryst vatten. angående jorden nedsänkt närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen nära polerna alternativt orsaka för att dricksvatten bara existerade liksom ånga.

    inom detta förra fallet skulle oceanernas låga albedo utföra för att jorden absorberade mer energi ifrån solen. inom båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig såsom planeten venus. (Se även antropiska principen.)

    Vattnets kretslopp

    [redigera | redigera wikitext]

    Vattnet cirkulerar inom en ständigt utbyte mellan atmosfär, markvatten, dagvatten, grundvatten samt växter.

    samtliga områden liksom vattnet rör sig inom kallas tillsammans på grund av hydrosfären.

    Följande processer överför dricksvatten mellan olika regioner:

    • avdunstning ifrån oceaner samt andra vattensamlingar mot luften samt transpiration ifrån landväxter samt vilt mot luften.
    • nederbörd, ifrån vattenånga vilket kondenseras ifrån luften samt vilket faller mot marken alternativt havet.
    • ytavrinning ifrån marken liksom vanligtvis når havet.

    Den största delen från den vattenånga såsom befinner sig ovanför oceanerna återvänder mot dessa, dock vindar små frukter från växter vattenånga ovan marken mot identisk grad likt ytavrinning mot havet, runt 10 tusen miljarder ton ifall året.

    Ovan nation bidrar avdunstning samt transpiration tillsammans med ytterligare 71 tusen miljarder ton per kalenderår. Nederbörd, tillsammans tusen miljarder ton per kalenderår, äger flera olika former: oftast nederbörd, vit nederbörd samt hagel, samt inom mindre mängder ifrån dimma samt dagg. Kondenserat vätska inom luften kunna även brytasolstrålar till för att forma regnbågar.

    Ytavrinning ansamlas inom avrinningsområden vilket flyter mot ned inom floder. ett matematisk modell såsom används på grund av för att simulera dricksvatten alternativt strömflöden samt räkna ut parametrar vid vattenkvalitet kallas vid engelska hydrological försändelse model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell". enstaka sektion från vattnet används på grund av konstbevattning inom jordbruket.

    Floder samt ocean utför detta möjligt för att utflykt samt handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen samt skapar dalar samt floddeltan liksom ger bördig mark samt jämnt underlag till för att etablera befolkningscentra. ett översvämning inträffar då en landområde likt ofta ligger lågt täcks tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, då ett älv översvämmar dess flodbankar alternativt översvämningar ifrån havet.

    uttorkning existerar enstaka förlängd period inom månader alternativt kalenderår då enstaka distrikt får vattenbrist. detta inträffar då ett område beneath enstaka längre period får beneath genomsnittet inom nederbörd.

    Sötvattenslagring

    [redigera | redigera wikitext]

    Högvatten (vänster) samt ebb (höger).

    En sektion avrinningsvatten blir inom perioder kvar, exempelvis inom sjöar.

    vid upphöjd höjd, beneath vintern, samt långt inom norr samt syd, samlas frost inom isar, snötäcken samt glaciärer. vätska infiltrerar även marken samt går in inom akviferer. Grundvattnet flyter senare tillbaka mot ytan inom vattenkällor, alternativt mer spektakulärt inom varma källor samt gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt inom brunnar.

    Vattenförvaringen existerar nödvändig, eftersom rent, färskt vätska existerar nödvändigt på grund av människor samt annat landbaserat liv. inom flera delar från världen finns detta ont angående färskvatten.

    Havsvatten

    [redigera | redigera wikitext]

    Havsvatten innehåller 3,51&#;% krydda inom medelvärde, samt mindre mängder från andra substanser.

    dem fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig ifrån färskvatten inom några viktiga aspekter. detta fryser nära ett lägre temperatur (runt −1,9&#;°C) samt dess densitet ökar tillsammans minskande temperatur ner mot fryspunkten, istället på grund av för att nå maximal densitet nära enstaka temperatur ovan fryspunkten (3,9&#;°C).

    Salthalten inom dem större havens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig varierar ifrån nästan sötvatten inom norra Östersjön mot 4&#;% inom Röda havet.

    Tidvatten

    [redigera | redigera wikitext]

    Tidvatten existerar detta cykliska stigandet samt fallandet från jordens oceanytor likt orsakas från tidvattenkrafter ifrån månen samt solen. Tidvatten orsakar förändringar inom marina samt estuarierelaterade vattensamlingars djup samt orsakar oscillerande strömmar kända vilket tidvattensströmmar.

    Förändringarna inom vattenströmmen vid enstaka given område existerar resultatet från månens samt solens förändrade positioner inom förhållande mot jorden tillsammans tillsammans effekterna från jordens cirkelrörelse samt den lokala batymetrin. Havsstränder såsom hamnar beneath dricksvatten nära högvatten samt såsom åter kommer fram nära ebb, inom tidvattenszonen, existerar ett betydande ekologisk miljö liksom vattenströmmen skapat.

    Vattnets biologiska roll

    [redigera | redigera wikitext]

    Från ett biologisk synvinkel besitter dricksvatten flera speciella attribut vilket existerar nödvändiga till liv likt skiljer åt detta ifrån andra ämnen. Exempelvis tillåter dricksvatten kolföreningar för att reagera vid sätt likt fullfölja reproducering möjligt, löser enkel andra ämnen samt besitter upphöjd ytspänning.

    varenda kända former från liv existerar beroende från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. dricksvatten existerar vitalt både såsom en lösningsmedel inom vilka flera från kroppens ämnen löser sig samt existerar enstaka essentiell sektion från flera metaboliska processer inom kroppen. Metabolism existerar summan från anabolism samt katabolism.

    inom anabolism tas vätska försvunnen ifrån molekyler (genom energi såsom kräver kemiska enzymreaktioner) till för att kultivera större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider samt proteiner på grund av lagring från drivmedel samt information). inom katabolism används en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig på grund av för att avbryta grupp på grund av för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror samt aminosyror för att nyttja såsom drivmedel på grund av energi alternativt andra syften).

    dricksvatten existerar essentiellt samt centralt inom dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan vätska ej behärska fungera.

    Vatten existerar även centralt inom fotosyntesen samt cellandningen. Fotosyntetiska celler använder solens energi till för att skilja vattnets väte ifrån syre. Väte kombineras tillsammans med koldioxid (absorberas ifrån atmosfär alternativt vatten) på grund av för att forma glukos, varvid syre frigörs.

    samtliga levande celler använder liknande drivmedel samt oxiderar vätet samt kolet likt innehåller fången solenergi samt ombildar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt koldioxid inom processen (cellandning).

    Vatten existerar även centralt till syrabaserad neutralitet samt enzymfunktioner. enstaka syra, enstaka vätejondonator (H+, likt existerar enstaka proton) kunna neutraliseras från enstaka bas, enstaka protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH) samt forma dricksvatten.

    vätska anses existera neutralt, tillsammans en pH vid 7.

    Vattnets lyftkraft gör att vikten ger ett utslag på tre kilo (30 Newton) på vågen

    Vattenlösningar från syror äger pH-värden beneath 7 medan dem tillsammans med baser besitter värden ovan 7.

    Magsyra (HCl) används inom matspjälkningen. Dess frätande effekter vid matstrupen beneath återinflödet förmå temporärt neutraliseras från intagandet från enstaka bas såsom aluminiumhydroxid på grund av för att forma dem neutrala molekylerna dricksvatten samt saltet aluminiumklorid.

    Exempelvis innehåller enstaka escherichia coli-cell 70 andel vätska, människokroppen 55–60&#;procent (kvinnor respektive män)[17], växter upp mot 90&#;procent samt enstaka färdigbildad manet utgörs från 94–98&#;procent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

    Hydrofoba ämnen, såsom mot modell oljor, passar ej ihop tillsammans vätska.

    Detta, tillsammans tillsammans vattnets ytspänning, utnyttjas inom cellernasmembran, liksom består från lipider samt proteiner, på grund av för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning fullfölja små vattendroppar stabila vilket existerar kritisk till växternas transpiration.

    Livet vid jorden besitter utvecklats tillsammans med samt anpassat sig mot vattnets attribut.

    Lika överraskande liksom vattnets attribut är kapabel tyckas artikel existerar livets förmåga för att justera sig mot dem ibland många extrema miljöer liksom vattnet ger upphov mot. vilt samt växter likt endast lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kallas akvatiska.

    Akvatiska livsformer

    [redigera | redigera wikitext]

    Jordens dricksvatten existerar fulla från liv.

    dem allra första livsformerna uppkom inom vattnet. Nästan samtliga fiskar lever uteslutande inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt detta finns flera sorters marina däggdjur, såsom delfiner samt valar vilket även lever inom vätska. Några sorters vilt, såsom amfibier, tillbringar delar från sina liv inom dricksvatten samt delar vid nation.

    Växter såsom kelp samt alger växer inom vattnet samt existerar bas till några viktiga undervattenbaserade ekosystem. Plankton existerar basen inom oceaners näringskedjor.

    Akvatiska varelse måste ett fåtal syrgas på grund av för att överleva, samt detta sker vid olika sätt. Fiskar äger gälar istället på grund av lungor, även ifall några fiskarter, såsom lungfiskar, besitter både samt.

    Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, uttrar samt sälar besitter lungor samt behöver därför vandra upp mot ytan emellanåt på grund av för att andas. Mindre livsformer kunna absorbera syre genom skinnet.

    Vatten samt människan

    [redigera |