Hur landets förhållanden påverkar befolkningens hälsa

Ojämlikhet inom hälsa skapas från för att olika grupper inom samhället, mot modell kvinnor samt män alternativt olika socioekonomiska grupper, äger systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor. dock skillnader inom hälsa kunna förebyggas, samt regeringens mål inom folkhälsoområdet är för att producera samhälleliga förutsättningar för ett god hälsa på lika villkor samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom enstaka generation.

Det här avsnittet är från Folkhälsan inom land - Årsrapport

Förutsättningar för hälsa, hälsans bestämningsfaktorer

Hälsan inom enstaka befolkning beror på många olika faktorer samt är kapabel ses liksom resultatet från en samspel mellan individ samt samhälle.

Dessa faktorer kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer alternativt förutsättningar för hälsa. För för att uppnå enstaka god samt jämlik hälsa behöver varenda äga identisk möjligheter mot enstaka god hälsa.

Förutsättningarna för hälsa kunna grupperas på olika sätt.

Dahlgren samt Whitehead äger tagit fram ett modell vilket visar på bredden från faktorer vilket påverkar vår hälsa (figur 1). Den illustrerar hälsans bestämningsfaktorer såsom olika lager, från faktorer liksom individen själv bär på såsom ålder, kön samt arv, mot samhälleliga, strukturella faktorer likt socioekonomiska, kulturella samt miljömässiga förhållanden.

detta är också vanligt för att gruppera hälsans bestämningsfaktorer inom ett förenklad utgåva från detta, inom livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

Figur 1. Regnbågsmodellen över hälsans bestämningsfaktorer. Dahlgren & Whitehead /

Det folkhälsopolitiska ramverket delar in förutsättningarna för hälsa inom åtta målområden, sju utifrån centrala livsområden där resursbrister samt sårbarheter är särskilt avgörande för jämlik hälsa, samt en åttonde såsom belyser hälso- samt sjukvården (figur 2).

Världshälsoorganisationen (WHO) tillsatte år Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa, i linje med sitt arbete för social rättvisa

Indelningen inom målområdena utgår från en livsloppsperspektiv samt följer därför ej helt dem lager såsom beskrivs inom figur 1. dem åtta målområdena tydliggör för att arbetet mot ett god samt jämlik hälsa måste inriktas på hälsans förutsättningar samt dem strukturella faktorerna såsom påverkar hälsan.

Figur 2.

Hälsans förutsättningar indelade inom åtta målområden utifrån detta folkhälsopolitiska ramverket.

Våra levnadsvanor påverkar risken för många från dem sjukdomar liksom bidrar maximalt mot sjukdomsbördan inom land idag, samt livsvillkoren samt levnadsförhållandena påverkar möjligheten mot hälsosamma levnadsvanor.

Olika politiska beslut påverkar vidare befolkningens livsvillkor samt levnadsförhållanden.

Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt område som studerar befolkningens hälsa och åtgärder som syftar till att bevara och förbättra hälsan

Sambanden är komplexa samt identisk bestämningsfaktorer kunna ligga ner mot bas för flera olika hälsoutfall. Vissa sjukdomar äger en relativt snabbt förlopp, liksom mot modell många smittsamma sjukdomar. andra sjukdomar besitter en långsammare förlopp samt detta förmå även gå lång period från exponering för enstaka riskfaktor, såsom rökning, mot för att personen insjuknar.

För för att behärska främja hälsa samt förebygga ohälsa är detta därför viktigt för att, utöver hälsoutfall, följa även förutsättningarna för hälsa eftersom detta ger enstaka foto från hur hälsan inom befolkningen förmå komma för att utvecklas över tid.

Vad är ojämlikhet inom hälsa?

Ojämlikhet inom hälsa skapas från för att olika grupper inom samhället, mot modell kvinnor samt män alternativt olika socioekonomiska grupper, äger systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

Detta påverkar risken för både smittsamma samt icke smittsamma sjukdomar.

Generellt råder ojämlikhet inom hälsa när detta finns systematiska hälsoskillnader mellan olika samhällsgrupper tillsammans olika social position. Dessa skillnader visar sig både liksom enstaka gradient inom hälsa samt likt ett ansamling från hälsoproblem inom vissa grupper vilket är särskilt utsatta socialt samt ekonomiskt, jämfört tillsammans med övriga befolkningen.

detta är därför viktigt för att illuminera den sociala gradienten inom hälsa, utan för att tappa fokus på grupper såsom kunna betraktas liksom särskilt utsatta. Den sociala gradienten inom hälsa innebär för att varenda steg inom den sociala hierarkin inom ett befolkning, mot modell nivå på träning, intäkt alternativt arbete, medför förändrad hälsa.

Att hälsoproblem dessutom är kapabel ansamlas inom vissa utsatta grupper förklaras bland annat från för att skillnader inom tillgångar ej bara leder mot skillnader inom fara för ohälsa mellan olika sociala grupper, utan också mot skillnader inom mottaglighet samt motståndskraft.

enstaka enskild bestämningsfaktor, liksom finansiell utsatthet alternativt rökning, förmå öka risken för ohälsa, dock hur kraftfull effekten är beror på angående ett individ också är exponerad för andra faktorer liksom förmå existera skadliga för hälsan.

Personer tillsammans lägre social position utsätts oftare för många olika faktorer vilket är kapabel inverka negativt på hälsan – såväl sociala samt fysiska livsvillkor liksom levnadsvanor – vilket gör för att effekten från ytterligare enstaka faktor ofta blir starkare.

Grupper inom särskilt utsatta situationer är kapabel mot modell existera hbtqi-personer, personer tillsammans med vissa funktionsnedsättningar, migranter, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar samt personer liksom står utanför arbetsmarknaden.

Ibland sammanträffar dessutom dessa tillstånd, vilket är kapabel innebära ökad fara för ohälsa, alternativt sämre tillgång mot samhällets vård- samt stödutbud.

Ojämlikheten inom hälsa kunna också ses ur en livsloppsperspektiv. detta innebär för att hälsan samt ojämlikheten inom hälsa är en påverkan från processer vilket pågått beneath läka existensen, där faktorer likt uppväxt, släkt, lärcentrum, jobb samt boende formar förutsättningarna för en hälsosamt liv.

Hälsan nära ett tidpunkt är kopplad mot den position man besitter nära den tidpunkten, dock också mot den position man besitter haft såsom unge samt genom existensen, samt därmed den exponering från olika riskfaktorer för hälsan vilket detta innebär.

Utbildning likt mått på socioekonomisk position

Socioekonomiska grupper är kapabel definieras på flera sätt, mot modell liksom yrkesgrupper, inkomstgrupper alternativt utbildningsgrupper.

kurs, likt är en vanligt mått på socioekonomisk position används även inom denna sammanfattning likt markör på socioekonomisk assemblage. mot skillnad från intäkter påverkas ej utbildningsnivå från mot modell arbetslöshet alternativt sjukdom efter avklarad träning samt är därför en mer stabilt mått på individnivå.

Olika mått på ojämlikhet

Ojämlikhet är kapabel ses samt mätas på flera sätt.

angående syftet är för att jämföra hälsan inom enstaka bestämd assemblage tillsammans ett ytterligare, exempelvis bland dem tillsammans med vykort respektive lång kurs är kapabel så kallade enkla mått användas. För för att att värdera eller beskatta ojämlikheten sammantaget inom bota befolkningen krävs mer komplexa mått.

tillsammans med komplexa mått kunna även hänsyn tas mot hur massiv respektive assemblage är inom befolkningen samt hur storleken förändras över tid.
Ojämlikhet kunna också uttryckas likt helt alternativt relativ. helt ojämlikhet handlar ifall skillnader inom faktiskt antal mellan grupper samt ger enstaka foto från omfattningen från ohälsa inom olika grupper.

Relativ ojämlikhet beskriver hur många gånger större exempelvis risken för ett sjukdom är för ett team jämfört tillsammans ett ytterligare samt ger ett foto från ojämlikheten mellan grupper utan hänsyn mot detta faktiska antalet.

lingsnivå bedömas efter kvaliteten på befolkningens hälsa, hur jämlik hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och det tillgängliga skyddet mot följderna av dålig hälsa

När den totala sjukdomsbördan reducerar inom samhället, reducerar ofta även den absoluta ojämlikheten medan den relativa ojämlikheten ofta ökar.

Valet från mått grundar sig inom vad man önskar mäta, mot modell absoluta alternativt relativa skillnader. dock även förutsättningarna inom form eller gestalt från information påverkar vilka mått liksom är lämpliga.

För för att få ett så fullständig foto likt möjligt från angående ojämlikheten ökar alternativt reducerar bör flera mått användas.

Demografiska förändringar samt folkhälsa

Hälsan inom befolkningen hänger på olika sätt ihop tillsammans med demografiska processer vilket nativitet (barnafödande), migration samt dödlighet.

ett huvud aspekt är befolkningens åldersstruktur, såsom bland annat beror på faktorer likt hur länge oss lever, hur många ungar vilket föds samt invandring. landet äger liksom många andra länder enstaka åldrande befolkning samt den åldersgrupp liksom förväntas öka maximalt framöver är den äldsta.

Ökad medellivslängd samt minskat barnafödande är faktorer vilket leder mot för att den genomsnittliga åldern inom befolkningen ökar.

Medellivslängden äger ökat mer alternativt mindre linjärt för både kvinnor samt män mellan samt Barnafödandet äger varierat beneath identisk period, dock antalet födda ungar inom relation mot antalet kvinnor inom barnafödande åldrar (det så kallade summerade fruktsamhetstalet) äger varit lägre än vad såsom behövs för för att upprätthålla enstaka stadig befolkningsnivå.

Hälsan i befolkningen hänger på olika sätt ihop med demografiska processer som nativitet (barnafödande), migration och dödlighet

År uppgick detta mot 1,67 ungar per kvinna.

Att antalet samt andelen äldre inom befolkningen ökar får effekter på folkhälsan inom stort. Även angående detta är positivt för att oss får möjlighet för att leva fler år, finns detta många vilket tyder på för att antalet friska år ej ökar inom identisk utsträckning.

detta innebär bland annat för att fler personer lever tillsammans demens samt andra kroniska sjukdomar likt är vanliga bland äldre. Psykisk ohälsa är också vanligt bland äldre. Även angående oss håller oss friska allt högre upp inom åldrarna, är detta fler vilket lever tillsammans med sjukdom samt funktionsnedsättningar angående detta finns många äldre inom befolkningen.

Risken för svårare samt mer komplexa sjukdomstillstånd ökar också. Dessutom är kapabel enstaka äldre befolkning innebära enstaka högre sårbarhet nära vissa hälsokriser, både för individen samt samhället, liksom mot modell beneath covidpandemin.

Migration mot land bidrar mot för att motarbeta ett åldrande befolkning eftersom personer likt migrerar ofta är relativt unga.

Migration – för att människor ändrar bostadsort mot en annat nation från olika skäl – är kapabel påverka folkhälsan även på andra sätt. Migranter är ett väldigt heterogen team. Samtidigt likt migranter besitter längre medellivslängd finns ett ökad fara för bland annat psykisk ohälsa för vissa grupper från migranter jämfört tillsammans personer födda inom landet.

Faktorer likt uppstår efter migrationen besitter också innebörd, eftersom utrikes födda allmänt äger sämre livsvillkor än personer likt är födda inom landet. mot modell är arbetslösheten högre samt den disponibla inkomsten lägre bland utrikes födda, vilket på sikt förmå bidra mot sämre hälsa.

Vi behöver också ta hänsyn mot sociodemografiska förändringar när oss beskriver ojämlikhet inom hälsa.

en modell är för att både andelen från befolkningen inom olika utbildningsgrupper samt dessa gruppers sammansättning äger förändrats över tidsperiod. Detta påverkar såväl ohälsa likt olika negativa levnadsvanor samt livsvillkor.

En central aspekt är befolkningens åldersstruktur, som bland annat beror på faktorer som hur länge vi lever, hur många barn som föds och invandring

Exempelvis utgör gruppen tillsammans högst förgymnasial utbildningsnivå idag cirka 20 andel från befolkningen jämfört tillsammans med cirka 40 andel för några decennier sedan.

Eftersom andelen likt äger gymnasieutbildning besitter ökat markant sedan talets första hälft finns detta enstaka större andel äldre inom gruppen tillsammans med endast förgymnasial kurs jämfört tillsammans med övriga utbildningsgrupper.

detta påverkar sambandet mellan utbildningsnivå samt många andra faktorer, eftersom ålder ökar risken för ett massiv mängd sjukdomar, samt påverkar flera från hälsans bestämningsfaktorer. detta är därför viktigt för att redovisa effekt där hänsyn tagits mot ålder, så kallade åldersstandardiserade konsekvens, där detta är möjligt.

Påverkbara hälsoklyftor

I detta folkhälsopolitiska målet ingår för att avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom enstaka generation.

enstaka huvud följdfråga är då vilket liksom egentligen är påverkbart, samt hur massiv sektion från den ojämlika hälsan likt detta berör. Här finns inget entydigt svar. Kommissionen för jämlik hälsa framhöll för att systematiska skillnader inom hälsa mellan samhällsgrupper inom princip är påverkbara.

Bakgrunden mot denna utgångspunkt är för att hälsa, både allmänt samt särskilt för många från våra vanligaste sjukdomar, påverkas från dem förhållanden, villkor samt miljöer liksom människor lever inom.

detta handlar ifall förhållanden vilket går för att påverka genom bland annat politiska insatser, mot modell inom välfärdsområdet likt socialförsäkringens utformande. Samtidigt förmå ett sektion omröstning tillsammans med innebörd för hälsan uppfattas ligga ner närmare individen, mot modell när detta gäller vissa hälsobeteenden.

Även här är kapabel samhället påverka, exempelvis genom lagstiftning angående rökfria miljöer, hastighetsbegränsningar inom trafiken samt åldersgränser samt ett energisk prispolitik för alkohol samt tobak.

En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i samhället

Levnadsvanor är också socialt skiktade, orsakskedjorna är komplexa samt många politikområden äger innebörd. för att ange den påverkbara delen från hälsoklyftorna är därför ej möjligt. Samtidigt är ett sektion från detta påverkbara sådant vilket är möjligt för att åtgärda alternativt undvika på en mer konkret sätt.

en modell är dödsfall såsom är kapabel undvikas genom vård samt behandling.

Folkhälsan samt dess förutsättningar är enstaka angelägenhet för aktörer inom olika sektorer på nationell, regional samt kommunal nivå. Regionerna ansvarar bland annat för hälso- samt sjukvården liksom besitter ett nödvändig hälsofrämjande roll.

dem kunna bidra mot för att förbättra folkhälsan samt minska hälsoklyftorna, mot modell genom ett primärvård tillsammans fokus på förebyggande insatser vilket når samtliga grupper inom samhället.

många från arbetet sker också inom kommunerna, där utformningen från exempelvis socialtjänst, lärcentrum samt förskola, samt boende- samt fritidsmiljöer, äger innebörd för hälsan samt dess förutsättningar. Insatser för för att förbättra folkhälsan behöver också ta hänsyn mot för att personer äger olika förutsättningar.

Begreppet proportionell universalism nämns ofta inom dem här sammanhangen samt innebär generella åtgärder likt är kapabel öka inom intensitet där behoven är större.

Om vår folkhälsorapportering

Folkhälsans tillväxt är enstaka sektion inom Folkhälsomyndighetens samlade uppföljningssystem för enstaka god samt jämlik hälsa baserad på dem åtta målområdena samt olika aspekter från hälsa.

Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer – från ärftliga faktorer som individen själv bär på till levnadsvanor, livsvillkor och levnadsförhållanden

Sammantaget bör uppföljningen visa utvecklingen mot detta övergripande folkhälsopolitiska målet ifall för att "skapa samhälleliga förutsättningar för ett god samt jämlik hälsa inom all befolkningen samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom ett generation". Resultaten presenteras på separata webbsidor tillsammans interaktiva kartor samt diagram, samt sammanfattas inom ett Årsrapport tillsammans särskilt fokus på jämlik hälsa.

Tillsammans bildar dem en gemensamt rapporteringssystem.