Hur märker vi av franska revolutionen idag

Franska revolutionen (franska: Révolution française[ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz]) inleddes tillsammans med stormningen från Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) samt avslutades tillsammans Napoleon Bonapartesstatskupp , Brumairekuppen. enstaka ytterligare perception betraktar revolutionen såsom avslutad tillsammans med Thermidorkrisen då dem maximalt radikala revolutionära makthavarna störtades.

detta existerar även möjligt för att betrakta franska revolutionen likt avslutad då Napoleon Bonaparte lät sig krönas mot kejsare , eftersom revolutionen härmed genomlöpt en varv ifrån monarki mot kejsardöme.

Frankrikes motto "Frihet, likhet, broderskap" (franska: Liberté, égalité, fraternité), officiellt antaget beneath den tredjeplats franska republiken, besitter sina rötter inom dem slagord likt associeras tillsammans med den franska revolutionen samt fick sin nuvarande struktur "Frihet, likhet, broderskap" äger sedan stått tillsammans inom den franska konstitutionen.

Revolutionen ägde förebådats beneath utdragen period före från upplysningen samt dess filosofer, Voltaire samt Rousseau tillsammans med flera, samt tillsammans reflektioner angående folkstyre samt människans förnuft, vilka inspirerade befolkningen mot uppror samt krav vid större lika rättigheter gentemot kungamaktens samt adelns provocerande lyxliv. flera såg den brittiska parlamentarismen liksom en exempel.

Konflikterna tillsammans Storbritannien, senast inom dem amerikanska kolonierna, var fransmännen ägde hjälpt amerikanerna mot uppror, ägde tvingat regeringen för att ytterligare höja skatterna.

Revolutionen innebar för att inledande franska republiken utropades , dock ägde även massiv effekt vid övriga Europa samt världen, samt definieras likt start vid senmodern period.

Revolutionen ledde mot för att feodalaprivilegier avskaffades, samhällen sekulariserades, metersystemet spreds samt för att total krigföring uppfanns.^[1] Detta gjorde land i västeuropa framgångsrikt inom Franska revolutionskrigen, vilket ledde mot för att enstaka rad europeiska monarkier ersattes från republiker. Manlig rösträtt infördes ett begränsad period , samt mer långvarigt efter februarirevolutionen då andra franska republiken utropades.

inom förlängningen bidrog dem båda franska revolutionerna mot såväl socialistiska revolutioner likt mot spridande från frikostig demokrati. Den franska revolutionen ägde massiv innebörd på grund av den ryska revolutionen samt dess idéer inspirerade Mao Zedong inom för att bygga enstaka kommunistisk stat inom Kina.^[2]

Bakgrund samt orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Frankrikes långsiktiga problem

[redigera | redigera wikitext]

Kungamakten inom land i västeuropa plats ett helt monarki vilket byggde vid en feodalt samhälle var kungen i enlighet med traditionell tro ägde fått sin enväldiga inflytande från Gud.

Den katolska kyrkan ägde stort effekt, samt dem likt tillhörde dem högre stånden, präster samt adel, plats befriade ifrån avgift samt kunde även driva in skatter på grund av eget ändamål. Frankrikes skattebörda återhämtade sig helt vid tredjeplats ståndet liksom plats bönder samt borgare. Dessa fanns utestängda ifrån statens ämbeten, vilka plats förbehållna adeln.

land i västeuropa ägde även deltagit inom kostsam konflikt vilket ledde mot höjda skatter.

I England ägde den fabriksrelaterade revolutionen gjort sitt intåg, dock den franske kungen, Ludvig XVI, ville ej uppmärksamma alternativt acceptera dem nya idéerna. Samtidigt spreds upplysningsidéerna bland akademikerna inom borgarståndet samt därmed idéer angående för att man skulle behärska införa enstaka konstitutionell monarki samt erövra rättigheter åt andra inom samhället än kungen samt adeln.

Den gamla samhällsordningen, l'ancien régime, tillsammans med ett helt kungamakt samt feodala institutioner, ägde beneath talet blivit alltmer föråldrad samt ineffektiv.

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker

Skatterna fanns orättvist spridda både klassmässigt samt regionalt. Den jättelika statsapparaten ägde blivit en självändamål på grund av enstaka privilegierad ämbetsmannaklass. Skillnaderna mellan hovets samt högadelns slösaktiga lyxliv samt dem stora massornas halvsvält gav upphov mot missnöje.

Det existerar dock svårt för att passa in dem olika aktörerna inom enkla kategorier.

Även inom detta inledande ståndet fanns detta flera likt ville ett fåtal mot en systemskifte. Adeln fanns ej ett homogen team, utan bland dem fanns detta grupper liksom ville äga konstitutionell monarki samt mot samt tillsammans med republik. Bland borgarna fanns dessutom flera liksom ägde mark beneath identisk villkor likt aristokratin, samtidigt såsom detta fanns adelsmän liksom utan vidare förmå betraktas vilket företagare tillsammans med borgerlig livsstil.

Även benämningar likt "folket", "arbetarna" alternativt "bönderna" existerar från liknande skäl problematiska.^[3]

De bakomliggande faktorerna

[redigera | redigera wikitext]

drabbades land i västeuropa från enstaka missväxt likt ledde mot stigande livsmedelspriser, vilket gjorde för att reallönerna till varenda liksom fick sin ersättning inom valuta sjönk drastiskt.

Samtidigt gjorde enstaka kris inom handeln samt förlagsindustrin för att arbetslösheten ökade. Efter detta många dåliga skördeåret följde även ett många hård vinter. detta gjorde för att människor bröt sig in inom bostad samt förråd på grund av för att skaffa föda samt överdel ovan huvudet. Dessutom ägde den franska staten identisk kalenderår hamnat inom akut bristande vid valuta vilket tvingade Ludvig XVI för att samtidigt likt landet plats inom djup kris sammankalla generalständerna till för att producera en operativ beskattningssystem.^[4]

Generalständerna sammankallas samt "den juridiska revolutionen"

[redigera | redigera wikitext]

Ludvig XVI sammankallade ståndsriksdagen inom sitt slottVersailles utanför Paris den 5 femte månaden i året ^[5] Den ägde ej sammankallats sedan Avsikten plats för att producera samtycke mot nya skatter samt åtgärder på grund av för att utveckla statens finans liksom ägde undergrävts från hovlivet samt understödet mot dem amerikanska koloniernas befrielsekrig mot Storbritannien.

dem tidigare sammankallade numeriskt värde notabelförsamlingarna, bestående från högadeln, ägde ej åstadkommit något påverkan.

i enlighet med lagen skulle stånden äga lika flera representanter inom riksdagen. detta tredjeplats ståndet ägde dock, inom tron för att man skulle omrösta per capita, fått en löfte för att dem skulle erhålla sända representanter (adeln fick samt prästerna ).^[5] dock då ständerna ägde församlats höll kungen samt dem inledande numeriskt värde stånden fast nära för att man skulle omrösta tillsammans med ett röst per stånd, vilket skulle utföra för att dem behöll sin majoritet.

Den 17 juni tog detta tredjeplats ståndet initiativet samt utropade sig ensidigt vilket nationalförsamlingen (Assemblée nationale constituante). Nationalförsamlingen såg sig egen vilket Frankrikes enda legitima folkrepresentation tillsammans riktig för att fatta beslut ifall lagar samt skatter. Detta äger från flera forskare kallats "den juridiska revolutionen".^[5] Efter detta blev Ludvig XVI tvungen för att närma sig den feodala aristokratin.

han lät stänga detta tredjeplats ståndets sammanträdesrum, varpå detta tredjeplats ståndet slog sig ner inom en bollhus. var svor dem den 20 juni eden inom Bollhuset, för att dem ej skulle skiljas formellt förrän dem ägde givit land i västeuropa enstaka fräsch grundlag.

Den konstituerande nationalförsamlingen

[redigera | redigera wikitext]

Redan ifrån start ägde personer lämnat inledande samt andra ståndet på grund av för att avsluta sig mot den nyutropade nationalförsamlingen.

Inom inledande ståndet ägde lant- samt församlingsprästerna mer gemensamt tillsammans detta tredjeplats ståndet än sitt eget samt inom detta andra ståndet fanns adelsmän likt präglats från upplysningsidealen. Därför kom antalet deputerade inom nationalförsamlingen för att ständigt stiga.^[5] Den 27 juni tvingades kungen för att acceptera vad likt ägde hänt samt uppmanade dem kvarvarande representanterna inom inledande samt andra stånden för att att koppla eller förena med något sig mot nationalförsamlingen.

ett dryg sju dagar in inom juli förklarade nationalförsamlingen sig likt konstituerande kyrka tillsammans arbetsuppgift för att producera enstaka färsk grundlag. Kungen ägde aktivt stött dess korrekt för att besluta angående skatter samt adeln tycktes även äga accepterat församlingen.

Den väpnade revolutionen bryter ut

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen inom Paris

[redigera | redigera wikitext]

Accepterandet från nationalförsamlingen visade sig bara artikel ett strategisk eller planerad reträtt.^[5] Kungen samlade ihop dem styrkor såsom ännu fanns lojala samt ställde upp dem nära slottet samt runt Paris.

Den 11 juli avskedade Ludvig även sin finansminister, Necker, på grund av för att denne ansåg för att denne stödde nationalförsamlingen. Necker fanns populär bland borgarna samt sågs liksom den såsom skulle åtgärda konflikten. Hans avskedande plats droppen till dem missnöjda parisborna. en rykte spreds för att Ludvig planerade ett massaker vid samtliga inom Paris, samt människor började för att ta mot vapen.

dem kungatrogna soldater likt fanns kvar inom staden övermannades enkel dock mot armén (som mot största delen bestod från tyskar) skulle människor ej äga enstaka chans utan skjutvapen.

Den 14 juli intog man ursprunglig Hôtel des Invalides (ett pensionat till gamla krigsveteraner) samt sedan, efter fyra timmars belägring, Bastiljen. Händelsen existerar känd inom historien vilket Stormningen från Bastiljen trots för att fästningen kapitulerade.

Knappt ägde vindbryggan fällts ned förrän mobben trängde in, dödade kommendanten samt många från besättningen, satte upp deras huvuden vid pikar samt dryckesställe dem inom triumf genom gatorna. Därpå började man för att riva Bastiljens murar. då borgmästaren (le prévot des marchands) Jacques dem Flesselles identisk natt skulle lämna stadshuset blev han avlivad.

Ministern Foullon blev några dagar senare hängd ifrån ett lyktstolpe samt hans viktig bars genom gatorna tillsammans enstaka hötapp inom munnen. vid hans måg ryckte man hjärtat ur bröstet samt spetsade hans skalle vid ett slaktarkniv.^[6]

Natten mot den 15 juli skyndade hertig dem Liancourt mot kungens vilorum samt meddelade honom vilket likt hänt inom Paris.

Ludvig slog ihop händerna samt utbrast: "Store Gud, detta existerar ju ett revolt". Liancourt svarade: "Nej, ers höghet, detta existerar enstaka revolution."^[6] Hovpartiets chef ansåg för att detta plats dags för att sätta sig inom säkerhet; greven af Artois, prinsen från Condé, tillsammans flera lämnade Versailles samt flydde mot utlandet. dem plats dem inledande från enstaka utdragen rad från emigranter.^[6]

Då Pariskommunen samt detta nybildade Nationalgardet ägde tagit kontrollen ovan Paris gav Ludvig tillsammans med sig samt gick tillsammans vid flera från nationalförsamlingens krav.

Församlingen arbetade vidare vid för att omorganisera Frankrikes ledning liksom vid konstitutionen samt års deklaration angående dem mänskliga samt medborgerliga rättigheterna vilken senare antogs den 26 augusti.

Nationalgardet skulle ursprungligen bestå från 12&#; frivilliga ur medelklassen, dock ökades mot 48&#;, samt på det sättet blev detta nödvändigt för att inom korrekt central grad rekrytera ifrån dem lägre samhällslagren.

Pressens kraft blev allt större. Befriade ifrån allt tvång sköt tidningar upp likt svampar ur jorden – små, oansenliga växtdel dock tillsammans stort effekt vid hundratusentals människor. liksom den bästa tidningen gällde Camille DesmoulinsLes révolutions dem France et Brabant. Den överflyglades dock helt från jean Paul Marats radikala L'Ami ni peuple vilket började för att ges ut den 12 september samt fick en stort effekt.

Pressen predikade motstånd mot varenda myndighet samt stegrade upprorsstämningen.^[6]

Ännu rådde livsmedelsbrist, såväl inom huvudstaden likt inom stora delar från övriga landet. detta således kallade kvinnotåget marscherade ifrån Paris mot Versailles den 5 oktober på grund av för att kräva bakverk. Kungen gav upp, öppnade sina förråd samt tvingades följa tillsammans kvinnotåget tillbaka mot Paris var denne inrättade sig inom Tuileriepalatset.

Kungafamiljen gjorde inom juni en försök för att flyga eller fly undan utomlands ifrån revolutionen. Avsikten fanns för att efter flykten anlända tillbaka mot land i västeuropa inom spetsen på grund av ett utländsk invasionsarmé, krossa revolutionen samt återställa den gamla ordningen.

Flyktförsöket misslyckades. dem flyende stoppades inom den lilla byn Varennes-en-Argonne nära gränsen samt något som har transporterats eller flyttats tillbaka mot Paris. Kungen avsattes ej dock till inledande gången började kravet vid republik för att vinna gehör. en försök mot republikansk manifestation, initierat från Cordelierklubben slogs dock ner inom massakern vid Marsfältet den 17 juli , var enstaka från hjältarna ifrån , La Fayette, verksamt bidrog mot blodsutgjutelsen.

Flera inflytelserik revolutionsmän flydde mot England, däribland Danton. Marat gick beneath jorden inom Paris.

Utvecklingen vid landsbygden

[redigera | redigera wikitext]

Så fort ryktet ifall för att Bastiljen ägde stormats spred sig ovan landet började bönderna för att utföra uppror mot sina feodalherrar inom enstaka resning kallad den stora skräcken.

dem självägande samt rika bönderna kände enstaka samhörighetskänsla tillsammans med dem ideal nationalförsamlingen stod till. Hatet mot feodalherrarnas avgifter samt räntor fanns pådrivande; bönderna gick många hårt fram mot adelns egendomar vilket brändes samt ödelades på grund av för att förstöra varenda papper likt kunde bevisa dessa.^[5] Nationalförsamlingen inom Paris tog intryck från böndernas revolt; den 4 augusti avskaffades officiellt detta feodala systemet genom en beslut inom nationalförsamlingen.

Statsateism

[redigera | redigera wikitext]

Under franska revolutionen brändes flera från Frankrikes kyrkor ned samt konverterades mot sekulära ändamål, samt religiösa objekt förstördes. Statsateism tillämpades beneath en begränsad experiment beneath perioden. Experimentet påverkade ateister vilket Ludwig Feuerbach, Sigmund Freud samt Karl Marx.

Den lagstiftande församlingen

[redigera | redigera wikitext]

På hösten antog nationalförsamlingen Frankrikes inledande konstitution inom vilken kungen fick begränsad kraft.

Den konstituerande församlingen ersattes för tillfället från ett nyvald kyrka. mot den nya lagstiftande församlingen (Assemblée nationale législative) plats ingen från ledamöterna inom den inledande nationalförsamlingen valbar. Därför samlades flera från den tidiga revolutionstidens politiker istället inom jakobinklubben (Club des Jacobins). samtliga deputerade inom lagstiftande församlingen plats följaktligen nya samt oerfarna.

detta inflytelserik grupp inom den nya församlingen plats girondisterna. mot den yttersta vänstern hörde gruppen Les Enragés, dem rasande.

Kriget mot Österrike

[redigera | redigera wikitext]

I samförstånd tillsammans Ludvig XVI förklarade girondisterna den 20 april konflikt mot Österrike. Maximilien dem Robespierre, likt för tillfället ägde sin bas inom jakobinklubben, motsatte sig krigsförklaringen inom en antal hetsiga debatter beneath våren.

Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter

Hans huvudargument mot kriget fanns för att revolutionen skulle komma för att militariseras tillsammans med fara för att ett militärdiktatur upprättades, för att export från revolution ej fungerar samt för att kriget plats kungens konflikt sålunda länge monarkin fanns kvar. Hans motståndare inom jakobinklubben menade för att kriget skulle driva revolutionen vidare samt bli start vid monarkins samt aristokratins fall ej bara inom land i västeuropa utan inom läka Europa.

Kungen samt hovet å sin blad hoppades för att kriget skulle leda mot detta revolutionära Frankrikes nederlag. Debatterna inom jakobinklubben ifall krigsförklaringen blev inledningen vid Robespierres ökande inflytande, även angående denne ej förmådde för att stoppa kriget.

Monarkins slutgiltiga fall samt den ökade radikaliseringen

[redigera | redigera wikitext]

Den 10 augusti trängde sig beväpnade folkmassor in inom Tuileriepalatset var kungliga familjen uppehöll sig.

Kungen flydde mot den lagstiftande församlingen. Denna ägde inom sin tur insett för att detta fanns slutet på grund av monarkin inom land i västeuropa samt kungen sattes inom förvar. Frankrikes konstitution, inom vilken monarkin ingick, blev för tillfället ett praktisk omöjlighet. Man blev för tillfället tvungen för att välja ett fräsch folkförsamling tillsammans med uppgift för att nedteckna ännu enstaka konstitution.

Vilka spår efter revolutionen finns kvar i vårt moderna samhälle? 1: Än idag firar fransmännen sin nationaldag den e juli efter stormningen av Bastiljen, de flaggar med trikoloren som infördes under revolutionen

Efter monarkins fall började jakobinerna högljutt för att kräva utrensningar från i enlighet med dem opålitliga chef. dem radikala sansculotterna (arbetare, arbetare, etc.) började även för att ställa krav likt maximipriser vid livsmedel samt stöd åt fattiga samt arbetslösa. Samtidigt såsom man höll omröstning mot detta nya nationalkonventet stormade folkmassor Paris fängelser till för att rikta sitt vrede mot vad man såg vilket politiska fångar.

inom Septembermassakern, vilket händelsen kom för att kallas, dödades fler än tusen fångar.^[7] Bara ett mindre andel från dem plats politiska fångar.^[7]

Nationalkonventet

[redigera | redigera wikitext]

års konstitution

[redigera | redigera wikitext]

Efter monarkins fall den 10 augusti hölls omröstning mot nationalkonventet (La Convention nationale).

Konventet, liksom sammanträdde den 21 september , ägde mot arbetsuppgift för att anta ett färsk konstitution efter den från monarkins fall omöjliggjorda konstitutionen ifrån identisk ljus upphävde konventet monarkin samt utropade republiken. Detta datum kom därför senare inom efterhand för att antas liksom start, epoken, till År Ett från den franska revolutionskalendern.

Konventet färdigställde års konstitution samt års deklaration från dem mänskliga rättigheterna. års konstitution förklarades dock vilande därför länge kriget pågick. Den blev tagna sedan inte någonsin inom bruk, dock levde vidare liksom en krav beneath dem kommande omvälvningarna beneath talets inledande hälft. års rättighetsdeklaration skiljer sig ifrån års inom detta för att äganderätten ej längre förklarades vilket okränkbar, vilket skett års konstitution förbereddes från girondisterna samt slutfördes, efter Girondens fall, från Berget.

Deklarationen angående dem mänskliga rättigheterna gällde dock ej kvinnor, vilket Marie Gouze skrev angående inom "Förklaring ifall kvinnans samt medborgarinnans rättigheter".

Avrättningen från kungen samt girondens fall

[redigera | redigera wikitext]

Gironden ägde, främst vid bas från dem militära förhoppningarna samt detta låga valdeltagandet,^[8] fått majoritet inom nationalkonventet.

Jakobinerna valde idag för att ingå vapenvila tillsammans med sina politiska motståndare.

Franska revolutionen (franska: Révolution française [ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz]) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp , Brumairekuppen

Girondisterna gjorde dem mot lags genom för att genomföra vissa regleringar kring priset vid samt leveranserna från spannmål, dock övergav dem ej sin grundsyn kring äganderätten samt den fria ekonomin.^[8] detta konflikt girondisterna ägde varit tillsammans med angående för att inleda gick dock uselt samt efterhand liksom krigslyckan blev sämre förlorade gironden allt fler anhängare.

Flera från öppet land deputerade bytte blad samt tog ställning till jakobinska kyrkan.

Under månad samt januari pågick intensiva debatter inom konventet angående vilket man skulle utföra tillsammans den störtade kungen. Maximilien dem Robespierre samt Saint-Just höll principiella anförande var dem lade fram åsikten för att detta ej kunde bli anförande ifall enstaka normal rättsprocess mot Ludvig XVI; istället borde kungen behandlas liksom ett fiende samt detta sista hindret till revolutionens fullbordande.

Konventet avgjorde inom januari för att kungen skulle avrättas. Den 21 januari giljotinerades han – vilket förrädaren Louis Capet.^[8]

Under våren tog den krigslycka girondisterna fanns beroende från helt slut. inom januari avslutades Polens näst sista delning vilket frigjorde mer trupper åt Frankrikes fiender. England anslöt sig dessutom mot den koalition land i västeuropa plats inom konflikt tillsammans.

Koalitionen kom för att återerövra dem områden land i västeuropa ägde erövrat vilket gjorde för att själva landet idag hotades militärt. Samtidigt började rykten angående förräderi bland dem politiska ledarna för att spridas.

De radikala jakobinerna inledde idag en samarbete tillsammans med olika folkliga rörelser inom Parisområdet, bland annat sansculotterna, till för att rensa ut vilket man såg likt kontrarevolutionärer.

Genom för att angripa girondisterna inom konventet samt leda mot sitt folkliga stöd lyckades jakobinerna för att verka på grund av för att enstaka revolutionär undantagsregering skulle etableras. beneath mars samt april inrättades enstaka revolutionstribunal tillsammans med riktig för att döma kontrarevolutionärer samt kommittéer på grund av för att övervaka höga officerare nära fronten samt utlänningar.

Den 5–6 april inrättades detta sålunda kallade välfärdsutskottet, ursprungligen en kroppsdel på grund av för att titta mot för att administrationen fungerade samt åtgärda brådskande militära bekymmer samt säkerhetsproblem. detta skulle snart erhålla allt mer inflytande samt befogenheter.

I start från juni gick sansculotterna, likt utgjorde enstaka massiv sektion från dem frivilliga inom nationalgardet, mot verket.

Runt 80&#; nationalgardister omringade nationalkonventet samt fordrade för att konventet skulle vandra tillsammans med vid deras ekonomiska krav samt för att arrestera dem girondister vilket ägde utpekats såsom kontrarevolutionärer. Konventet avgjorde beneath hot för att 29 girondister skulle arresteras; flera från dem övriga flydde mot andra franska städer såsom fanns vid Girondens blad.

Efter denna incident tog Berget makten, samtidigt likt välfärdsutskottet inom praktiken kontrollerade regeringen, något såsom beneath hösten skulle formaliseras inom politiska beslut.

Skräckväldet

[redigera | redigera wikitext]

Revolutionens chef införde därför 23 augusti allmän värnplikt inom land i västeuropa. Stora arméer bildades dock dem förlorade flera stöt.

Inbördeskrig bröt ut inom landet samt regeringen blev tvungen för att ta mot allt tuffare metoder mot upproren. flera sansculotter fordrade då "Skräcken vid dagordningen", något likt Konventet vägrade.^[9] Robespierre valdes in inom välfärdsutskottet (le Comité dem salut public), inom praktiken Frankrikes statsmakt. Försvar mot inre samt yttre kontrarevolution fanns undantagsregeringens motivering.

beneath detta kalenderår då skräckmännen satt nära makten avrättades inom Paris mellan 1&#; samt 4&#; människor tillsammans med giljotin, uppgifterna går brett isär. Främst avrättades människor ur detta tredjeplats ståndet. dock varenda dömdes ej mot döden inom revolutionsdomstolen (Le Tribunal révolutionnaire); enstaka fjärdedel frikändes.

då detta yttre hotet mot land i västeuropa lättade beneath sommaren försvann den officiella motiveringen till revolutionstribunalen samt undantagstillståndet. Skräckmännen avslutade själva sin regim genom ett statskupp mot Robespierre, Thermidorkrisen. Robespierre avrättades den 28 juli inom samt tillsammans denna kris myntades även begreppet "skräckväldet" på grund av för att rättfärdiga avrättandet från Robespierre samt hans anhängare.^[10]

Mellan skräckväldet samt direktoriet

[redigera | redigera wikitext]

De inflytelserik männen vilket ägde störtat Robespierre fick makten inom land i västeuropa.

Avrättningarna fortsatte beneath flera månader inom samt tillsammans för att revolutionsdomstolen kvarstod.^[11] land i västeuropa fick enstaka period från relativ stabilitet. Landets vetenskapen om resurserhandel och finans plats ännu usel.

Hur har franska revolutionen påverkat oss idag? Upptäck revolutionens eko mot nutiden i våra lagar, kultur och politik

Präster samt dem ett fåtal adelsmän likt fanns kvar inom landet plats missnöjda tillsammans med för att tvingas erlägga avgift samt bönder samt fattiga plats missnöjda till för att revolutionen ej ägde gett dem vilket den lovade. Bara borgarna fick detta förbättrad, dock ännu plats detta massiv bristande vid föda.

Direktoriet

[redigera | redigera wikitext]

Efter nationalkonventets upplösning styrdes land i västeuropa från fem direktorer samt enstaka nationalförsamling uppdelad vid numeriskt värde kamrar, Femhundrarådet samt dem äldstes råd.

Valbarhetsåldern inom detta senare rådet plats 40 kalenderår. Efter revolutionens kraftiga oväder ville man införa spärrfunktioner, enstaka upphöjd valbarhetsålder samt en tvåkammarsystem vilket man menade skulle fungera återhållande vid dem revolutionära lidelserna.

Konsulatet

[redigera | redigera wikitext]

År störtade enstaka lyckad armé samt artilleriofficer, Napoleon Bonaparte, direktorialregeringen genom enstaka kupp, brumairekuppen (november ).

Makten inom land i västeuropa övertogs från tre konsuler, samt Bonaparte utnämndes mot förste diplomat. Napoleon avslutade franska revolutionen genom för att försona tidigare fiender samt genom för att bilägga konflikten tillsammans kyrkan. Bonaparte utmanövrerade sina konkurrenter samt lät inom månad kröna sig egen mot kejsare därför för att han ville visa för att ingen stod ovan honom.

Därmed ägde den franska revolutionen nått sitt slut.

Myntslag

[redigera | redigera wikitext]

Med den franska revolutionen infördes , samtidigt tillsammans metersystemet, franc vilket den enda valutan samt utgjorde sedan enheten inom detta franska myntsystemet.^[12]

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Första franska kejsardömet existerar den period då såväl land i västeuropa vilket större delen från den europeiska kontinenten dominerades från Napoleon inom vilket fransk kejsare.

Perioden inleddes tillsammans Franska konsulatet Napoleonkrigen fanns ett serie konflikt likt löpte ifrån ungefär mot mellan Napoleons kejsardöme samt olika europeiska koalitioner, likt ett fortsättning vid franska revolutionskrigen. Napoleonkrigen revolutionerade dem europeiska arméerna samt utvecklades mot enstaka inte någonsin tidigare skådad skal, främst vid bas från användningen från modern massvärnplikt.

Franska makten steg snabbt efter för att Napoleons arméer erövrade stora delar från Europa, dock kollapsade snabbt efter Frankrikes katastrofala invasion från Ryssland

Första franska kejsardömet led inom slutändan en militärt nederlag vilket resulterade inom restaurationen från bourbonska monarkin Restaurationen från den franska monarkin innebar ett konservativ motreaktion mot revolutionens ideal samt en återupprättande från den katolska kyrklig position inom fransk politik dock tillsammans tiden även industrialiseringens intåg inom land i västeuropa.

Ludvig XVIII:s mandatperiod – innebar både eftergifter mot dem europeiska makter vilket ägde besegrat Napoleon samt en erkännande från privat egendom samt äganderätt. Konservativa grupper återvände mot land i västeuropa tillsammans tillsammans Ludvig. Liberaler fick effekt samt lyckades inleda industrialisering från land i västeuropa, inom avsikt för att erhålla igång ett finansiell återhämtning.

+ Lyssna

tillsammans med industrialisering följde för att adeln ersattes från borgarklass, dock även socialism.

En färsk finansiell kris samt en uselt skördeår ledde mot julirevolutionen

Andra franska republiken plats den republikanska författning såsom rådde inom land i västeuropa mellan 25 januari samt 2 månad Den 4 november kungjordes ett fräsch författning såsom utropade ett demokratisk republik tillsammans med direkta allmänna omröstning samt enstaka uppdelning från makten.

Andra kejsardömet beneath Napoleon III varade år mot

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]