Hur hästar hälsar på varandra
4. HSTENS KROPPSSPRK samt BETEENDE
Hstar:
- r FLOCKDJUR. dem önskar artikel tillsammans tillsammans med andra hstar, samt tycker ej ifall för att bli lmnade ensamma.
- besitter enstaka RANGORDNING. Den hsten liksom r hgst inom rang samt bestmmer ver dem andra hstarna fr ta frst.
detta r ej ständigt den strsta alternativt ldsta hsten vilket bestmmer, utan den hsten vilket fr dem andra hstarna för att flytta p sig, samt sjlv ej viker undan fr andra hstar.
- r SOCIALA. dem tycker angående för att umgs, dock besitter vnner samt ovnner noggrann likt mnniskor.
- r olika PERSONLIGHETER.
ett sektion r pigga, enstaka sektion lugna. dem kunna existera mer alternativt mindre nyfikna samt mer alternativt mindre sociala. ett sektion önskar grna bestmma, medan andra lttare fogar sig.
- KOMMUNICERAR (pratar tillsammans med varandra) tillsammans kroppssprket - hllning, ron, gon, nsborrar, munhåla, hals, svans, ben.
- LSER från oss mnniskor ocks.
dem knner direkt angående oss r rdda, stressade, irriterade alternativt glada.
- äger GOTT MINNE.
dem kommer ihg saker, mnniskor samt hndelser många bra.
- r VANEDJUR. dem lr sig snabbt för att saker samt domstol bör gras p en visst stt alternativt nära enstaka viss period. dem är kapabel bli rdda angående ngot nytt freml str dr detta ej brukar.
- r FLYKTDJUR samt BYTESDJUR. Blir dem skrmda springer dem inom frsta grabb ivg.
dem slss bara angående dem r fast samt ej kunna fly.
Hstar r gjorda fr för att behärska rra sig många samt för att behärska titta lngt omkring sig. inom frihet strvar dem omkring samt ter stora delar från dygnet. detta viktigaste fodret r grs alternativt h alternativt hsilage.
dem tl bde kall luft samt vrme utmärkt samt anpassar hrremmens (plsens) tjocklek efter vdret. P vintern äger dem enstaka tjock samt lng vinterpls, samt p sommaren ett kreditkort tunn sommarpls. nederbörd samt blst tl dem mindre utmärkt n kyla.
SIDA ETT: Hstar r flockdjur. Hstar liksom r kompisar.
Bild 1: Hstar r flockdjur samt trivs tillsammans.
Bild 2 samt 3: ett sektion hstar blir riktiga vnner, samt trivs tillsammans inom bde hage samt stall.
Bild 4: enstaka nra vn fr st många nrmare intill sin kompis, n vad andra hstar förmå gra, utan för att ngon från dem blir irriterade.
Bild 5: Hstvnner str ofta samt kliar varandra.
SIDA TV: r hsten avslappnad, upphetsad alternativt otlig?
Bild 1: enstaka avslappnad hst snker viktig samt hals samt lter ronen hnga lite.
Bild 3: enstaka hst såsom hjer viktig samt hals samt spnt spetsar ronen, r vaksam samt beredd för att fly.
Bild 2 samt 4: ifall hsten blir upphetsad ver ngot, (kanske fr för att detta finns ngot skrmmande inom omgivningen, alternativt fr för att den r lycklig ver för att anlända ut inom hagen) s förmå den trava ivg tillsammans stora steg, hgt skalle samt svansen inom vdret.
Ibland blser den klart ut atmosfär genom nsborrarna vilket ett kraftig frustning, samt spetsar ronen mot detta likt skrms.
Bild 5 samt 6: angående enstaka spnd samt vaksam hst ej är kapabel trava ivg kunna den bli otlig. D är kapabel den trampa runt p stllet, alternativt brja skrapa tillsammans frambenen.
Den är kapabel ocks nafsa alternativt buffa p sin sktare.
Andra skäl mot för att hsten blir otlig r för att den r isolerad inom stallet samt önskar anlända ut mot dem andra hstarna, för att den önskar äga foder, alternativt för att den besitter trttnat p för att st stilla.
SIDA TRE: Hstar r nyfikna.
Bild 1: Hstar r nyfikna från sig samt kommer grna fram fr för att hlsa.
Bild 2: Hstar r ocks nyfikna p detta liksom hnder inom omgivningen.
Hr r detta ett hna såsom promenerar omkring utanfr boxen samt mste underskas.
Bild 3: Hsten äger ftt ögonkontakt p ngot spnnande.
Den lyfter huvudet samt tittar t detta hllet tillsammans spetsade ron, fr för att behärska uppfatta eventuella ljud.
Bild 4: ven mnniskor liksom beter sig underligt r spnnande, samt mste underskas
SIDA FYRA: Nr hsten önskar existera inom fred.
Bild 1: ifall hsten vnder bakdelen mot dig s önskar den existera ifred.
Bild 2: Respekterar man ej för att lta hsten existera inom fred, s förmå den lyfta en bakben fr för att hota.
Bild 3: samt hjlper detta ej för att hota genom för att lyfta en bakben, s är kapabel hsten sparka bakut.
Bild 4 samt 5: en annat hst fr hsten för att visa för att den önskar existera ifred, r för att den vnder försvunnen huvudet.
Speciellt angående man klappar alternativt borstar den samt den tycker för att detta blir "fr mycket".
SIDA FEM: Nr hsten blir irriterad.
Bild 1: Hstar visar ofta för att dem blir irriterade genom för att stryka bak ronen. detta r en annat stt för att hota. Den hr hsten önskar ta inom fred samt r irriterad p den andra hsten vilket str fr nra.
Bild 2: Nr ej den andra hsten ändrar bostadsort p sig frivilligt, gr han en effekt mot den.
D brjar den flytta p sig.
Bild 3: Hsten vilket gr frst hr r irriterad. detta ser man p detta hjda huvudet, för att ronen ligger bakt samt för att svansen hjts mer n normalt. Orsaken r för att hsten på baksidan gr fr nra. dock hsten på baksidan ser ej irriterad ut, bara uttrkad - viktig samt svans brs ej s hgt, samt ronen r ej baktstrukna utan bara slappa.
Bild 4: ven den hr hsten r irriterad.
Ansiktsuttrycket r detta identisk likt p den lilla hsten p frra bilden, samt svansen svischar irriterat. Orsaken r den spnda person som rider häst, vilket besitter ett hg samt hrd grabb samtidigt såsom denna klmmer angående tillsammans med sknklarna (benen) runt hsten. detta blir obehagligt fr hsten, samt drfr blir den irriterad.
Bild 5: "Kom ej fr nra, jag önskar st ifred", sger den hr hsten.
Hr r hotet tydligare, tillsammans med ttt baktstrukna ron samt ngot ppen mun.
Bild 6: Den hr hsten r irriterad nr sktaren borstar beneath buk, möjligen r den "kittlig" samt besitter spnda muskler hr. alternativt s borstar sktaren fr hrt, lst alternativt oknsligt. Hsten kosparkar tillsammans med en bakbenet fr för att visa sitt missnje.
SIDA SEX: Nr hsten hotar för att hugga.
Varfr hstar blir hotfulla mot mnniskor.
Bild 1 samt 2: ifall ej detta hjlper för att varna genom för att stryka bak ronen, s kunna hsten gra sig beredd för att anfalla tillsammans med tnderna. ronen r ttt baktstrukna, munnen vidppen samt nsborrarna ofta hopskrynklade.
D bör man akta sig, samt helt ej g inom nrheten från hsten.
Bild 3: Hstar är kapabel ven hota sin sktare. Hr ser man för att hsten besitter vertaget, fr sktaren ryggar igen, kryper ihop samt ser rdd ut. Man bör inte någonsin visa hsten för att man r rdd. Fr för att hsten bör f frtroende fr mnniskan bör man existera lugn, sker samt ordd.
D accepterar hsten ltt mnniskan liksom chef, samt knner sig trygg.
Bild 4: Hr ser bde hst samt sktare oskra ut. Hsten r ej hotfull, bara osker, möjligen fr för att den knner för att sktaren r osker. detta r ej s god utgngspunkt, eftersom detta är kapabel inbjuda hsten mot för att testa vem detta r vilket bestmmer.
r sktaren osker fr hsten ledarrollen inom stllet.
Bild 5 samt 6: ett ytterligare anledning mot för att hsten önskar nafsa alternativt hugga, förmå existera för att den r van för att f "godis" ur handen. Ge inte någonsin hsten ngot tbart inom stall samt hage (frutom foder nära utfodringstidpunkten frsts) - hstarna förmå bli avundsjuka p varandra samt arga angående dem ej fr ngot för att ta.
Putta bestmt undan hstens viktig angående den frsker för att tigga.
SIDA SJU: ronen är kapabel existera bakt utan för att hsten r irriterad.
Bild 1: Bara fr för att ronen ligger lite bakt behver detta ej betyda för att hsten r vred alternativt irriterad. Den hr hsten str avslappnad tillsammans slappa ron medan den blir klippt.
Bild 2: Den hr hsten njuter från för att bli kliad inom pannan. ronen r avslappnade samt gonen halvslutna.
Bild 3: Den hr hsten str samt vilar, tillsammans slappa ron samt hngande underlpp.
Bild 4: ett vanlig stllning nr hsten str samt sover, den hnger tillsammans viktig samt ron, samt vilar tillsammans med en bakbenet.
Bild 5: Den hr hsten r sjuk, drfr ser den sorgsen samt hngig ut.
Bild 6: Den hr hsten äger ont inom musklerna nr sktaren rr den. Den visar för att den r irriterad tillsammans baktstrukna ron samt ledsna gon, dock ocks för att den äger ont genom för att krypa ihop tillsammans bakdelen.
Fortsttar man för att trycka lika hrt p musklerna möjligen detta gr s ont för att den frsker bitas alternativt sparka, ifall den ej förmå anlända undan p annat stt.
SIDA TTA: Nr hsten blir rdd.
Bild 1: ifall detta pltsligt dyker upp ngot skrmmande kunna hsten tvrstanna. Den r bde vaksam samt nyfiken, detta ser man p dem spetsade ronen.
Bild 2: enstaka hst likt blir skrmd kastar ofta upp huvudet.
för att den r rdd samt orolig ser man p ron samt gon.
Bild 3: Rdda hstar förmå vgra för att rra sig ur flcken. detta blir ej bttre fr för att man drar inom tyglarna, detta är kapabel inom stllet f hsten för att kasta sig bakt.
Str man framfr hsten samt tittar den inom gonen pminner man ifall en predator samt detta är kapabel ocks skrmma hsten.
Bild 4: Blir hsten riktigt rdd fr ngot vilket pltsligt dyker upp (som dessa grvlingar p bilden) är kapabel den kasta sig t sidan. D gller detta för att man sjlv bibehller lugnet, s för att man ej skrmmer hsten nnu mer.
Stegrar sig hsten bör man hlla inom manen samt luta sig framt.
Bild 5: eftersom hstar r flyktdjur är kapabel detta hnda för att dem galopperar ivg ett bit angående dem blir skrmda. Hll inom manen samt titta framt. r man sjlv lugn s brukar dem stanna ganska fort igen.
SIDA NIO: Rdda hstar - för att vervinna hstens rdsla.
Bild 1: Den hr hsten äger tvrstannat framfr en dike liksom den ej sett frut, samt såsom den tycker ser lskigt ut.
Bestraffar man d hsten s lr den sig för att diket r farligt. detta bsta r för att lta hsten stanna samt nosa samt underska detta liksom r lskigt. ifall den äger frtroende fr person som rider häst gr den d sedan ofta framt från sig sjlv.
Bild 2: angående hsten ej önskar g, r detta bsta sttet för att f hsten ver diket oftast för att sitta från, samt sjlv g fre fr för att visa för att diket ej r farligt.
Man kunna ocks anvnda sig från enstaka ytterligare van hst vilket rids framfr såsom "draghjlp".
Bild 3: Frsk för att g nära sidan ifall hsten, samt plats beredd p för att hsten förmå ta en hopp ver diket dem frsta gngerna. detta är kapabel artikel god för att g fram samt igen ver diket ngra gnger tills för att hsten besitter vant sig samt gr ver utan för att tveka, d äger den lrt sig för att detta ej r farligt mot nsta gng.
SIDA TIO: Hur hstar hlsar p varandra.
Bild 1: Frmmande hstar hlsar p varandra genom för att strcka fram hals samt viktig samt nosa p varandra.
Bild 2: Ibland behver dem ta reda p vem detta r såsom bestmmer.
Bild 3: Ibland blir dem ganska fort kompisar samt brjar beta tillsammans, speciellt ifall detta bara r dem tv hstarna såsom gr inom identisk hage.
Bild 4: Hstarna nosar p varandra samt "blser upp sig" fr för att imponera.
Bild 5: Hsten mot vnster visar aggressivitet genom för att sl tillsammans med en framben eftersom denne önskar frsvara sin flock.
Bild 6: han fortstter för att hota samt tvingar den andra hsten för att (retirera) dra sig bakt.
Bild 7: dem vnder bakdelarna mot varandra samt r beredda p slagsml angående vem detta r såsom bör bestmma.
SIDA ELVA: Hur man gr in mot enstaka hst samt hlsar p den.
Bild 1: Innan man gr in mot hsten bör man prata tillsammans den samt f den för att flytta sig t sidan.
Bild 2: G in mot hsten p vnster blad.
för att hstens ron r vridna lite bakt beror p för att den lyssnar p sktaren, den r ej irriterad.
Bild 3: ifall hsten r ovillig för att flytta p sig mste man artikel bestmd. Kom ihg för att ifall ni fr hsten för att flytta p sig r detta ni liksom bestmmer.
ifall hsten ändrar bostadsort p dig r detta hsten likt bestmmer.
Bild 5: Strck fram handen frsiktigt, s för att hsten fr nosa p dig. Den hr hsten r ännu lite avvaktande s den behver f lite tidsperiod p sig för att nosa samt underska dig.
Bild 6: Den hr hsten r trygg tillsammans sin sktare, samt ser avslappnad ut.
Bild 7: Ibland önskar hsten nosa inom ansiktet.
detta förmå den f gra. dock ni bör inte någonsin pussa den p mulen, d förmå den "pussa" igen, dvs nafsa.
Bild 8: ni bör ej heller lta hsten "tugga" p dig. Den hr hsten r lite vl nrgngen, s d mste man sga ifrn s för att den behller respekten fr mnniskan.
Bild 9: Den hr hsten ser ocks ut för att existera god vn tillsammans sin sktare, samt vilar huvudet mot hennes axel.
Lt dock inte någonsin hsten buffa p dig alternativt "flytta runt" dig, d r detta ju hsten vilket visar för att detta r den vilket bestmmer.