Varför bildar inte metaller molekyler

Jonbildning inträffar då ett atom alternativt molekyl antingen avger alternativt tar upp elektroner, vilket resulterar inom ett elektrisk laddning. dem maximalt primär exemplen vid joner existerar atomjoner, såsom bildas då enstaka atom genomgår elektronövergångar till för att att nå ett mål eller resultat en fullt valensskal.

För för att förstå jonernas stabilitet existerar detta viktigt för att notera för att joner tillsammans med ädelgasskal (8 elektroner inom valensskalet) existerar ofta stabila.

mot modell donerar alkalimetallerna inom samling 1 gärna försvunnen ett valenselektron på grund av för att bli envärt positiva joner, medan alkaliska jordartsmetallerna inom team 2 donerar numeriskt värde valenselektroner på grund av för att nå identisk stabila tillstånd.

I motsats mot detta är kapabel assemblage 16 (syregruppen) ta upp elektroner till för att bli tvåvärt negativa joner, medan halogenerna inom samling 17 tar upp ett elektron på grund av för att bli envärt negativa joner.

För övergångsmetaller inom samling förmå joner ibland skapas utan en fullt valensskal, vid bas från komplexiteten inom orbitalteorin, liksom normalt ej täcks inom gymnasieundervisningen.

Det existerar värt för att notera för att till för att producera jonföreningar måste detta finnas en material liksom kunna donera elektroner samt en annat såsom förmå acceptera dem.

Utan dessa numeriskt värde komponenter förmå ej jonföreningar bildas. inom studien från kemiska föreningar samt reaktioner agerar joner samt salter enstaka huvud roll inom för att förstå materialets beteende.

Jonförening

När joner samt salter interagerar skapas enstaka jonförening, även kallad salt. Denna förening existerar totalt sett oladdad, då dem positiva samt negativa laddningarna tar ut varandra då man betraktar ämnet omfattande.

Jonföreningen består från joner samt salter såsom existerar packade inom en regelbundet mönster på grund av för att minimera kontakten mellan lika laddade joner samt salter.

Sättet man skriver ett jonförening existerar utan laddningsangivelser.

• NaCl (natriumklorid = koksalt): Består från joner samt salter Na+ samt Cl−.
• NaF (natriumfluorid): Består från joner samt salter Na+ samt F−, samt används ofta inom tandkräm.

För för att känna igen för att detta existerar ett jonförening är kapabel man kolla vid vilka ämnen liksom ingår inom den kemiska formeln.

Varje vattenmolekyl kan delta i fyra vätebindningar: Den kan "skänka bort" två väteatomer, och den kan ta emot två väteatomer

ifall detta ingår ett metall samt enstaka ickemetall existerar detta till detta mesta enstaka jonförening man besitter för att utföra tillsammans med. Detta gäller allmänt eftersom metaller oftast existerar väldigt elektropositiva samt avger gärna elektroner, medan icke-metaller oftast existerar elektronegativa samt tar gärna upp elektroner. Metaller bildar oftast positiva joner samt salter, samt icke-metaller bildar oftast negativa joner samt salter.

Om man önskar nedteckna ut laddningarna vid dem olika joner samt salter skriver man dem längst bort upp mot motsats till vänster ifall detta kemiska tecknet.

Exempelvis gäller Na+ till natriumjonen, Ca2+ till kalciumjonen samt Cl− på grund av kloridjonen.

Ett exempel

I exemplet tillsammans matsalt (koksalt), ett vanlig jonförening tillsammans med den kemiska formeln NaCl, observerar oss hur natriumatomen samt kloratomen interagerar till för att forma denna förening.

Natriumatomen, tillsammans med ett valenselektron, samt kloratomen, tillsammans sju valenselektroner, strävar efter för att nå en mer stabilt ädelgasskal tillsammans med åtta elektroner.

De många vätebindningarna ger upphov till ytspänning

till för att att nå ett mål eller resultat detta donerar natriumatomen ett elektron mot kloratomen. Resultatet existerar för att båda atomerna för tillfället äger en fullt elektronskal.

Natriumjonen, såsom gav försvunnen enstaka elektron, äger enstaka positiv laddning, medan kloridjonen, liksom tog emot elektronen, besitter ett negativ laddning.

Dessa motsatta laddningar resulterar inom för att jonerna attraheras mot varandra genom elektromagnetiska krafter. Slutligen bildar dem ett jonförening, liksom inom detta fall existerar koksalt (NaCl).

Processen illustrerar hur joner samt salter bildas genom elektronöverföring mellan atomer.

I namngivningen från en krydda används namnen vid dem positiva samt negativa jonerna, dock namnet avslöjar sällan proportionerna mellan dessa joner. Den faktiska sammansättningen från en krydda antas ofta samt skapar ibland förvirring bland studenter.

Ytspänningen gör också

inom denna nyhet kommer oss för att förklara hur ni är kapabel nyttja detta periodiska systemet till för att att fatta beslut eller bestämma något proportionerna samt besluta saltets kemiska formel. på grund av för att lära dig mer angående joner samt salter, läs vidare inom denna artikelserie.

Formeln anger proportionerna

I saltkristaller utgör ej enskilda molekyler strukturen, utan snarare en grundlig nätverk från positiva samt negativa joner.

Denna kolossala struktur formas från starka jonbindningar samt skapar en regelbundet mönster. Empiriska formler, liksom exempelvis MgCl2 på grund av magnesiumklorid, indikerar proportionerna mellan dem positiva samt negativa jonerna inom kristallen. Denna formel representerar även den minsta byggstenen, kallad formelenhet, till saltkristallen.

Det existerar viktigt för att notera för att formelenheter inom ett saltkristall äger identisk typ från jonbindningar både inom enheten samt mellan enheterna.

Utforska våra relaterade källor på grund av enstaka fördjupad medvetande från joner samt salt.

Att att fatta beslut eller bestämma något jonernas laddning

För för att härleda den empiriska formeln till en krydda inleds processen tillsammans med för att fastställa laddningarna på grund av dem positiva samt negativa jonerna liksom ingår inom saltet.

Enklare atomjoner, liksom natriumjonen, är kapabel bestämmas tillsammans hjälp från detta periodiska systemet. Gruppnumret inom detta periodiska systemet indikerar antalet valenselektroner hos den motsvarande atomen. Genom för att tillämpa oktettregeln är kapabel man enkelt avgöra laddningen till jonen.

Varje molekyl innehåller minst två atomer (men kan innehålla upp till flera miljarder stycken)

mot modell finns natrium inom team 1, äger 1 valenselektron samt bildar joner tillsammans laddningen 1+. Å andra sidan återfinns syre inom team 16, äger 6 valenselektroner samt bildar joner tillsammans laddningen 2−.

När dessa laddningar existerar kända, förmå man fastställa förhållandet mellan positiva samt negativa joner inom saltet, vilket leder mot den empiriska formeln.

Empiriska formler till salter anger proportionerna mellan dem olika typerna från joner inom saltkristallen. detta existerar viktigt för att förstå för att enstaka saltkristall ej består från enskilda molekyler, utan från ett struktur från positiva samt negativa joner vilket bildar en regelbundet nätverk. Formeln till en krydda anger detta minsta förhållandet mellan positiva samt negativa joner samt kallas på grund av den empiriska formeln.

Oladdat likt helhet

Salter existerar ständigt oladdade likt totalitet, vilket innebär för att dem positiva samt negativa joner inom saltet &#;tar ut varandra&#;.

ifall enstaka positiv jon existerar envärt positivt laddad samt ett negativ jon existerar envärt negativ laddad, behövs enstaka från varenda på grund av för att forma en oladdat krydda. mot modell ger kombinationen från Na+ samt Cl− saltet NaCl. Salter skrivs inte någonsin ut tillsammans laddningar, eftersom dem existerar laddningsneutrala.

För joner samt salter likt ej existerar envärt laddade, måste dem kombineras vid en annorlunda sätt.

angående oss besitter Ba2+ samt Cl− bildar dem saltet BaCl2, var numeriskt värde kloridjoner behövs per bariumjon på grund av för att balansera laddningarna.

Situationen blir ännu mer komplex då oss besitter två- samt trevärt laddade joner. mot modell skapar Fe3+ samt SO42− tillsammans saltet Fe2(SO4)3, var detta behövs numeriskt värde järnjoner samt tre sulfatjoner på grund av för att balansera laddningarna.

Användningen från parenteser indikerar flera enheter från enstaka molekylär jon.

Fe2(SO4)3 betyder för att detta finns 2 Fe3+ samt 3 SO42−. Utan parenteser skulle detta artikel svårt för att förstå molekylens sammansättning.

Mellan vattenmolekylerna bildas det vätebindningar

mot modell ger Fe2S3O12 ingen data angående för att detta finns tre sulfatjoner inom saltet.

Flera tänkbara laddningar

I kemi existerar joner samt salter fundamentala term liksom belyser laddningsaspekter inom kemiska föreningar. Joner, alternativt elektriskt laddade partiklar, uppstår då enstaka atom alternativt molekyl förlorar alternativt vinner elektroner.

Salter, likt existerar ett typ från kemisk förening, består från positiva joner (kationer) samt negativa joner (anioner) likt attraherar varandra genom elektrostatiska krafter samt bildar enstaka laddningsneutral objekt. Denna dynamik mellan joner samt salter existerar huvud på grund av förståelsen från flera kemiska processer samt reaktioner.

Namngivning från salter existerar enstaka rättfram process var man börjar tillsammans med den positiva jonen, katjonen, samt avslutar tillsammans den negativa jonen, anjonen.

till atomära joner behåller man atomslagets namn på grund av positiva joner samt lägger mot &#;-id&#; på grund av negativa joner. inom samling 17 får oss fluorid, klorid, bromid, samt därför vidare. team 16 bryter mönstret tillsammans med oxid (syre) samt sulfid (svavel).

Molekylära joner, liksom ammoniumjon (NH₄⁺), karbonatjon (CO₃²⁻), sulfatjon (SO₄²⁻), fosfatjon (PO₄³⁻) samt nitratjon (NO₃⁻), existerar lite mer komplext namngivna samt kräver inlärning.

När man namnger salter existerar detta överflödigt för att omfatta antalet positiva samt negativa joner inom namnet, eftersom föreningen vilket totalitet existerar oladdad.

mot modell existerar BaCl₂ känt liksom bariumklorid samt ej bariumdiklorid. därför länge man känner mot laddningarna vid jonerna är kapabel man ständigt räkna ut proportionerna.

För metalljoner, särskilt ifrån övergångsmetallerna, vilket varierar inom laddning, används romerska siffror inom parentes efter metalljonens namn på grund av för att visa jonens oxidationstal.

Exempelvis existerar FeSO₄ järn(II)sulfat samt Fe₂(SO₄)₃ järn(III)sulfat.

I detta kontext existerar namngivningen från joner samt salter primär på grund av för att förstå sammansättningen samt egenskaperna hos dessa kemiska föreningar.

Lösligheten från joner samt salter inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig varierar avsevärt beroende vid olika faktorer.

mot modell kunna vanligt bordssalt (NaCl) åtgärda sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom stora mängder, medan silverklorid (AgCl) verkar existera inom princip olösligt inom identisk volym vatten.

Tre huvudfaktorer påverkar lösligheten från joner samt salter inom vatten:

1. Jonernas samt vattnets polaritet: Salter bildas från positiva samt negativa joner.

   ifall vattnet existerar polärt, detta önskar yttra besitter ett positiv samt ett negativ pol, är kapabel detta förbättrad omge samt separera joner, vilket ökar lösligheten. Icke-polära lösningsmedel, å andra sidan, förmå äga svårare för att avbryta upp samt omge jonerna.

2. Temperatur: Lösligheten från flera salter ökar tillsammans ökad temperatur.

   nära högre temperaturer besitter vattnet oftast enstaka högre kapacitet för att åtgärda upp joner samt föreningar. Detta beror vid för att partiklarna inom vattnet rör sig mer nära högre temperaturer samt kunna därmed avbryta isär saltpartiklarna lättare.

3. Jons storlek samt laddning: Joner tillsammans liknande laddningar förmå stöta försvunnen varandra vid bas från elektrostatiska krafter, vilket kunna minska lösligheten.

   Större joner kunna även äga lägre löslighet eftersom dem äger svårare för att passa in inom vattnets molekylära struktur.

Dessa faktorer samverkar samt påverkar om en krydda kommer för att åtgärda sig väl alternativt uselt inom dricksvatten. till för att förstå samt förutsäga lösligheten existerar detta viktigt för att fundera dessa aspekter.

Salter visar olika grad från löslighet inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt detta beror inom massiv utsträckning vid hur joner sitter ihop.

Begreppet halvmetaller används lite svepande, eftersom deras egenskaper inte är helt metalliska eller icke-metalliska

Bindningarnas styrka mellan jonerna existerar kritisk till lösligheten, samt detta påverkas från flera faktorer. till för att förstå varför vissa salter existerar mer alternativt mindre lösliga än andra, tittar oss närmare på:

1. Lika stora laddningar vid jonerna: då joner äger lika stora laddningar, sker enstaka kraftfull avstötning mellan dem.

   Detta kunna leda mot nedsänkt löslighet, särskilt angående joner från identisk laddning försöker närma sig varandra.

2. Låg elektronegativitetsskillnad: enstaka minimal skillnad inom elektronegativitet mellan jonerna underlättar lösligheten. på grund av massiv elektronegativitetsskillnad kunna producera starka elektrostatiska krafter samt därmed minska lösligheten.
3. Liknande jonstorlek: Joner tillsammans liknande storlek passar förbättrad ihop samt bildar starkare bindningar.

   ifall jonerna existerar betydligt olika inom storlek kunna detta producera oregelbundenheter inom strukturen samt minska lösligheten.

När olika saltlösningar blandas förmå kombinationen från joner forma svårlösliga salter såsom utfälls samt blir synliga liksom enstaka dimma inom lösningen. Detta utfällningsfenomen illustrerar vikten från för att förstå egenskaperna hos dem grundlig joner samt hur dem interagerar till för att förutsäga lösligheten samt eventuell utfällning.

Vilket krydda såsom fälls ut

När man bedömer vilket krydda såsom kunna utfällas nära blandning från numeriskt värde saltlösningar finns användbara tumregler kopplade mot joner samt salter.

1. Alla nitratsalter (salter tillsammans NO3−-joner) existerar lättlösliga.
2. Alla ammoniumsalter (salter tillsammans med NH4+-joner) existerar lättlösliga.
3. Salter tillsammans med joner ifrån alkalimetaller (grupp 1 inom detta periodiska systemet) existerar lättlösliga.
4. Karbonatsalter (salter tillsammans med CO32−-joner) existerar oftast svårlösliga, förutom då dem kombineras tillsammans ammoniumjoner alternativt joner ifrån samling 1.

Genom för att tillämpa dessa tumregler förmå man uppskatta vilket krydda såsom utfälls då numeriskt värde saltlösningar blandas samt därmed dra slutsatser angående vilka joner liksom existerar inblandade inom bildandet från utfällningen.

Vanliga svårlösliga salter

Kristaller från vissa salter äger förmågan för att dra åt sig vattenmolekyler ifrån omgivningen, särskilt ifall vattenånga finns inom luften.

Detta fenomen kallas hydratisering, samt detta innebär för att saltet bildar komplexa strukturer tillsammans med vattenmolekylerna. Denna process inkluderar ofta bindningar mellan den positiva jonen samt syreatomerna inom vattnet, ett interaktion såsom kallas koordination. Metalljoner tillsammans mer än ett plusladdning existerar vanligtvis verksamma inom för att binda vätska vid detta sätt.

Ett modell vid detta existerar koppar(II)joner, Cu2+.

inom saltet koppar(II)sulfat, CuSO4, kunna upp mot fem vattenmolekyler hydratisera varenda koppar(II)jon. Fyra från dessa vattenmolekyler binder direkt mot koppar(II)jonen, medan den femte binder mot sulfatjonen genom ett vätebindning.

Kristallvattnet förmå påverka saltets attribut.

Alltså är det korrekt att säga vattenmolekyl

mot modell besitter hydratiserat koppar(II)sulfat ett azurblå färg, medan den icke-hydratiserade formen existerar grå. Denna skiftning i färg beror vid hur vattenmolekylerna nära koppar(II)jonerna påverkar dem tillgängliga energinivåerna till kopparelektronerna. Processen tillsammans hydratisering existerar en viktigt fenomen vilket illustrerar detta komplexa samspel mellan joner samt salter inom olika miljöer.

Formel samt namn

För för att förklara den kemiska uppbyggnaden från joner samt salter används enstaka empirisk formel, vilken visar förhållandet mellan antalet positiva joner samt antalet negativa joner.

Exempelvis besitter magnesiumklorid den empiriska formeln MgCl2, vilket betyder för att detta finns dubbelt därför flera kloridjoner såsom magnesiumjoner inom enstaka genomskinligt mineral från magnesiumklorid. Empiriska formler anger även saltets formelenhet, vilket existerar den minsta byggstenen liksom är kapabel återkomma tillräckligt flera gånger till för att bygga upp kristallen.

När en krydda innehåller kristallvatten indikeras detta inom den empiriska formeln tillsammans med en multiplikationstecken.

Och eftersom varje atom är så försvinnande liten, är molekyler vanligtvis också väldigt små

Fullständigt hydratiserat koppar(II)sulfat äger mot modell formeln CuSO4⋅5H2O, var 5H2O indikerar för att varenda formelenhet innehåller fem vattenmolekyler.

För för att att ge ett namn till någon eller något en krydda tillsammans med kristallvatten läggs termen &#;hydrat&#; mot vid slutet, tillsammans tillsammans en grekiskt räkneord såsom anger antalet vattenmolekyler per formelenhet.

en modell existerar fullständigt hydratiserat koppar(II)sulfat, såsom får namnet koppar(II)sulfatpentahydrat, var &#;penta&#; står till fem.

Energi samt kristallvatten

När kemiska bindningar bildas, frigörs energi, samt detta gäller även då kristallvatten binds in inom ett saltkristall. en modell existerar koppar(II)sulfatpentahydrat (CuSO₄⋅5H₂O), var energi frigörs nära bildningen från saltet.

Denna process existerar enstaka sektion från detta bredare ämnet joner samt salter.

Å andra sidan behövs energi till för att avbryta bindningar samt avlägsna kristallvattnet. angående man mot modell värmer dehydratiserat koppar(II)sulfat, tas upp eller sugs in energi samt temperaturen höjs. Reaktionsformeln till denna process är:

CuSO4⋅5H2�(�)+energi→CuSO4(�)+5H2�(�)CuSO4​⋅5H2​O(s)+energi→CuSO4​(s)+5H2​O(g)

Genom för att värma saltet avlägsnas vattnet inom form eller gestalt från vattenånga.

inom studiet från joner samt salter existerar dessa energiförändringar viktiga för att förstå samt analysera.