Hur vanligt i sverige är epo

För för att Epo skall äga optimal utfall tillsammans lägsta tänkbara dos behövs tillgängligt järn. helt järnbrist måste artikel åtgärdad dock även funktionell järnbrist ger sämre svar vid Epo.

Kroppens totala järninnehåll existerar normalt ca 4 g, varav ca 20 % inom depåerna, 5% inom serum samt 75% inom erytrocyterna. nära negativ järnbalans töms ursprunglig depåerna, sedan sjunker järn inom serum samt transferrin stiger (minskad transferrinmättnad (TSat), mot senaste uppstår enstaka mikrocytär anemi.

Lågt S-ferritin (< c:a 13 µg/L) bevisar tomma järndepåer, dock S-ferritin enstaka akutfasreaktant samt existerar inte någonsin således lågt nära inflammation. titta nedan till beslutsgränser till järnbrist tillsammans S-ferritin nära inflammation.

Patofysiologi inflammation

Järnomsättningen bromsas från inflammation.

Inflammatoriska cytokiner, fr a hepcidin, spärrar samt nedgraderar ferroportin, liksom existerar centralt till frakt från järn ovan membraner, både nära resorption från järn ifrån tarmen samt frakt från järn ifrån förråden mot målceller, fr a erytropoesen.

I serum existerar järn (S-Fe) bundet mot transferrin, samt nära både järnbrist samt inflammation sjunker S-Fe.

S-Fe omsätts snabbare än transferrin.

Vid järnbrist stiger transferrin, varvid TSat blir extra nedsänkt. nära inflammation sjunker ofta transferrin, dock S-Fe sjunker mer, vilket även är kapabel ge nedsänkt TSat. detta innebär reducerad mobilisering från järn till etytropoesen även nära inflammation, Hb sjunker samt efter ett tidsperiod ökar andelen mikrocytära erytrocyter varvid MCV (medelstorleken) sjunker.

Då besitter oss ett inflammatorisk anemi (ACD; anemia of chronic disease). nära inflammation utan järnbrist finns detta gott angående järn inom depåerna. nära inflammation föreligger ofta funktionell järnbrist, titta nedan.

Diagnostik från järnbrist nära inflammation

Vid inflammation försvåras diagnostiken från järnstatus. nära cancersjukdom föreligger ofta enstaka inflammatorisk situation tillsammans utsvämning från cytokiner. S-ferritin existerar enstaka akutfasreaktant samt stiger nära inflammation, S-Fe sjunker snabbt både nära lindriga infektioner samt nära kronisk inflammation.

S-transferrin påverkas knappast från brådskande infektioner dock existerar ofta inadekvat lågt nära kronisk inflammation.

Metoder för att påvisa järnbrist nära inflammation:

• Bedömning från S-ferritin, titta nedan.

• Löslig transferrinreceptor (S-sTfR) ökar nära järnbrist, påverkas ej från inflammation, (men stiger även nära ökad erytropoes/retikulocytos).

• Benmärgsprov: avsaknad från färgbart järn inom retikulära härdar samt låga sideroblaster.

  
  
• 



inom praktiken görs detta ej bara p.g.a. misstänkt järnbrist dock ifall benmärgsprov sker vid ytterligare klinisk tecken är kapabel man komplettera tillsammans järnfärgning.

• Ökad andel hypokroma erytrocyter.

• S-ferritin existerar oftast inom referensintervallet, inte någonsin lågt.

Ökningen från S-ferritin p g a inflammation existerar dock proportionerlig mot järnförrådens storlek.

enstaka patient tillsammans med pågående inflammation samt S-ferritin inom detta låga referensområdet existerar starkt misstänkt till järnbrist – ett patient tillsammans med inflammation samt S-ferritin ovan besitter tillsammans med massiv sannolikhet ej helt järnbrist. inom litteraturen figurerar enstaka färsk ”definition” vid järnbrist hos cancerpatienter, S-ferritin < ug/lµg/L, vilket söker ta hänsyn mot ovanstående.

Denna gräns existerar dock ej grundad vid vetenskapliga studier från järntillgången utan existerar arbiträr. flera anser 30 µg/l existera ett rimligare gräns på grund av helt järnbrist hos cancerpatienter samt patienter tillsammans kronisk inflammatorisk sjukdom

Absolut järnbrist nära inflammation måste behandlas till för att Epo-behandling skall fungera samt då existerar förstahandsvalet parenteralt järn.

Utredning från orsaker mot helt järnbrist

Blodförluster existerar den vanligaste orsaken, samt kunna existera inledande tecknet vid blödning ifrån magtarmkanalen alternativt urogenitalt. Malnutrition existerar ett ovanlig orsak inom land, liksom malabsorption.

Sekundäranemi samt funktionell järnbrist

Sekundäranemi (ACD) förekommer tillsammans med samt utan funktionell järnbrist.

Hos vissa patienter tycks rubbningen från järnomsättningen spela små roll samt direkteffekterna vid erytropoesen dominera, medan detta hos andra existerar tvärtom. detta existerar ännu oklart hur massiv andel från patienterna tillsammans med sekundär anemi liksom äger funktionell järnbrist.

Funktionell järnbrist, diagnostik

Se ovan angående patofysiologi.

Funktionell järnbrist, d v s då den interna järnkinetiken ej fungerar, nära fr a inflammatorisk inverkan, leder mot ett ökad mängd järn inom depåerna, minskat S-Fe samt sämre utfall från Epo-behandling. Patienten besitter då ett försvårad erytrocytbildning p g a för att järnet existerar låst inom kroppens förråd.

En transferrinmättnad < 20 % inom kombination tillsammans med normalt alternativt högt S-ferritin indikerar funktionell järnbrist. Prevalensen från funktionell järnbrist hos patienter existerar ännu osäker, dock besitter hos cancerpatienter visats artikel ca %. Funktionell järnbrist kunna även uppstå efter ett tids behandling tillsammans med Epo.

Typiskt till funktionell järnbrist existerar alltså:

• Transferrinmättnad < 20 %

• MCV normalt alternativt lågt

• S-ferritin normalt alternativt högt

Om möjligt, överväg undersökning från följande:

• Andelen hypokroma erytrocyter (förhöjd)

• Hemoglobininnehåll inom retikulocyterna (Ret-He, lågt)

• Löslig transferrinreceptor (S-sTfR, förhöjd)

Funktionell järnbrist, behandling tillsammans parenteralt järn

Konstaterar man ett funktionell järnbrist hos ett patient bör denna behandlas tillsammans parenteralt järn innan behandling tillsammans Epo övervägs.

Stiger Hb vid denna järnbehandling fortsätter man tills Hb besitter slutat stiga samt glesar sedan ut injektionerna.

Stiger ej Hb inom 2 veckor alternativt ifall Hb-ökningen existerar otillräcklig samt transfusionsbehov kvarstår efter ca 4 veckor övervägs Epo-behandling mot patienter var detta existerar indicerat (se nedan).

Det finns flera preparat till i.v. järnbehandling inom land. Järnet existerar bundet mot olika sockermolekyler samt inom en fall mot dextran. detta äldsta, Venofer, existerar en järnsukros (i FASS järn, trevärt), dextriferron (Ferinject) existerar järnkarboxymaltos, isomaltosid  (Monofer) existerar järnpolymaltos medan Cosmofer är en järndextrankomplex.

varenda besitter god inspelade eller skrivna bevis från effektivitet samt biotillgänglihet samt äger ett gynnsam biverkningsprofil. Sällsynta anafylaktiska reaktioner besitter rapporterats.

I.v. järn kunna ges inom primärvården.

De nyare preparaten är kapabel ges inom engångsdoser upp mot alternativt mer än mg, medan detta äldre Venofer ej bör ges inom högre engångsdos än mg. detta besitter blivit allt vanligare för att ge höga engångsdoser på grund av för att minska antalet mottagning, vilket inom flera fall är kapabel artikel kostnadsneutralt trots dem nya preparatens högre pris.

Venofer ges tillsammans fördel vilket ett korttidsinfusion, alternativt mg inom ml NaCl vid min.

detta är kapabel även ges likt långsam spruta, i enlighet med FASS-texten beneath 10 min. detta existerar dock något vanligare tillsammans med biverkningar nära denna dos.

Högre engångsdos än mg rekommenderas ej. Ferinject, MonoFer samt Cosmofer kunna ges inom högre engångsdoser, upp mot mg alternativt mer. Cosmofer kräver då längre infusionstid, > 3 timmar, medan Ferinject samt MonoFer är kapabel ges vid 15 minuter även inom upphöjd dos. Cosmofer existerar f n detta enda preparatet liksom existerar godkänt på grund av intramuskulärt bruk.

Monitorering från järnbehandling tillsammans S-ferritin

Vid underhållsbehandling följs S-ferritin regelbundet samt järntillförseln doseras sålunda för att S-ferritin existerar > µg/L.

nära funktionell järnbrist kunna S-ferritin artikel förhöjt redan nära uppstart från järnbehandling.

Detta utgör inget hinder till järnbehandling. ifall Hb ej stiger inom ca 4 veckor, bör Epo-behandling övervägas. nära god Hb-respons fortsätts järntillförseln, samt S-ferritin är kapabel tillåtas ligga ner förhöjt, dock bör ej kontinuerligt erhålla stiga mot många höga värden.

Transfusioners inverkan vid järnförråden

En objekt erytrocytkoncentrat à ml innehåller ca mg järn.

angående patienten äger enstaka reducerad blodbildning återanvänds ganska litet från detta, samt järn ansamlas inom makrofagerna inom RES, fr a inom lever, mjälte samt benmärg. då enstaka patient blir transfusionsberoende p g a kronisk anemi existerar detta nästan inte någonsin indicerat tillsammans med farmakologisk järnbehandling.

Observera dock för att även patienter tillsammans med transfusionsbehandling är kapabel äga funktionell järnbrist p g a inflammation (se ovan). S-ferritin stiger efter enstaka transfusion tillsammans med enstaka höjdpunkt efter ca 1 sju dagar samt ger just då falskt på grund av högt värde (gäller ej nära många stora järnförråd samt höga S-ferritinvärden).