Svensk kung född 1622 kusin

Karl X Gustav, född 8 november vid Nyköpingshus, död 13 månad inom götet, plats monark från land ifrån mot sin död sex tid senare. Hans korta tidsperiod liksom svensk monark präglades från konflikt, samt denne tillbringade större delen från sin mandatperiod såsom chef från den svenska armén inom Polen, Tyskland samt land.

Armén fanns många lyckad samt tåget ovan Stora Bält likt ledde mot freden inom Roskilde existerar enstaka från Sveriges största krigsframgångar någonsin.

Han fanns son mot pfalzgrevenJohan Kasimir från Pfalz-Zweibrücken samt prinsessan Katarina från land, dotter mot Karl IX.

denne gifte sig 24 oktober tillsammans med Hedvig Eleonora från Holstein-Gottorp. Karl X Gustav återinförde furstehuset Wittelsbach inom landet, grundlade dess pfalziska kvist likt svensk kungaätt samt plats den förste kungen beneath den karolinska eran, vilken brukar anses utgöras från hans personlig, sonen Karl XI:s samt sonsonen Karl XII:s regeringstider.

denne fanns släkting mot drottning Kristina.

Kung Karl X Gustav

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Karl X Gustav föddes den 8 november vid Nyköpings slott liksom son mot den tyska pfalzgrevenJohan Kasimir samt prinsessan Katarina från landet. Hans föräldrar ägde tagit sin tillflykt mot landet undan trettioåriga kriget, samt dem kom inte någonsin för att komma tillbaka. Karl Gustav växte sålunda upp inom land, samt hans uppfostran övervakades bland annat från rikskanslernAxel Oxenstierna.

likt son mot ett tysk far växte denne upp tillsammans med vissa tyska traditioner samt fick tyska såsom sitt andra modersmål. denne kom även för att ett fåtal starka personliga intressen till detta tyska riket, ej minimalt vid bas från dem arvsanspråk inom landet liksom tillkom hans släkt. Då hans far samt släkt efter Gustav II Adolfs död misstroddes från drottning Kristinas förmyndarregering, särskilt från Axel Oxenstierna, blev den unge pfalzgrevens ställning ifrån start ganska oklar: han plats vid identisk gång svensk arvfurste samt enstaka landsflyktig tysk greveson.^[1]

Efter studierna inom hemmet tillbringade Karl Gustav några månader nära Uppsala högskola samt genomförde enstaka utländsk bildningsresa likt varade mot hösten Större delen från dessa kalenderår tillbringade han inom land i västeuropa, huvudsakligen nära Ludvig XIII:s hov inom Paris.^[1]

Trettioåriga kriget

[redigera | redigera wikitext]

Vid hemkomsten ifrån land i västeuropa blev detta tydlig till Karl Gustav för att motsättningarna mellan Axel Oxenstierna samt den pfalzgrevliga familjen ägde skärpts.

Johan Kasimir ägde ständigt haft vänner inom flera kretsar, även inom rådet, samt inom dessa kretsar ägde detta uppstått enstaka motstånd mot den aristokratiska förmyndarstyrelsen. Karl Gustav fanns möjlig tronarvinge efter den unga drottningen samt önskade inträda inom Sveriges service, dock förmyndarregeringen vägrade. dock sommaren fick denne mot slut utflykt ut mot den svenska hären inom Tyskland, var denne lärde sig krigskonst beneath Lennart Torstensons ledare.

denne deltog inom slaget nära Leipzig samt slaget nära Jankov samt deltog inom tåget mot land –^[2]

År återvände Karl Gustav mot landet var denne sökte vinna sin släkting drottning Kristinas älskade. beneath en par kalenderår stod saken samt vägde, samt Karl Gustav blev enstaka förgrundsgestalt inom dem politiska striderna.

Han uppfostrades tillsammans med sin kusin Kristina

mot senaste avböjde Kristina hans frieri, dock denna gav honom ersättning: inom januari utnämndes han mot svensk generalissimus inom Tyskland. var hann denne ej uträtta många innan freden slöts inom oktober , dock denne fick inom stället leda dem stora värvade arméernas avdankning samt likaså dem invecklade förhandlingarna angående fredens "exekution", liksom intill juni något som har transporterats eller flyttats inom Nürnberg.^[2]

Trontillträdet

[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt likt Karl Gustav arbetade tillsammans för att verkställa freden ägde drottning Kristina berett honom ännu ett upphöjelse.

kalenderår ägde denna, trots högadelns motstånd, utsett sin halvkusin Karl Gustav mot tronföljare vilket innebar för att då Kristina abdikerade den 6 juni inom Uppsala, hyllades samt kröntes Karl Gustav liksom monark redan identisk dag.^[3]

Med Märta Allertz, enstaka rådmansdotter ifrån huvudstaden, ägde Karl Gustav före tronbestigningen ett son, Gustaf Carlson.

Efter tronbestigningen 6 juni skyndade han för att gifta sig, samt inom oktober identisk kalenderår stod bröllopet tillsammans Hedvig Eleonora från Holstein-Gottorp. Giftermålet ägde politisk innebörd, då den holsteinske hertigen plats ett given bundsförvant mot land. inom giftermålet föddes endast en små människor, sonen Karl, inom november ^[4]

Kriget mot Polen

[redigera | redigera wikitext]

För den nykrönte Karl X Gustav öppnade sig för tillfället stora samt svåra information.

detta gällde för att konsolidera den nygrundade svenska stormakten både inåt samt utåt. Inåt genom för att knyta samman erövringarna tillsammans hemlandet, omorganisera förvaltning, krigsväsen samt finanser efter dem nya krav likt följt tillsammans erövringarna, samt vid identisk gång åtgärda ståndsstriden. Utåt genom för att stärka stormaktsställningen samt producera enstaka politik vilket målmedvetet kunde befordra dess intressen.

ifall Karl Gustav uppenbart uppfattat dessa data existerar oklart.

Som vuxen friade han till henne

Säkert existerar för att hans statsmakt kom för att röra sig inom andra banor. en tid efter tronbestigningen, sommaren , ledde denne landet inom konflikt mot Polen.^[4]

Karl Gustav ägde hållit sig avvaktande inom några månader, dock då bud kommit för att ryssarna utan motstånd trängt fram samt hotade undvika svenska Livland beslöt han, inom slutet från , för att kasta sig in inom striden.^[5] Anfallet mot Polen avsåg sålunda för att utföra upp tillsammans med ett äldre fiende samt, framför allt, bevaka Sveriges intressen inom Östeuropa samt inträffa Ryssland.

dock närmare tycks Karl Gustav ej äga klargjort vilket han ville vinna tillsammans kriget mot Polen. Hösten fanns lyckad samt han lät sig hyllas vilket monark från polska magnater. ett chans dök upp för att knyta all Polen mot den svenska stormakten, liksom detta varit anförande angående beneath Gustav II Adolfs sista kalenderår. Efter några månader kom bakslaget.

inom Polen började enstaka folkresning, samt dem liksom hyllat Karl Gustav avföll. Detta resulterade inom beslutet för att Polen istället skulle delas upp mellan landets fiender. Olika delningsförslag avlöste varandra beneath Gemensamt till dem varenda plats för att Sveriges andel skulle omfatta "sjökusten" samt ifrån den vandra mer alternativt mindre djupt in inom landet, tillsammans med Preussen såsom kärna.

Därmed kom förslagen för att örtinfusion sig vilket ett fullbordan från Sveriges "Östersjövälde".^[6]

Sveriges inre problem att diskutera blev vid bas från kriget skjutna åt sidan. maximalt likt en slags förberedelse mot kriget genomdrevs enstaka inledande reduktion nära års riksdag.^[6]

Kriget resulterade snart inom andra svårigheter.

Hans föräldrar hade tagit sin tillflykt till Sverige undan trettioåriga kriget, och de kom aldrig att återvända

Flera länders intressen hotades från Sveriges ingripande inom Polen, samt enstaka efter enstaka drogs dem in. detta fanns Karl Gustavs stora missräkning för att denne trodde sig behärska hindra detta genom en nät från diplomatiska förespeglingar. KurfurstenFredrik Vilhelm från Brandenburg blev inledningsvis delaktig, då han såsom hertig från Preussen beneath polsk överhöghet fanns oroad från Karl Gustavs företag.

han tvingades mot enstaka start för att reol Karl Gustav vilket länsherre på grund av Preussen samt genom en fördrag inom Königsberg inom januari även för att ställa upp tillsammans med hjälptrupper, dock avböjde mot slutligen. Genom fördraget inom Libau inom november frigjorde denne sig ifrån länshögheten samt närmade sig Polens monark. inom juni gick ryssarna in inom Livland samtidigt liksom den tyska kejsaren kände sig hotad från Sveriges framgångar inom Polen samt beredde sig för att även gripa in.

Nederländerna fruktade på grund av sina handelsintressen samt gjorde starka påtryckningar. inom ryggen hotades land från land. Karl Gustav vann dock en antal segrar inom Polen likt den angående flodövergången nära Sandomierz samt en antal segrar inom öppna fältslag, främst tredagarsslaget nära Warszawa den 18–20 juli ^[6] dock polackernas uppror kunde ej kvävas samt resultaten från segrarna blev ringa.

inom start från plats Karl Gustavs ställning inom Polen allvarligt underminerad. Kurfursten drog sig definitivt undan, ryssarna skadade inom Livland, den tyska kejsaren slöt inom femte månaden i året identisk kalenderår förbund tillsammans Polen, samt mot senaste kom, inom juni, Danmarks krigsförklaring. detta polska företaget fanns ej bara misslyckat, detta ägde framkallat ett hel koalition mot Sverige.^[7]

Första kriget mot Danmark

[redigera | redigera wikitext]

I detta läge gjorde Karl Gustav ett plötslig vändning – han drog sig ur Polen var denne endast lämnade enstaka mindre styrka, samt vände sig istället mot land.

beneath sensommaren samt hösten erövrades Jylland samt inom januari–februari följde tåget ovan Bält samt freden inom Roskilde. Anfallet vid Polen ägde skaffat land ett stridsställning ifrån vilken man kunde ingripa ovan stora delar från Europa. Segern ovan land möjliggjordes genom denna stridsställning samt genom enstaka djärv anfallstaktik.^[8]

Karl Gustav ägde planer vid för att tillintetgöra land, helst genom för att dela upp landet tillsammans med EnglandslordprotektorOliver Cromwell, vars stöd han sökte mot Nederländerna.

Yngst var Magnus Eriksson (3 år och omkring 3 månader)

detta fanns identisk plan vilket tidigare inom Polen. denne måste dock ge upp dem då Cromwells förbund ej stod för att vinna på grund av en sådant uppgift, samt huvudbestämmelsen inom freden blev endast ett massiv landavträdelse var Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän samt Trondheims län tillsammans mera tilldelades land.

dock dessutom ingick inom freden en vänskapsförbund mellan landet samt land, kompletterat genom muntliga avtal mellan kungarna. Således skulle bland annat främmande fientligt inställda flottor hindras för att inlöpa inom Östersjön. Karl Gustav ägde därmed sökt binda land politiskt, då han ej kunde införliva landet inom den svenska stormakten.^[8]

Bland dem fiender liksom återstod efter segern ovan land trädde Österrike inom förgrunden tillsammans tillsammans dess allierade Brandenburg.

Stridslinjen utvidgade sig ovan Tyskland, samtidigt såsom enstaka fräsch massiv strategisk fråga uppstod, nämligen kejsarvalet efter Ferdinand III, såsom avlidit land i västeuropa beneath Jules Mazarins ledning sökte samla varenda detta habsburgska husets motståndare. Karl Gustav ville även vända sina vapen mot Tyskland, mot Österrike samt Brandenburg, samt inom Tyska riket rörde sig åter dem motsatser likt nyss utjämnats genom westfaliska freden.^{[förklaring&#;behövs]} Den östeuropeiska krisen växte ihop tillsammans med enstaka allmänt europeisk, samt ur Karl Gustavs anfall vid Polen tycktes framgå enstaka fortsättning från trettioåriga kriget.^{[förklaring&#;behövs]} Månaderna efter Roskildefreden fylldes från förberedelser till en fälttåg inom Tyskland.^[8]

Andra kriget mot Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Fälttåget inom Tyskland kom dock ej mot stånd, inom stället vände sig Karl Gustav plötsligt åter mot land inom augusti Orsakerna plats komplicerade.

ett plats Danmarks motspänstighet nära dem förhandlingar vilket förts på grund av Roskildefredens komplettering. Den ägde demonstrerat sig för att land ej lät sig bindas nära landet således vilket Karl Gustav avsett. Dessutom ägde utsikterna till en konflikt inom Tyskland förmörkats. inom juli blev Leopold från Österrike vald mot kejsare, samt Sveriges försök för att samla tyska ständer vid sin blad ägde föga framgång.^[8] dem bundsförvanter såsom Karl Gustav hoppats vid höll sig åter.

Oliver Cromwells syften plats andra än hans, samt vilket vilket på grund av Karl Gustav fanns betänkligast, Mazarin agerande: denne eggade visserligen land, dock undvek egen varenda bindande förpliktelser. Ekonomiskt sett kunde den svenska – inom huvudsak värvade – hären ej behållas sysslolös, samt då en företag inom Tyskland syntes utsiktslöst återstod endast land.

för tillfället gällde detta vid allvar Danmarks existens. Karl Gustav ville införliva landet inom den svenska stormakten. dock detta andra danska kriget stockade sig ännu hastigare än förut detta polska. Köpenhamns försvar samt undsättning genom enstaka nederländsk flotta inom oktober blev den inledande vändpunkten, den misslyckade stormningen från staden inom månad den andra.

Österrikare, polacker samt brandenburgare gick mot anfall, stängde in dem svenska besättningarna inom Preussen samt Pommern samt trängde upp inom Jylland. England samt land i västeuropa höll sig alltjämt åter, ja drogs från Nederländerna in inom ett medlingspolitik, konserterna inom Haag maj–juli , vars udd riktades mot Sverige.^[9]

Karl Gustav ägde åter missbedömt sin armés styrka, vid motståndarens försvar samt vid den europeiska hållningen mot hans hänsynslösa erövringspolitik.

Karl Gustav höll sig kvar vid dem danska öarna, likt därmed blev krigets centrum, dock hans ställning blev beneath allt svårare. Holländska flottor spelade ett betydande roll inom danska farvattnen, inom november tillintetgjordes nära Nyborg den svenska hären vid Fyn från förenade österrikare, brandenburgare, polacker, danskar samt holländare, samt huvudstyrkan vid Själland smälte samman.

Planerna tillsammans med land måste ges upp, liksom förut planerna vid Polen. Karl Gustav erkände detta samt erbjöd fred tillsammans med både land samt Polen, dock ännu hoppades denne vid endera sidan vinna något, samt han avslog varenda avträdelse även ifrån erövringarna inom Roskildefreden, såvida ej belöning gavs. han räknade alltjämt tillsammans förändringar inom makternas inbördes ställning, samt denne beredde sig mot nya ansträngningar.^[9]

Den sista tiden

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges ständer kallades mot riksdag inom götet den 12 november^[10][11] , kungen anlände dock mot staden inledningsvis vid julafton inom sällskap tillsammans drottning Hedvig Eleonora, deras fyraårige son, sedermera Karl XI, samt kungens systra, furstinnan Maria Euphrosyne.

Sällskapet bodde inom Kungshuset vid Södra Hamngatan.

Den 4 januari öppnades ständernas sammankomst – ett regelrätt riksdag – inom Kronhuset. Efter någon veckas överläggningar insjuknade monark Karl X Gustav inom influensa liksom övergick inom lunginflammation.^{[källa&#;behövs]} Nedbäddad dog kungen natten mot den 13 februari.^[12]

Historikern samt kyrkomannen Anders Fryxell (–) ger enstaka foto från Karl X Gustavs hälsotillstånd:

”

'Karl Gustafs välbefinnande ägde inte någonsin varit serdeles för att lita vid. Halsen, betalkort samt tjock, hotade tillsammans slag; likaså kroppens tidiga samt mer samt mer ökade fetma. Matordningen fanns ej den bästa; samt konungen åt både sålunda många samt således fort, för att smältningen deraf försvårades. Redan inom flere kalenderår ägde han även lidit af hvarjehanda ohelsa. Blodet blef skörbjuggartadt samt andedrägten besvärad af vikt samt hosta, hvarjemte ibland angående nätterna infann sig ett sålunda svår väderkolik, för att konungen måste stiga upp samt långa stunderna vandra fram samt åter öfver kammargolfvet. till för att afleda dem osunda vätskorna ägde han redan inom flere kalenderår nyttjat fontanell vid armen, dock såsom sjukligheten samt den ovanliga fetman ständigt tilltogo, ägde läkrarne redan länge förutsett, för att lifstiden icke skulle blifva långvarig.

„

Förlopp samt närvarande

[redigera | redigera wikitext]

Den 11 januari bevistade kungen Krister Bondes begravning, samt vid aftonen fick han bekymmer tillsammans snuva samt bröstvärk.

Efter några dagar tillstötte feberrysningar, allmän matthet, svårt tryck beneath bröstet, massiv andhämtning, huvudvärk, törst samt enstaka svår slemhosta. Genom olika behandlingar dämpades tillstånden, således för att denne kunde jobba, dock natten mot den 8 månad återkom besvären tillsammans med full kraft.

Karl X Gustav föddes den 8 november på Nyköpings slott som son till den tyska pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige

Läkarna åderlät kungen, samt genom blodets beskaffenhet insåg dem för att situationen plats seriös. Den 8–9 månad tillbringade denne inom enstaka länstol beneath oroliga kastningar, samt den 10 månad ökade besvären ytterligare, tillsammans tillsammans ett svår hicka.

Mellan klockan fem samt sex vid morgonen den 11 månad tillkallades hovpredikanten samt själasörjaren Erik Gabrielsson Emporagrius, samt stödd vid drottningen samt Nils Brahe gjorde kungen sin syndabekännelse (cirka ett halv timma) samt tog nattvarden.

Sjukdomen samt dödstecknen ökar beneath dagen samt kungen uppmanade idag drottningen samt rådsherrarna för att genom snar fred skaffa riket säkerhet samt lugn.^[13]

Söndagen den 12 månad blev han allt svagare tillsammans häftig förhöjd kroppstemperatur samt andningssvårigheter, samt hans testamente sattes upp.

Flera av Sveriges regenter var minderåriga vid tillrädet

Kungen tog avsked från sina närmaste, sin gemål, sin son samt dem närmaste vännerna. Fram emot natten ökade plågorna, samt kungen kunde ej ligga ner ned utan hölls uppe inom armarna från riksmarskalken Gabriel Oxenstierna samt greve Nils Brahe. nära tolvslaget meddelade läkarna för att döden närmar sig, samt kungen tog vid nytt avsked från dem närvarande.

Sitt testamente förmådde han ej underteckna helt, endast bokstäverna Car kom med.^{[källa&#;behövs]}

Emporagrius tillkallades vid nytt samt kungen utbrast Gud vare mig nådelig!, vilket blev hans sista ord.^{[källa behövs]}

Det finns numeriskt värde rådande versioner ifall kungens sista minuter inom existensen.

Den en säger för att han dog inom armarna vid Oxenstierna samt Brahe, vilket motsägs från läkare Emporagrius likt menar för att denne men stilla vilande inom sin bädd uppgav han sin anda.^{[källa&#;behövs]}

Den länstol, prydd tillsammans med enstaka kunglig topp, såsom kungen använde vid sitt utrymme skänktes mot Nils Brahe såsom en minne samt något som har transporterats eller flyttats därefter mot Skoklosters slott.

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Karl X Gustav dog nära ett tidpunkt då land, vid bas från hans politik, hotades vid flera sätt. Hans drömmar för att utöka den svenska stormakten ovan Polens östersjöländer alternativt ovan dem danska öarna ägde strandat. dock detta fanns å andra sidan även vid bas från detta vilket hans sons vårdnadshavare, då dem avvecklade dem stora krigen, kunde behålla dem sydvästra landskapen åt landet.

Därmed kom Karl X Gustav för att ge, vilket han egen egentligen ej avsett, "naturliga gränser" åt detta egentliga Sverige.^[14]

Karl X Gustavs begravning firades tillsammans massiv högtidlighet den 4 november inom huvudstaden, var hans lik inledningsvis nedsattes inom detta Gustavianska gravkoret inom Riddarholmskyrkan, till för att senare flyttas mot detta Karolinska.

tillsammans med sig inom kistan fick Karl X Gustav begravningsregalier inom form eller gestalt från ett topp, spira, riksäpple, öppningsverktyg samt fingerprydnad. mot begravningen specialkomponerades musikstycket Miserere mei Deus från Anders Düben d.ä., liksom spelades beneath ceremonin.^[15]

Barn

[redigera | redigera wikitext]

Barn tillsammans med drottning Hedvig Eleonora:

1. Karl XI (), monark från land –

Barn före äktenskapet&#;:

1. Carolus Wenzeslaus Jankoffsky, född , död &#;; mor: Ludmilla Jankowska von Lazan^[16]
2. Gustaf Carlson; mor: Märta Allertz
3. Nils Carlsson, född ; djurvaktare nära Gripsholms djurgård; mor: troligen ladugårdspigan Valborg Staffansdotter
4. Samuel Carlsson, död ; gjorde yrkesliv inom svenska flottan inom Karlskrona; mor: Sidonia Johansdotter
5. Anna Carlsdotter; gift inom huvudstaden Maria 16 femte månaden i året tillsammans kompanisjömannen Erik Jöransson Körnigh; mor: "Svana-Lilla" Lobjörn^[17]

Anfäder

[redigera | redigera wikitext]

Lista ovan stöt samt belägringar var Karl X Gustav deltog

[redigera | redigera wikitext]

Karl X Gustavs begravningståg

[redigera | redigera wikitext]

Konstnär: jean Le Pautre efter illustration från Erik Dahlbergh.

ämne samt teknik: Kopparstick, handkolorerat. Underlag: material. Mått inom millimeter: x 4&#;

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Carlén, Octavia (). Göteborg: beskrifning öfver staden samt dess närmaste omgifningar&#;: färsk handbok till resande. Stockholm: Oscar L. Lamms förl. sid.&#;– Libris&#;

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Karl, 25 oktober

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Rydholm, Claes (). Göteborgsadresser tillsammans med innebörd - inom stort samt inom smått: berättelser ifrån dåtid mot nutid.

  TNF-bok [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid.&#;88– Libris ISBN &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]