Våld mot tjänsteman grovt brott

Ett förstärkt straffrättsligt skydd på grund av vissa samhällsnyttiga funktioner samt några andra straffrättsliga problem att diskutera Beslut nära regeringssammanträde den 14 femte månaden i året

När utövare från samhällsnyttiga funktioner utsätts på grund av våld, hot, trakasserier samt andra förbrytelse utgör detta ej bara en angrepp vid dem liksom personer utan inom förlängningen även vid detta demokratiska samhället.

detta straffrättsliga skyddet till dessa grupper måste därför artikel ändamålsenligt samt starkt. detta finns flera till samhället viktiga funktioner såsom ej omfattas från detta förstärkta straffrättsliga skydd liksom ordineras till kontorspersonal inom 17 kap. brottsbalken. Mot den bakgrunden behövs detta ett fortsatt utvärdering från vilka samhällsnyttiga funktioner likt existerar inom behov från en förstärkt straffrättsligt skydd samt från hur en sådant skydd förmå uppnås.

detta finns även anledning för att inom detta kontext titta ovan detta straffrättsliga skyddet på grund av journalister samt andra personer likt vid en jämförbart sätt utövar sin yttrandefrihet, samt betänka angående detta finns behov från åtgärder till för att stärka detta.

En speciell utredare ges därför inom uppgift för att

vissa samhällsnyttiga funktioner bör utformas,

brottet våld alternativt hot mot tjänsteman delas upp samt för att straffskalan på grund av våld mot tjänsteman skärps, samt

mot förbrytelse likt riktar sig mot någon vilket utövar sin yttrandefrihet,

särskilt inom ramen på grund av yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling alternativt ytterligare journalistisk aktivitet.

För för att allmänheten bör äga en högt tillit till den offentliga verksamheten existerar detta även nödvändigt för att detta finns en effektivt samt ändamålsenligt struktur till straffrättsligt ansvarsutkrävande då detta begås felaktigheter inom den offentliga verksamheten. Allmänheten besitter en berättigat krav vid för att arbetet inom den offentliga verksamheten bedrivs vid en ansvarsfullt samt precis sätt.

Utredaren bör därför även

tystnadsplikten bör skärpas.

Det ingår ej inom uppdraget för att föreslå ändringar inom grundlag.

Uppdraget bör redovisas senast den 12 november

Uppdraget för att stärka detta straffrättsliga skyddet till vissa samhällsnyttiga funktioner

Det finns en flertal samhällsnyttiga funktioner, dvs. yrkesutövare likt bl.a. äger mot övning för att hjälpa andra, likt inom varierande utsträckning utsätts på grund av våld, hot samt trakasserier.

vid senare tidsperiod äger olika former från trakasserier såsom hot angående självmord, uthängning inom sociala medier alternativt obefogade enskilda åtal blivit allt vanligare (se Arbetsgivarverkets begäran den 19 juni , dnr Ju//L5, granskning från skyddet till statstjänstemän vilket utsätts på grund av våld, hot samt trakasserier). inom den mån detta handlar ifall myndighetsutövande funktioner omfattas dem inom massiv utsträckning från detta förstärkta straffrättsliga skydd såsom ordineras inom 17 kap.

brottsbalken. Bestämmelserna ifall våld alternativt hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman samt våldsamt motstånd inom 1, 2 samt 4 §§ utgör mot viss sektion behöriga former från straffbestämmelserna angående misshandel samt olaga hot. Genom 5 § utsträcks kriminaliseringen i enlighet med dem föregående paragraferna mot vissa funktioner liksom ej utövar myndighet, bl.a.

väktare samt taxichaufförer. detta finns emellertid flera funktioner liksom faller utanför skyddet inom 17 kap. brottsbalken. Sålunda faller vissa angrepp mot ambulans- samt

räddningstjänstpersonal beneath utryckning inom regel utanför skyddet, eftersom den verksamheten ej ständigt innefattar myndighetsutövning. då detta gäller hälso- samt medicinsk hjälp utgör sådan aktivitet normalt ej myndighetsutövning.

Frågan angående en stärkt straffrättsligt skydd på grund av samhällsnyttiga funktioner besitter utretts inom ramen till Blåljusutredningen (Ju ). Utredningen konstaterade inom delbetänkandet Stärkt straffrättsligt skydd till blåljusverksamhet samt andra samhällsnyttiga funktioner (SOU ) för att detta fanns en behov från för att stärka detta straffrättsliga skyddet på grund av en flertal samhällsnyttiga funktioner.

Utredningen ansåg dock för att detta ej plats möjligt alternativt lämpligt för att avgränsa en stärkt skydd mot vissa utpekade verksamheter alternativt yrkesgrupper. Mot den bakgrunden föreslog utredningen för att en sådant skydd skulle omfatta samtliga yrkesutövare. i enlighet med utredningen skulle detta åstadkommas genom enstaka fräsch s.k.

straffskärpningsgrund inom 29 kap. 2 § brottsbalken, i enlighet med vilken detta likt enstaka försvårande omständighet nära bedömningen från straffvärdet till en förbrytelse särskilt bör beaktas ifall den tilltalade äger angripit någon tillsammans med våld alternativt hot angående våld inom alternativt tillsammans anledning från dennes yrkesutövning. Utredningen föreslog dessutom språkliga ändringar inom 17 kap.

brottsbalken samt för att bestämmelserna ifall vilka liksom besitter en utökat skydd i enlighet med 17 kap. 5 § brottsbalken skulle samlas inom ett enda team, lagen () ifall skydd på grund av viss tjänsteutövning. Syftet tillsammans detta sistnämnda förslaget plats för att utföra regleringen inom 17 kap. mer lättöverskådlig samt enklare för att tillämpa.

I propositionen en stärkt straffrättsligt skydd på grund av blåljusverksamhet samt myndighetsutövning (prop. /) bedömde regeringen, inom likhet tillsammans flera remissinstanser, för att den föreslagna straffskärpningsgrunden ägde avgörande nackdelar. Regeringen kom därför sammantaget fram mot för att detta ej framstod vilket lämpligt för att införa den.

inom stället ansåg regeringen för att frågan angående vilka samhällsnyttiga funktioner likt existerar inom behov från en förstärkt straffrättsligt skydd samt angående hur en sådant skydd kunna uppnås vid en annat samt mer ändamålsenligt sätt borde utredas ytterligare (s. 38). eftersom enstaka färsk analys kunde komma för att föreslå ändringar inom 17 kap.

brottsbalken, bedömde regeringen vidare för att detta saknades tillräcklig anledning för att inom ramen till detta lagstiftningsärendet ta ställning mot Blåljusutredningens förslag avseende bl.a. lagen ifall skydd till viss tjänsteutövning (s. 34 samt 35).

Som aviserats inom ovan nämnda lagstiftningsärende behövs enstaka fortsatt bedömning från vilka samhällsnyttiga funktioner såsom existerar inom behov från en förstärkt straffrättsligt

skydd samt hur en sådant skydd är kapabel uppnås.

Frågorna äger även behandlats från riksdagen inom flera tillkännagivanden. Riksdagen besitter tillkännagett till regeringen

– för att detta bör tillsättas enstaka analys inom avsikt för att bredda detta straffrättsliga

skyddet även på grund av andra samhällsviktiga yrkesfunktioner samt för att frågan angående vilka samhällsnyttiga funktioner såsom existerar inom behov från en förstärkt straffrättsligt skydd skyndsamt blir objekt på grund av överväganden (bet.

/JuU8 punkt 6 samt 7, rskr. /),

– för att våld alternativt hot mot anställda inom räddningstjänsten samt hälso- samt

sjukvården bör straffas lika hårt såsom våld alternativt hot mot polisen samt för att detta bör införas en nytt förbrytelse, våld mot alarmeringstjänstpersonal, var detta ej uppställs något krav vid för att angreppet sker mot någon inom dennes myndighetsutövning (bet.

/JuU16 punkt 24, rskr. /),

– för att en särskilt förbrytelse bör omfatta angrepp mot anställda inom hälso-

och sjukvården samt för att våld mot anställda inom hälso- samt sjukvården samt andra vitala samhällsfunktioner bör äga en minimistraff vid sex månaders fängelse (bet.

/JuU14 punkt 14, rskr. /),

– för att detta behövs fler åtgärder på grund av för att stärka tryggheten på grund av anställda samt

– för att Tullverkets samt Kustbevakningens anställda bör omfattas från

En ytterligare fråga såsom uppkommit tillsammans anledning från den grundlig spridningen från detta nya coronaviruset gäller detta straffrättsliga skyddet mot hot angående samt faktiskt spridande från sådan infektion.

detta äger exempelvis uppmärksammats för att detta förekommer för att personer medvetet hostar mot andra, poliser, samt uppger sig artikel smittade från detta nya coronaviruset. Den typen från beteenden förmå i enlighet med den praxis likt finns vid området redan inom solens tid aktualisera straffrättsligt ansvar genom bestämmelserna ifall våld alternativt hot mot tjänsteman.

dock även tillsammans detta inom åtanke existerar detta angeläget för att titta

över angående detta straffrättsliga skyddet även inom detta avseende existerar ändamålsenligt designat.

Utredaren bör därför, tillsammans med beaktande från riksdagens tillkännagivanden,

förstärkt straffrättsligt skydd,

dessa samhällsnyttiga funktioner bör utformas samt inom detta sammanhanget

förstärkt straffrättsligt skydd lämpligen är kapabel tillgodoses genom ett utvidgning från kategorierna tillsammans utökat skydd i enlighet med 17 kap.

5 § brottsbalken, alternativt vid något annat sätt, samt

Uppdraget för att värdera ifall våld mot tjänsteman bör ett fåtal enstaka strängare straffskala

För våld alternativt hot mot tjänsteman döms den vilket tillsammans våld alternativt hot ifall våld förgriper sig vid enstaka tjänsteman inom hans alternativt hennes myndighetsutövning alternativt på grund av för att tvinga tjänstemannen mot alternativt hindra honom alternativt hon ifrån enstaka åtgärd inom myndighetsutövningen alternativt till för att hämnas till ett sådan åtgärd (17 kap.

1 § brottsbalken). Detsamma gäller den likt vid motsvarande sätt förgriper sig mot ett tjänsteman såsom tidigare äger utövat myndighet till vad han alternativt denna äger gjort alternativt underlåtit inom myndighetsutövningen.

Bestämmelsen inom 17 kap. 1 § brottsbalken ändrades den 1 juli bl.a. vid detta sättet för att detta infördes ett färsk gradindelning från brottet, vilken innebar för att den tidigare ringa graden blev tagna försvunnen samt för att enstaka grov grad infördes.

Vidare infördes nya regler angående vilka omständigheter vilket särskilt bör beaktas nära bedömningen från ifall brottet existerar grovt (se prop. / förbättrad straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet). i enlighet med dessa bör detta särskilt beaktas ifall gärningen äger innefattat våld från allvarligt stöt, äger innefattat hot liksom påtagligt besitter förstärkts tillsammans med hjälp från vapen, sprängämne alternativt vapenattrapp alternativt genom anspelning vid en våldskapital alternativt liksom annars besitter varit från allvarligt stöt, alternativt annars äger varit från särskilt hänsynslös alternativt farlig art.

Straffet på grund av våld alternativt hot mot tjänsteman existerar böter alternativt fängelse inom högst numeriskt värde kalenderår alternativt, ifall brottet existerar grovt, fängelse inom lägst en samt högst sex kalenderår. Straffskalan på grund av grovt våld alternativt hot mot tjänsteman skärptes den 1 januari (se

prop.

/).

Höjningen innebär för att detta tillgängliga utrymmet på grund av straffmätning inom praktiken ökar på grund av normalgraden från brottet samt för att detta därmed skapas utrymme på grund av enstaka strängare straffmätning även till dem brotten. Riksdagen äger tillkännagett för att våld mot tjänsteman bör erhålla ett personlig brottsbeteckning var straffet bör artikel minimalt sex månaders fängelse (bet.

/JuU16 punkt 24, rskr. / samt bet. /JuU8 punkt 8, rskr. /). inom detta senare betänkandet anförs bl.a. nästa.

Brottet våld mot tjänsteman existerar en allvarligare förbrytelse än hot mot tjänsteman. till för att märka den skillnaden existerar detta nödvändigt tillsammans med ett uppdelning från dessa förbrytelse samt ett skärpt straffskala till våld mot tjänsteman.

Detta besitter tidigare tillkännagetts till regeringen. Några åtgärder på grund av för att tillmötesgå detta tillkännagivandet äger ej vidtagits. Mot den bakgrunden finns detta anledning för att uppmana regeringen för att skyndsamt återkomma mot riksdagen tillsammans en lagförslag liksom innebär för att våld mot tjänsteman får ett personlig brottsrubricering var straffet bör existera minimalt sex månaders fängelse.

Utredaren bör därför, tillsammans beaktande från riksdagens tillkännagivanden,

brottet våld alternativt hot mot tjänsteman delas upp samt för att straffskalan på grund av våld mot tjänsteman skärps, samt

Uppdraget för att ta ställning mot ifall detta finns behov från en förstärkt straffrättsligt skydd mot förbrytelse liksom riktar sig mot någon liksom utövar sin yttrandefrihet

Det besitter blivit allt vanligare för att yttrandefriheten hotas genom för att den liksom deltar inom den offentliga debatten alternativt bevakar ämnen samt skeenden inom samhället – såväl inom etablerade medier liksom inom andra forum – får ta emot hot, förolämpningar samt andra kränkande uttalanden.

enstaka analys ifrån relaterat till göteborg högskola () visar för att nästan fanns tredjeplats reporter utsattes till hot samt drygt numeriskt värde från tre mottog nedsättande kommentarer dem senaste 12 månaderna. Bland dem utsatta journalisterna besitter drygt fyra från tio någon gång avstått ifrån för att bevaka vissa ämnen, personer alternativt grupper vid bas från risken till hot.

såsom granskning visar riskerar liknande angrepp för att leda mot

att den liksom drabbas avstår ifrån viss framställning alternativt undersökning från fruktan för att utsättas till hot alternativt andra förbrytelse.

I en demokratiskt samhälle existerar tryck- samt yttrandefriheten ett essentiell hörnsten.

Den svenska folkstyrelsen bygger vid bl.a. fri åsiktsbildning (1 kap. 1 § regeringsformen). för att journalister, opinionsbildare alternativt andra liknande yrkesgrupper samt personer äger chans för att fritt uttrycka sig inom den offentliga debatten, genom för att meddela angående olika ämnen samt undersöka såväl myndigheter vilket organisationer samt enskilda vilket utövar auktoritet, existerar centralt på grund av för att människor bör ett fåtal enstaka foto från samhället samt själva behärska forma sig enstaka personlig perception.

Fri åsiktsbildning samt nyhetsförmedling existerar därför enstaka förutsättning till en demokratiskt samhälle. ifall den granskande journalistiken, nyhetsförmedlingen alternativt opinionsbildningen undertrycks genom olika former från brottsliga angrepp kunna detta inom förlängningen försvaga demokratin. detta finns en starkt samhällsintresse från för att människor känner säkerhet inom för att behärska kommunicera, förmedla nyheter samt delta inom samhällsdebatten samt inom detta fria åsiktsutbytet utan för att deras personliga integritet vid olika sätt angrips.

detta existerar därför viktigt för att detta finns en starkt straffrättsligt skydd mot förbrytelse såsom riktar sig mot någon liksom utövar sin yttrandefrihet.

Angrepp vid den vilket utövar sin yttrandefrihet existerar genom olika bestämmelser redan inom solens tid straffbara, liksom exempelvis misshandel, olaga hot, ofredande samt förtal.

Dessa allmänt tillämpliga bestämmelser utgör detta viktigaste straffrättsliga skyddet. på grund av vissa brottsliga angrepp såsom sker inom grundlagsskyddade medier är kapabel särskilda straffbestämmelser inom tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen bli tillämpliga.

Därutöver finns inom viss utsträckning särskilda bestämmelser såsom innebär för att förbrytelse liksom riktar sig mot någon såsom utövar sin yttrandefrihet är kapabel bedömas strängare än motsvarande gärningar var något sådant motiv ej finns.

i enlighet med 18 kap. 5 § brottsbalken döms den vilket utövar olaga tvång alternativt olaga hot tillsammans med uppsåt för att påverka den allmänna åsiktsbildningen alternativt inkräkta vid handlingsfriheten inom politisk organisation alternativt yrkes- alternativt näringssammanslutning samt på det sättet sätter yttrande-, församlings- alternativt föreningsfriheten inom fara, till förbrytelse mot medborgerlig frihet mot fängelse inom högst sex år. Bestämmelserna inom 18 kap.

brottsbalken handlar angående högmålsbrott. tillsammans detta menas angrepp vid statens bestånd alternativt vid statsöverhuvudet. detta existerar alltså fråga ifall väldigt allvarliga samt beneath många speciella förhållanden förekommande förbrytelse. Bestämmelsen inom 5 § ifall förbrytelse mot medborgerlig frihet anknyter mot

detta.

nära paragrafens insättning angavs inom förarbetena för att detta primära syftet fanns för att komma åt förberedande eller inledande åtgärder mot uppror alternativt högförräderi. detta angavs dock vidare för att detta ej existerar nödvändigt till ansvar i enlighet med paragrafen för att gärningen ingår såsom en led inom enstaka rent statsfientlig aktivitet.

Däremot avser rekvisitet för att vissa medborgerliga fri- samt rättigheter bör placeras inom fara ej bara vissa enskilda personers rättigheter utan dessa rättigheter hos ”en vidare krets från medborgare” (se NJA II s. f.). Bestämmelsen besitter sedan tillkomsten tillämpats endast nära en fåtal tillfällen samt dess användningsområde anses artikel många snävt.

Även nära straffvärdebedömningen finns utrymme till för att värdera förbrytelse liksom riktar sig mot någon likt utövar sin yttrandefrihet strängare.

i enlighet med 29 kap. 1 § brottsbalken bör straff, tillsammans med beaktande från enstaka enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen på grund av den tillämpliga straffskalan efter brottets alternativt den samlade brottslighetens straffvärde. inom 29 kap. 2 § brottsbalken anges vidare inom punktform olika omständigheter likt nära bedömningen från straffvärdet, nära sidan från vad vilket gäller till varenda speciell brottstyp, särskilt bör beaktas inom försvårande riktning.

Uppräkningen existerar endast förklarande med exempel. detta är kapabel alltså även inträffa andra försvårande omständigheter än dem uppräknade. från doktrin samt praxis framgår för att en överskjutande uppsåt för att angripa någons yttrandefrihet alternativt den fria åsiktsbildningen, utan för att detta anges inom 29 kap. 2 § brottsbalken, är kapabel beaktas inom straffskärpande riktning nära olika stöt från brottsliga gärningar (se Jareborg , Straffrättens påföljdslära, s.

, Hovrätten ovan Skåne samt Blekinges dom den 23 september inom uppgift nr B samt RH ).

Redan inom dygn finns alltså en visst straffrättsligt skydd vid området. tillsammans beaktande från dem risker utifrån demokrati- samt yttrandefrihetsaspekter likt uppkommer genom brottsliga angrepp mot personer likt utövar sin yttrandefrihet, inom förening tillsammans med för att många talar till för att liknande angrepp utgör en något som ökar i storlek eller antal bekymmer, finns detta emellertid anledning för att titta ovan detta straffrättsliga skyddet vid området samt fundera angående detta finns behov från åtgärder på grund av för att stärka detta.

Riksdagen besitter vidare tillkännagett för att regeringen bör utreda frågan angående en förstärkt straffrättsligt skydd till yrkesgrupper likt existerar särskilt viktiga till detta demokratiska systemet (bet.

/JuU6 punkt 3, rskr. /).

Ett sätt för att förstärka detta straffrättsliga skyddet förmå artikel för att vidga uppräkningen från försvårande omständigheter nära bedömningen från straffvärdet

enligt 29 kap. 2 § brottsbalken mot för att avse förbrytelse var en motiv varit för att hindra någon ifrån för att utöva sin yttrandefrihet alternativt angripa den likt utövat den rättigheten.

detta skulle inom således fall bli fråga angående för att kodifiera samt förtydliga detta vilket redan äger tillämpats inom praxis, för att gärningspersonens s.k. subjektiva överskott inom detta avseende skulle behärska tillmätas innebörd nära straffvärdebedömningen. detta är kapabel noteras för att detta inom nämnda bestämmelse infördes enstaka fräsch speciell straffskärpningsgrund, vilket trädde inom kraft den 1 januari samt såsom innebär för att detta liksom enstaka försvårande omständighet nära bedömningen från straffvärdet särskilt bör beaktas ifall en förbrytelse besitter begåtts mot någon vid bas från dennes alternativt närståendes uppgift likt förtroendevald.

Även andra alternativ än ändringar inom 29 kap. 2 § brottsbalken bör övervägas.

Det finns olika gränsdragningsfrågor liksom existerar från central innebörd för att ta ställning mot till för att enstaka speciell lagreglering bör behärska övervägas närmare. Tidigare plats nyhetsförmedling samt opinionsbildning inom massiv utsträckning förknippade tillsammans s.k.

gammal medier. Genom utvecklingen från sociala medier är kapabel numera fanns samt enstaka delta inom den offentliga debatten, genom för att bevaka alternativt meddela angående skeenden inom samhället tillsammans med massiv chans mot spridning samt genomslag. Denna tillväxt väcker ämnen ifall hur en förstärkt straffrättsligt skydd bör existera konstruerat samt närmare avgränsat.

detta blir viktigt för att ta ställning mot angående endast förbrytelse riktade mot personer tillsammans med enstaka mer klar journalistisk roll, såsom dem vilket yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling alternativt ytterligare journalistisk aktivitet, bör omfattas från en förstärkt skydd alternativt angående detta bör gälla förbrytelse mot samtliga personer såsom uttrycker sig inom den offentliga debatten genom nyhetsförmedling, opinionsbildning alternativt kunskapsförmedling.

Dessutom bör detta övervägas ifall varenda förbrytelse vilket kunna anses betingat från för att målsäganden uttryckt sig offentligt bör omfattas, alternativt ifall detta bör krävas en mer klart motiv för att påverka åsiktsbildningen inom samhället.

Utredaren bör därför, tillsammans beaktande från riksdagens tillkännagivande,

mot förbrytelse likt riktar sig mot någon såsom utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen till yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling alternativt ytterligare journalistisk aktivitet,

Uppdraget för att utföra enstaka granskning från tjänstefelsansvaret

Ett utvidgat straffrättsligt ansvar på grund av tjänstefel

Allmänheten äger en berättigat krav vid för att statlig samt kommunal aktivitet bedrivs vid en ansvarsfullt samt precis sätt.

på grund av för att allmänheten bör äga en högt tillit på grund av den offentliga verksamheten existerar detta nödvändigt för att detta finns en effektivt struktur på grund av ansvarsutkrävande då detta begås felaktigheter. en effektivt struktur på grund av ansvarsutkrävande gör starkare även medborgarnas rättssäkerhet. Mot denna bakgrund existerar detta viktigt för att straffansvaret på grund av tjänstefel existerar ändamålsenligt designat.

Utformningen från detta straffrättsliga ansvaret på grund av tjänstefel besitter varierat genom år. kalenderår genomfördes ett genomgripande ämbetsansvarsreform likt medförde ett avgörande avkriminalisering från fel samt försummelser inom den offentliga verksamheten (prop. ifall lagstiftning angående ansvar till funktionärer inom offentlig aktivitet, m.m.).

Före ämbetsansvarsreformen gällde en långtgående särskilt straffrättsligt ansvar på grund av offentligt anställda kontorspersonal. på grund av inom princip varenda fel alternativt försummelse inom tjänsten kunde ansvar utdömas. Efter reformen väcktes inom riksdagen krav vid analys samt ett kommitté fick inom uppgift för att utföra enstaka förutsättningslös analys från ansvarssystemet inom den offentliga sektorn.

detta konstaterades för att dem gränser vilket dragits kring detta straffrättsliga området borde bestå samt några ändringar inom fråga angående detta straffrättsliga ansvaret gjordes därför ej (Ds Ju ).

År genomfördes enstaka fräsch reform liksom bl.a. innebar för att detta straffrättsliga tjänsteansvaret vidgades vid således sätt för att straff skulle behärska utdömas ej endast på grund av gärningar såsom innefattade felaktig myndighetsutövning utan även på grund av andra oriktiga handlingar såsom ägde nära anknytning mot myndighetsutövning.

Straffansvar skulle vidare behärska utdömas nära oaktsamhet samt ej endast nära grov oaktsamhet alternativt uppsåt (prop. / angående förändring inom brottsbalken [tjänstefel] s. 12–14 samt 18–20).

Av tjänstefelsbestämmelsens nuvarande lydelse framgår bl.a. för att den liksom uppsåtligen alternativt från oaktsamhet nära myndighetsutövning genom papper alternativt underlåtenhet åsidosätter vilket vilket gäller till uppgiften döms på grund av tjänstefel mot böter alternativt fängelse inom högst numeriskt värde tid.

ifall gärningen tillsammans med hänsyn mot gärningsmannens befogenheter alternativt uppgiftens samband tillsammans med myndighetsutövningen inom övrigt alternativt mot andra omständigheter existerar för att anse vilket ringa, bör detta ej dömas mot ansvar. ifall brottet begåtts uppsåtligen samt existerar för att anse

11 (13)

som grovt, döms till grovt tjänstefel mot fängelse inom lägst sex månader samt högst sex tid (20 kap.

1 § brottsbalken).

Sedan såväl års reform såsom års reform äger frågan angående tjänstemannaansvaret varit objekt till grundlig samtal. detta besitter bl.a. ifrågasatts ifall avkriminaliseringen likt blev följden från års reform gick på grund av långt samt ifall detta straffrättsliga ansvaret vid nytt borde utökas.

Frågan behandlas även inom en tillkännagivande ifrån riksdagen angående en modernare samt tydligare tjänstemannaansvar genom en utvidgat straffansvar på grund av tjänstefel (se bet. /KU37 punkt 8, rskr. /). inom betänkandet anförs bl.a. för att en utökat straffansvar på grund av tjänstefel skulle stärka skyddet på grund av medborgarnas rättssäkerhet samt öka förtroendet till den offentliga verksamheten.

detta anförs vidare för att en utökat straffansvar skulle stärka tjänstemännens position mot otillbörliga politiska påtryckningar samt på det sättet bidra mot för att säkerställa förvaltningens självständighet. ett granskning från lagstiftningen angående tjänstefel bör därför göras tillsammans inriktningen för att detta straffbara området bör utvidgas. i enlighet med riksdagen bör lagstiftningen anpassas mot dagens förhållanden samt ge en modernt samt klart straffrättsligt skydd till den offentliga verksamheten samt medborgarnas rättssäkerhet.

detta framhålls dock för att detta ej existerar fråga ifall ett återgång mot dem bestämmelser likt gällde före ämbetsansvarsreformen

Mot denna bakgrund finns detta en behov från för att analysera angående den nuvarande straffrättsliga regleringen ifall tjänstefel inom tillräcklig utsträckning tillgodoser medborgarnas berättigade krav vid en effektivt samt ändamålsenligt struktur till utkrävande från straffrättsligt ansvar.

Utredaren bör därför

• överväga samt ta ställning mot ifall detta straffrättsliga ansvaret på grund av tjänstefel

bör utvidgas samt nära behov lämna nödvändiga författningsförslag.

En granskning från straffskalan på grund av förbrytelse mot tystnadsplikten

Som framhållits avseende bestämmelsen ifall tjänstefel äger allmänheten en berättigat krav vid för att den offentliga verksamheten bedrivs vid en ansvarsfullt samt rätt sätt.

Medborgarna bör behärska uppleva tillit på grund av för att fakta likt existerar från sådan karaktär för att dem i enlighet med team existerar för att anse vilket särskilt skyddsvärda, ej avslöjas alternativt utnyttjas vid en olovligt sätt.

12 (13)

Av bestämmelsen angående förbrytelse mot tystnadsplikten följer för att den vilket röjer övning likt han alternativt denna existerar ansvarig för att hemlighålla i enlighet med team alternativt ytterligare författning alternativt i enlighet med förordnande alternativt förbehåll såsom besitter meddelats tillsammans stöd från team alternativt ytterligare författning, alternativt olovligen utnyttjar sådan hemlighet, döms, angående gärningen ej annars existerar särskilt belagd tillsammans straff, på grund av förbrytelse mot tystnadsplikt mot böter alternativt fängelse inom högst en tid.

Den vilket från oaktsamhet begår sådan gärning döms mot böter. inom ringa fall bör detta ej dömas mot ansvar (se 20 kap. 3 § brottsbalken).

Straffansvaret på grund av förbrytelse mot tystnadsplikten omfattar dem gärningar vilket existerar således klandervärda för att dem bör träffas från straffansvar. Något skäl för att ändra detta straffbara området äger ej framkommit.

då detta gäller brottets allvar konstaterar regeringen för att en brotts straffskala existerar avsedd för att spegla lagstiftarens ögonkontakt vid gärningens allvar samt förhållande mot andra förbrytelse. primär till straffskalornas utformning existerar principerna ifall proportionalitet samt likvärdighet såsom inom korthet innebär för att svårare förbrytelse bör straffas strängare än lindrigare förbrytelse samt för att lika svåra förbrytelse bör ge lika stränga straff.

Bestämmelsen angående förbrytelse mot tystnadsplikten omfattar röjande från sådana information liksom i enlighet med team alternativt ytterligare författning bör hemlighållas, fakta likt förekommer inom medicinsk vård, socialtjänst, polis samt domstol. dem skadeverkningar såsom röjandet är kapabel ge upphov mot kunna artikel många varierande.

detta kunna artikel fråga ifall fakta vars röjande kunna innebära enstaka seriös integritetskränkning på grund av den enskilde. Även inom andra fall, vilket nära röjande från skyddade personuppgifter, kunna gärningen leda mot allvarliga konsekvenser på grund av den enskilde samt dennes anhöriga.

Straffskalan på grund av förbrytelse mot tystnadsplikten bör spegla allvaret inom brottsligheten samt ge tillräckligt utrymme för att döma ut enstaka proportionerlig påföljd även inom dem allvarligaste fallen.

Utredaren bör därför

• överväga samt ta ställning mot angående straffskalan på grund av förbrytelse mot

tystnadsplikten bör skärpas samt nära behov lämna nödvändiga författningsförslag.

13 (13)

Konsekvensbeskrivningar

När konsekvensbeskrivningarna tas fram bör utredaren förklara samt, då detta existerar möjligt, kvantifiera dem samhällsekonomiska effekterna från förslagen. dem offentligfinansiella effekterna från utredarens förslag bör beräknas. angående förslagen innebär offentligfinansiella kostnader, bör förslag mot finansiering lämnas.

Viktiga ställningstaganden vilket gjorts nära utformningen från förslagen bör beskrivas. Vidare bör alternativa lösningar såsom övervägts beskrivas, liksom skälen mot för att dem äger valts försvunnen. angående förslagen medför ökade kostnader på grund av stat, område alternativt samhälle, bör förslag mot finansiering lämnas.

Arbetets genomförande, kontakter samt rapport från uppdraget

Under uppdraget bör utredaren samråda tillsammans med myndigheter samt organisationer inom den utsträckning detta bedöms lämpligt. Utredaren bör även inhämta upplysning ifrån övriga nordiska länder angående hur dem äger reglerat dem problem att diskutera liksom uppdraget avser samt ta sektion från den insikt samt upplevelse likt dem äger vid området.

Utredaren bör hålla sig informerad angående samt nära behov beakta betydelsefull jobb vilket pågår inom utredningsväsendet samt EU. Utredaren bör vidare hålla sig informerad angående sådant sysselsättning inom Regeringskansliet såsom existerar betydelsefull på grund av uppdraget. Utredaren bör även hålla sig informerad angående studier samt rapporter såsom kunna existera relevanta på grund av uppdraget.

Under förutsättning för att detta ryms inom tiden till uppdraget existerar utredaren oförhindrad för att ta upp samt lämna författningsförslag inom ämnen likt äger samband tillsammans med dem frågeställningar vilket bör utredas särskilt.

Uppdraget bör redovisas senast den 12 november

(Justitiedepartementet)