Vilka tre mindre delar består en atom av

För andra betydelser, titta Atom (olika betydelser).

En atom (av grekiska: ἄτομος, átomos, "odelbar") existerar den minsta enheten från en grundämne liksom definierar dess kemiska attribut. Namnet skapades inom den antika atomteorin samt avsåg då dem minsta enheter vilket tillsammans tillsammans med tomrum bildade universum.

Preciseringen mot kemins grundämnen gjordes vid talet. Den definitionen existerar ännu giltig, även ifall detta sedan länge existerar känt för att atomer ej existerar odelbara utan besitter ett inre struktur bestående från positivt laddade protoner, neutrala neutroner, samt negativt laddade elektroner.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Vilka tre mindre delar består en atom av?, Beskriv vad som menas med ett grundämne, I vilka två grupper delas grundämnen in i? and more

Protonerna samt neutronerna befinner sig inom atomkärnan samt kallas nukleoner vilka existerar uppbyggda från kvarkar. Atomkärnan utgör nästan bota atomens massa, då protonen samt neutronen båda existerar cirka gånger tyngre än elektronen. Elektronerna befinner sig inom elektronmolnet vilket omger kärnan samt detta elektronmoln existerar flera gånger större än kärnan.

enstaka atom existerar ungefär 0,1 nanometer (1 ångström) inom diameter.

Atomers massa mäts från praktiska skäl ofta inom atommassenheten (u), liksom existerar ungefär 1,66·10⁻²⁷ kg. Den lättaste atomen existerar väte, såsom balanserar cirka 1 u, vilket innebär för att detta går nära 6·10²³ väteatomer vid en gram väte. dem tyngsta atomerna vilket äger studerats balanserar nära u.

Antalet protoner inom kärnan kallas atomnummer samt bestämmer vilket grundämne detta rör sig angående. Den enklaste atomen existerar väte liksom besitter atomnummer 1 samt består från enstaka proton samt enstaka elektron.^[1]

Antalet protoner samt neutroner existerar atomens masstal.

Idag vet vetenskapen att atomen består av mindre delar som har olika elektrisk laddning

Antalet protoner inom atomkärnan existerar atomens atomnummer. Atomer tillsammans identisk atomnummer dock olika masstal kallas isotoper. Deuterium existerar ett isotop från väte tillsammans med masstalet 2 samt består från enstaka proton, enstaka neutron samt enstaka elektron. Antalet elektroner inom ett atom existerar lika tillsammans med antalet protoner, sålunda totalt sett existerar atomen oladdad.

Alla atomer består av den positivt laddade protonen, den neutralt laddade neutronen och den negativt laddade elektronen

angående enstaka atom får fler alternativt färre elektroner bildas ett jon, vilket existerar elektriskt laddad.^[1]

Atomens fysik

[redigera | redigera wikitext]

Atomens fysik studeras vid numeriskt värde olika plan: dels kvantmekaniskt, var elektronerna samt deras energiförhållanden existerar inom fokus, samt dels inom den subatomära fysiken, var främst kärnans attribut studeras.

Elektroner

[redigera | redigera wikitext]

Enligt kvantmekaniken samt pauliprincipen befinner sig varenda elektron inom en från flera "skal" alternativt "band". mot skillnad mot vad flera enklare illustrationer ger intryck från (till modell modellen från enstaka litiumatom ovan) cirkulerar ej elektronerna kring kärnan likt planeterna inom en solsystem.

Elektronens position ändras vid en oförutsägbart sätt dock positionen är kapabel beskrivas tillsammans hjälp från enstaka vågfunktion, vilket möjliggör ett bestämning från en begränsat plats var elektronen tillsammans med upphöjd sannolikhet befinner sig nära enstaka viss tidpunkt. vid bas från pauliprincipen kunna varenda sådant status endast upptas från numeriskt värde elektroner tillsammans olika spinn, dock då flera status liknar varandra besitter dem identisk sannolikhetsmaxima samt dem områden var dessa inträffar kallas elektronskal.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Av vilka tre mindre delar består en atom?, Vad menas med grundämne?, Beskriv en kemisk förening

Elektroner tillsammans identisk energi kommer för att existera inom identisk "skal". Elektronerna tillsammans högst energi kommer för att artikel längst bort ifrån kärnan, dem tillsammans med lägst energi närmast. detta skal tillsammans med högst energi liksom innehåller elektroner inom atomens grundtillstånd kallas valensskal samt dem elektroner vilket ingår inom dessa kallas valenselektroner.^[1]

Elektroner kunna även exciteras mot skal tillsammans högre energier än valensbandets.

då elektronerna sedan faller åter utsänder dem elektromagnetisk strålning inom struktur från ett foton. angående denna besitter enstaka frekvens inom den synliga delen från spektrumet uppfattar oss ett färg.^[1]

Kärnan

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Atomkärna.

Antalet protoner och/eller neutroner förmå förändras via fission, fusion alternativt radioaktivt sönderfall, samt atomen förändras då inom enstaka alternativt flera nya atomer.^[1]

För en grundämne gäller för att antalet protoner existerar konstant dock antalet neutroner förmå variera.

mot modell klor besitter 17 protoner inom kärnan dock besitter stabila isotoper tillsammans med 18 samt 20 neutroner. en annat modell existerar väte tillsammans ett proton inom kärnan samt 0, 1 alternativt 2 neutroner, var dem olika varianterna begåvats tillsammans med egna namn: protium, deuterium respektive tritium.^[1]

Kemi

[redigera | redigera wikitext]

Inom kemi benämns ofta enbart atomer utan total laddning liksom atomer, dem måste alltså äga lika flera elektroner vilket kärnan äger protoner.

ett atom tillsammans olika antal elektroner samt protoner benämns istället på grund av enstaka jon. Inom elementär kemi ses atomer liksom odelbara enheter var enbart elektronerna inom detta yttersta skalet existerar delaktiga inom kemiska reaktioner. dem elektronerna benämns valenselektroner. till tillsammans sofistikerad kemi alternativt mer precisa beräkningar behöver dock interaktioner tillsammans samtliga elektroner tas hänsyn mot.

struktur tillsammans flera atomer inom ett objekt kallas till molekyl alternativt genomskinligt mineral beroende vid hur atomerna existerar arrangerade.

Kemiska reaktioner beror vid elektroner inom olika atomer går ifrån en tillåtelse mot en annat. Elektronerna är kapabel vandra ifrån enstaka atom mot enstaka ytterligare alternativt ändra konfiguration således för att dem binder atomerna vid en annat sätt.

Olika ämnen existerar olika benägna för att binda elektroner vilket vid bas från elektronens negativa laddning kallas elektronegativitet. maximalt elektronegativa existerar ämnen högst upp mot motsats till vänster inom detta periodiska systemet samt minimalt dem längst bort nertill vänster.

Namnet skapades i den antika atomteorin och avsåg då de minsta enheter som tillsammans med tomrum bildade universum

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Filosofiska tankar eller överväganden om något angående atomer återfinns inom antikens Grekland samt hos indierna vid samt talen detta plats grekerna vilket gav atomen sitt namn, efter detta grekiska termen atomos, likt betyder "odelbar".

De allra första kända idéerna angående något såsom liknar dagens atomer utvecklades från Demokritos inom Grekland runt Idén vidarefördes från Epikuros (– f.

Kr.) samt hans anhängare. dem beskrivs bl.a. inom Lucretius latinska lärodikt Om tingens natur ifrån inledande århundradet f. Kr. Atomteorin plats sedan bortglömd fram mot vid talet då Pierre Gassendi återupplivade Epikuros naturfilosofi samt argumenterade på grund av för att den många väl kunde förenas tillsammans den kristna tron.

År använde John Dalton atombegreppet till för att förklara för att kemiska föreningar bestod från grundämnen inom fasta proportioner. denne lade fram ett teori var varenda grundämne bestod från atomer från en särskilt stöt, såsom sedan kunde förena sig tillsammans varandra mot olika kemiska föreningar.

Dalton gjorde även enstaka inledande tabell ovan relativa atomvikter tillsammans vätets atomvikt såsom grupp. eftersom man ej entydigt kunde avgöra hur flera atomer från en visst stöt, vilket ingick inom varenda molekyl, fanns atomvikter ifrån detta tidiga talet ofta fel vid ett faktor 2. detta underliggande problemet plats ifall dem vanliga gaserna syre, väte samt kväve bestod från isolerade atomer alternativt, liksom man vet idag, från tvåatomiga molekyler.

Det plats sedan beneath läka talet enstaka öppen fråga ifall atomer verkligen existerade, alternativt ifall dem bara fanns en teoretiskt redskap för hjälp till för att förklara kemiska lagbundenheter. Den såsom utvecklade ett teori till bl. a. gasers attribut baserad vid för att dem bestod från molekyler sammansatta från atomer fanns österrikaren Ludwig Boltzmann (–).

då Einstein kunde visa för att Boltzmanns teori även kunde användas vid Brownsk rörelse, liksom plats en direkt observerbart fenomen, blev dem sista atomskeptikerna från innebörd övertygade angående deras existens. Materien förmå ej delas inom oändligt små delar utan för att egenskaperna förändras. Fransmannen jean Baptiste Perrin fick nobelpriset inom fysik till för att experimentellt äga bekräftat Einsteins teori samt därmed bekräftat atomernas existens.^[2]

År upptäckte engelsmannen J.J.

Thomson elektronen, vilket visade för att atomer ej fanns odelbara utan ägde ett inre struktur.^[1] Thomson trodde för att elektronerna plats jämnt spridda inom atomen, samt för att dem balanserades från enstaka jämnt fördelad positiv laddning. Elektronerna fanns likt negativt laddade russin inom enstaka positivt laddad bakelse alternativt pudding.

Thomsons atommodell ägde fördelen för att artikel stadig beneath elektrostatikens lagar, dock visade sig ändå existera fel, då Ernest Rutherford kunde förklara experiment var enstaka guldfolie bombarderades tillsammans positivt laddade alfapartiklar tillsammans för att atomens positiva laddning samt största delen från dess massa fanns lokaliserad inom ett atomkärna tillsammans många små utsträckning.

Elektronerna skulle då röra sig runt kärnan likt planeterna inom en solsystem. Dansken Niels Bohr kunde förbättra Rutherfords idéer vidare.

and more

han insåg för att en Rutherfords atom ej kunde existera i enlighet med den klassiska elektricitetslärans lagar. i enlighet med dessa skulle elektronerna sända ut strålning, förlora energi samt falla ner inom atomkärnan. Bohrs svar plats för att lägga mot en villkor liksom kunna tolkas likt för att elektronerna ej bara plats partiklar utan även ägde vågegenskaper.

Genom för att anta för att den utan sällskap elektronen inom väteatomen ägde stabila banor runt atomkärnan samt sammanföra konsekvens ifrån Plancks teori till svartkroppstrålning samt Einsteins teori till den fotoelektriska effekten, kunde denne beräkna dem observerade spektrallinjerna på grund av väteatomen. Ljuset inom dessa linjer uppstår då elektronen faller ner ifrån ett väg eller spår tillsammans högre energi mot ett tillsammans lägre energi.

Bohr kunde senare kvalitativt förklara hur grundämnenas karakteristiska röntgenstrålning uppstår genom för att hål liksom bildats inom dem tyngre atomernas inre elektronskal fylldes tillsammans med elektroner ifrån något från dem yttre skalen.^[3]

Bohrs atommodell fungerade emellertid kvantitativt bara på grund av struktur tillsammans enstaka elektron.

Redan till heliumatomen blev resultaten helt fel. Problemet plats hur man vid en allmänt sätt skulle behärska föra in "kvantiseringsvillkor", dvs. omfatta elektronernas vågegenskaper inom ett teori likt utgick ifrån den klassiska mekaniken samt elektricitetsläran.

De vilket lyckades tillsammans detta fanns Bohrs medarbetare tysken Werner Heisenberg samt österrikaren Erwin Schrödinger.

vid sommaren respektive vid nyåret kom dessa numeriskt värde tillsammans med helt olika matematiska metoder fram mot vilket vilket Schrödinger senare visade fanns identisk sak – den "moderna" kvantmekaniken. detta existerar Schrödingers beskrivning likt används maximalt idag. var existerar detta elementär begreppet vågfunktionen, ifrån vilken man förmå beräkna sannolikheten på grund av för att hitta enstaka partikel – ett elektron – vid enstaka viss lokal.

Enligt kvantmekaniken besitter elektronen både partikel- samt vågegenskaper. Man förmå således (i varenda fall inom princip) besluta dess läge, likt oss förmå betrakta vilket ett partikelegenskap, nära ett viss tidpunkt dock kunna då ej känna till något ifall dess hastighet, vilket oss denna plats förmå betrakta liksom ett vågegenskap.

vid identisk sätt kunna man avgöra elektronens hastighet, dock avsäger sig då chansen för att yttra detaljerad fanns den befinner sig. Detta existerar enstaka effekt från Heisenbergs osäkerhetsprincip, likt denne formulerade ^[3]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]