Vad är skalbaggen bra för
Skalbaggar
Skalbaggar (Coleoptera) existerar den artrikaste ordningen inom insekterna samt all djurriket. detta finns drygt &#; skalbaggsarter liksom existerar kända från vetenskapen samt dagligen upptäcks tidigare okända arter. inom land finns cirka 4&#; arter[1].
Systematik
[redigera | redigera wikitext]I ordningen skalbaggar finns dem nästa fyra underordningar tillsammans med för tillfället levande arter samt cirka familjer varav finns inom land (se register ovan skalbaggsfamiljer inom Sverige).
Dessutom finns ett utdöd underordning: †Protocoleoptera.
Det vetenskapliga namnet existerar bildat från dem gammalgrekiska orden koleos (slida/fodral) samt pteron (vinge).[2]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Skalbaggarna visar stora skillnader inom sin allmänna kroppsform, vilket mot massiv sektion existerar beroende från formen vid täckvingarna.
Medan några arter existerar långsträckta samt väldigt smala, existerar andra nästan runda mot formen. Vissa skalbaggar existerar nästan skivlikt utplattade samt andra halvklotformiga.
I Sverige finns cirka 4 arter [1]Även storleken växlar mer än inom någon ytterligare insektsordning. mot skalbaggarna hör dem minsta samt några från dem mot volymen största från varenda insekter.
Huvud
[redigera | redigera wikitext]Skalbaggarnas viktig existerar starkt sklerotiserat (sklerotin existerar den substans liksom utför bland annat skalbaggarnas skal hårt samt stelt).
detta äger bitande mundelar, såsom oftast existerar många starka. Hos familjen vivlar existerar huvudet förlängt mot en sålunda kallat snyte, inom vars spets mundelarna sitter.
Vingar&#;och&#;bakkropp
[redigera | redigera wikitext]Skalbaggar besitter numeriskt värde par vingar, från vilka detta främre paret existerar ombildade mot stärka, starkt sklerotiserade täckvingar.
Upptäck hur skalbaggar hjälper till med nedbrytning, pollinering och skadedjursbekämpning, och hittaHos familjen flugbaggar existerar dock täckvingarna mjuka samt endast svagt sklerotiserade. till flygning används bara dem bakre vingarna, flygvingarna. då flygvingarna ej existerar inom bruk, ligger dem hopvecklade beneath dem tätt sammanslutna täckvingarna. Hos dem skalbaggar vilket saknar flygförmåga existerar täckvingarna ibland sammanvuxna.
Skalbaggen på bilden är en tjuvbagge, en slags skalbagge i familjen trägnagare (Anobiidae) som är lätta att känna igen på det nedböjda huvudetOfta täcker täckvingarna all bakkroppen dock inom andra fall existerar dem mer alternativt mindre förkortade samt täcker bara främre delen från bakkroppen alternativt lämnar den helt märkbart, likt mot modell hos kortvingarna. inom sällsynta fall saknas såväl täckvingar vilket flygvingar fullständigt, mot modell hos lysmaskarnas honor.
Mellankropp
[redigera | redigera wikitext]Mellan viktig samt bakkropp finns mellankroppen, likt hos samtliga insekter existerar uppbyggd från 3 parti (framifrån räknat prothorax, mesothorax samt metathorax). Hos skalbaggarna existerar prothorax, frambröstet, många stort samt täcker helt dem övriga segmenten vid toppen.
detta bildar vilket likt kallas enstaka halssköld (pronotum).
Sinnesorgan
[redigera | redigera wikitext]Antennerna existerar många växlande inom storlek samt struktur. Vanligtvis består dem från 11 parti. Hos några skalbaggar existerar dem ej längre än huvudet, dock är kapabel hos vissa långhorningar artikel flera gånger längre än all kroppen. mot formen förmå dem existera dels piskformade alternativt brutna, dels raka samt inom senare fallet tråd- alternativt borstlika, pärlsnoddlika, sågtandade, kamformiga alternativt klubblika.
Hos dem flesta skalbaggar finns bara fasettögon.
Det ser ut att vara den vanligaste arten i släktet, vanlig tjuvbagge (Ptinus fur)Vissa besitter dock dessutom punktögon (oceller); flera kortvingar besitter numeriskt värde oceller, medan flera arter från ängrar besitter en. Stundom existerar varenda fasettöga delat inom enstaka övre samt ett undre sektion. Hos enstaka sektion skalbaggar likt lever inom grottor alternativt inom underjordiska gångar saknas ögon fullständigt.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Skalbaggarna lägger hönsägg liksom larverna öppnas ur.
Äggen, såsom ofta existerar tydligt kulörta, läggs vanligtvis inom stora samlingar.
Stor skalbagge – vad kan det vara? Större aspvedbock, Saperda carcharias, är en praktfull långhorning som är vanlig i stora delar av SverigeSkalbaggarna besitter fullständig förvandling, detta önskar yttra larven genomgår en puppstadium innan den blir fullbildad insekt. Puppan existerar ett därför kallad fri puppa, detta önskar yttra varenda yttre kroppsdel existerar synliga vid puppans yta.
Könskaraktärer existerar vanliga, ifall ej ständigt särskilt iögonfallande hos skalbaggarna. Dessa är kapabel artikel redskap för hjälp till för att hanen samt honan skall behärska hitta varandra inför parningen, griporgan på grund av för att hålla fast honan alternativt andra inrättningar till förenklande från parningen.
Inom skogsbruket är snytbaggen, som dödar stora mängder gran- och tallplantor, ett stort problemdem förmå även bestå från vapen, tillsammans vilka rivaliserande hannar bekämpar varandra. Ekoxehanarna äger mot modell kraftigt förstorade käkar, tillsammans vilka dem strider strider inför parningen. Mer avgörande skillnader inom färgteckningen mellan könen existerar mindre vanliga än mot modell hos fjärilarna.
Yngelvård
[redigera | redigera wikitext]De flesta skalbaggar avslutas för att intressera sig till avkomman då äggen väl existerar lagda.
Det finns drygt skalbaggsarter som är kända av vetenskapen och dagligen upptäcks tidigare okända arterVissa familjer praktiserar dock enstaka form eller gestalt från yngelvård. flera från bladhorningarna samlar underjordiska förråd från spillning såsom dem lägger äggen inom. Dödgrävarna inom familjen asbaggar går ännu längre; efter för att en dött vilt äger begravts, lägger honan äggen vid kadavret samt stannar kvar hos larverna till för att mata dem efter varenda hudömsning, då käkarna existerar mjuka samt dem dessutom behöver matsmältningshormoner ifrån modern.
Vanor
[redigera | redigera wikitext]Skalbaggarna uppträder inom dem maximalt skiftande biotoper. Flera arter, inom synnerhet inom familjerna dykare samt virvelbaggar, äger övergått mot vattenliv.
En del skalbaggar räknas som skadedjur och kan ställa till stora problem för oss människorInom ordningen finns allt ifrån rena växtätare, ovan allätare mot typiska köttätare. flera lever även vid dött, animaliskt ämne, mot modell familjen asbaggar. Ej ovanligt existerar för att födovalet skiljer sig starkt mellan larver samt vuxna individer; mot modell existerar larverna hos vattenbaggarna predator, medan dem vuxna existerar växtätare.
Mindre vanligt existerar för att larverna existerar parasitoider.
Bygdemål
[redigera | redigera wikitext]Ekonomisk betydelse
[redigera | redigera wikitext]Många skalbaggar existerar svåra skadedjur.[2] Exempel:
Å andra sidan äger flera rovskalbaggar använts till biologisk bekämpning (många nyckelpigor samt jordlöpare).
Myrbaggen existerar enstaka naturlig fiende mot bland annat barkborrar.
Coloradoskalbagge
Snytbagge
Myrbagge
Barkborrars verk
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Skalbaggar, –
Noter
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|