Finns det fler planeter med ringar

Saturnus ringar existerar en struktur från planetringar inom program tillsammans med planetens ekvator tillsammans ett diameter från kilometer, ut mot fingerprydnad A, samt ytterligare mot cirka kilometer tillsammans med dem senare upptäckta ringarna ut mot ytterkanten från fingerprydnad E.

Ringarna består från fryst vatten (minst 95&#;%) samt småsten, samt existerar endast mellan 5 meter samt 30 meter tjocka. Hösten upptäcktes tillsammans med hjälp från Spitzerteleskopet ytterligare ett fingerprydnad inom samband tillsammans månen Phoebes väg eller spår långt utanför dem tidigare kända ringarna.

Upptäcktshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Saturnus ringar upptäcktes från Galileo Galilei, liksom fanns den inledande likt studerade saturnus tillsammans teleskop.

denne insåg emellertid ej vad denne upptäckt, då dem just då råkade ligga ner nästan inom program tillsammans jordens väg eller spår, samt denne såg dem såsom numeriskt värde stora månar vid fanns blad angående planeten vilket förbryllade honom storligen. fanns ringplanet tydligare synligt ifrån Jorden, samt astronomenChristiaan Huygens föreslog för att detta existerar enstaka fingerprydnad runt planeten.

Ringarna är uppbyggda av små partiklar som ligger i bana runt planeten och de är ofta synliga från jorden

Giovanni Cassini fann för att detta fanns flera ringar samt man började kalla dem A-ringen samt B-ringen, medan gluggen emellan fick namn efter upptäckaren.

Ringarnas struktur

[redigera | redigera wikitext]

Astronomerna anser för att ringarna troligen mot största delen uppstått samtidigt tillsammans med planeten, vid ungefär identisk sätt vilket detta på grund av närvarande anses för att solsystemet uppstod, detta önskar yttra ett massiv papper från rymdstoft likt genom gravitationens samverkan tillsammans med rotationen koncentrerades mot större enheter, samt isbitarna mot slutligen blev ovan.

Ringarna förmå även äga fyllts vid tillsammans halvfärdiga månar likt krossats från saturnus enorma gravitation. ett sektion ringar existerar tunnare än dem övriga, samt C-ringen mot modell existerar bara 5 m tjock.

En planetarisk ring er en ring av støv og andre små partikler som kretser rundt en planet i et tynt skiveformet område

Mellan ringarna finns flera gluggar, samt Enckes delning beror vid för att månen Pan besitter dragit mot sig detta närmaste stoftet. Ringarna existerar ej heller helt permanenta. F-ringen slingrar sig påtagligt beneath effekt från månarna Pandora samt Prometheus vars banor ligger många nära den. Inne bland ringarna finns ett sektion protomånar, "månkultingar" talar astronomerna ifall, vilket kanhända inom framtiden växer mot sig.

Ringarna äger fått namn inom den ordning dem upptäckts. Räknat inifrån planetens yta heter de:

D-ringen

[redigera | redigera wikitext]

Den innersta ringen, liksom existerar väldigt otydlig.

I likhet med Jupiter består den av gas – väte och helium huvudsakligen – och saknar fast yta

RymdsondenVoyager 1 fann nära passagen för att den är kapabel delas inom flera underringar, samt sonden Cassini visade vid för att deras inbördes förhållanden ägde förändrats.

C-ringen

[redigera | redigera wikitext]

C-ringen existerar något grövre, samt förefaller bestå från mörkare ämne. Den upptäcktes från William samt George Bond.

B-ringen

[redigera | redigera wikitext]

Mellan C- samt B-ringarna finns några små gluggar samt ringar tillsammans med namn efter Colombo, Maxwell samt Titan. B-ringen existerar den ljusstarkaste, dock samtidigt maximalt oregelbundna.

De mest kjente og spektakulære planetariske ringene er de som finnes rundt planeten Saturn, men alle de fire gasskjempene i solsystemet (Jupiter, Uranus og Neptun) har egne ringer

dem yttre ringarna inom B-strukturen interfererar tillsammans månen Mimas vars väg eller spår ligger utanför ringsystemet, sålunda ett sektion från dem besitter excentriska banor.

Cassinis delning

[redigera | redigera wikitext]

Mellan A- samt B-ringarna finns Cassinis delning, tillsammans några obetydliga oregelbundenheter, varav enstaka besitter namn efter Huygens.

A-ringen

[redigera | redigera wikitext]

A-ringen existerar den maximalt massiva, tillsammans enstaka tjocklek vid m. Den existerar riktig jämn samt slät, dock besitter enstaka glugg, Enckes delning, inom yttre kanten var månen Pan drar mot sig allt ämne. Ytterkanten existerar vass, beroende vid för att månen Atlas äger sin väg eller spår var.

enstaka små glugg, Keelers delning, finns närmare ytterkanten, var den lilla månen Daphnis håller mot (upptäckt från sonden Cassini ). A-ringen ligger även inom resonans tillsammans med enstaka satellit, Janus, vilket äger sin väg eller spår många längre ut.

F-ringen

[redigera | redigera wikitext]

Ett stycke utanför A-ringen finns F-ringen, likt upprätthålls från numeriskt värde månar tillsammans banorna noggrann bredvid den, Pandora samt Prometheus.

Saturnus är den sjätte planeten från solen och näst största i solsystemet, efter Jupiter

Ringen existerar många smal, bara cirka km, samt månarna förorsakar påtaglig turbulens inom den.

Janus/Ephimeteus-ringen

[redigera | redigera wikitext]

Är ännu svagare, samt ligger motsvarande mellan dem månarnas banor. (Namnet existerar ej officiellt).

detta anses för att den uppkommit ur stoft likt slagits loss ifrån månarna nära meteoritnedslag.

G-ringen

[redigera | redigera wikitext]

G-ringen existerar den yttersta från dem tydligt begränsad eller markerad av gränser ringarna.

Dess omkrets är 9,1 gånger jordens medan dess massa är nästan hundra gånger jordens

E-ringen

[redigera | redigera wikitext]

E-ringen existerar många bred, upptar nästan lika många likt dem övriga ringarna tillsammans. Den besitter dock ej lika skarpa kanter, samt förefaller bestå mer från mikroskopiskt ämne, än från isbitar samt småsten liksom dem övriga. inom juli upptäckte astronomerna ifrån Cassinis bilder för att ismånen Enceladus sprutar ut ispartiklar ifrån geysrar nära sin sydpol, vilka mot massiv sektion formar E-ringen

Phoebe-ringen

[redigera | redigera wikitext]

I oktober upptäcktes vid enstaka foto inom detta infraröda bandet, tagen från Spitzerteleskopet, ytterligare enstaka fingerprydnad.

Den består från ytterst små partiklar samt kunna ej observeras inom synligt ljus.

Saturnus ringar är ett system av planetringar i plan med planetens ekvator med en diameter av kilometer, ut till ring A, och ytterligare till cirka kilometer med de senare upptäckta ringarna ut till ytterkanten av ring E

Ringen följer relativt precis månen Phoebes väg eller spår samt lutar alltså 27° ifrån planetens ekvatorialplan samt dem övriga ringarna. detta antas för att den uppstått från ämne likt slungats upp ifrån Phoebes yta nära kollisioner tillsammans med asteroider samt kometer, samt den besitter en räckvidd likt motsvarar variationerna inom Phoebes väg eller spår ovan tiden.

Astronomerna anser för att den kunna artikel enstaka från orsakerna mot månen Japetus tudelade apparition. Japetus äger sin väg eller spår strax innanför ringen, samt roterar runt saturnus åt motsatt håll gentemot Phoebe samt ringen, därvid samlar den vid sin "lovartsida" stoft ifrån ringen vid sin vita täckta av is yta.

Stoftet självt räcker ej liksom förklaring mot den stora färgskillnaden, dock kunna bidra mot för att isen smälter samt visar ett mörkare struktur beneath.

Ringarnas avstånd

[redigera | redigera wikitext]

Namn	Radie ifrån planetens medelpunkt (km)	bredd (km)	döpt efter
D-Ringen	66&#; - 74&#;	7&#;	&#;
C-Ringen	74&#; - 92&#;	17&#;	&#;
B-Ringen	92&#; - &#;	25&#;	&#;
Cassinis delning	&#; - &#;	4&#;	Giovanni Domenico Cassini
A-Ringen	&#; - &#;	14&#;	&#;
Enckes delning	&#;		Johann Franz Encke
F-Ringen	&#;		&#;
Janus/Epimetheus-Ringen	&#; - &#;	5&#;	Janus samt Epimetheus
G-Ringen	&#; - &#;	5&#;	&#;
E-Ringen	&#; - &#;	&#;	&#;
Phoebe-ringen	~4&#;, – 13&#;&#;	4&#;&#;	Phoebe &#;

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Cassinis bilder vid Saturnus