Hur mycket el producerar ett vindkraftverk på ett år

Vindkraft innebär produktion från elenergi vilket utvinns ur vinden. Vindkraft används numera ovan stora delar från världen på grund av för att producera el.

Vindkraften existerar enstaka form eller gestalt från omvandlad solenergi samt drivs från vindarna såsom uppstår då jorden samt dess atmosfär värms från solen.^[2] Uppvärmningen existerar ojämn, störst nära ekvatorn samt minimalt nära polerna.

Dessutom varierar vinden tillsammans årstiderna samt molnigheten. Temperaturskillnaderna utför för att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften önskar röra sig ifrån detta högre mot detta lägre trycket. liksom ett resultat från jordens cirkelrörelse förskjuts vindriktningen mot för att mer följa linjerna till lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas på grund av corioliseffekten.

Vindenergin existerar enstaka förnybar^[3] energikälla såsom inom modern tidsperiod började utvecklas internationellt inom mitten från talet. Denna tillväxt äger lett mot ett teknik tillsammans med horisontalaxlade, propellerlika vindturbiner tillsammans med vanligen tre vingar, vilka direkt alternativt via ett kuggväxel driver ett elgenerator.

användningen på grund av storskalig elproduktion mot detta nationella elnätet domineras från allt större anläggningar tillsammans turbindiametrar ifall – m vid en hög byggnad eller struktur från ungefär identisk storlek. dem största verken, tillsammans idag upp mot m turbindiameter samt 12 MW påverkan, används till havsbaserad vindkraft. till anläggningar utanför elnätet samt inom viss mån på grund av enskilda egendomar används betydligt mindre vindkraftverk.

Vindens energi utnyttjas även såsom energikälla på grund av segelbåtar samt segelfartyg samt till för att spara bränsle vid ett sektion moderna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.

Sedan talet besitter främst generatorsidan sett stora förbättringar samt runt talet äger verk likt använder switchad kraftelektronik tagit ovan ifrån dem tidigare frekvenssynkroniserade verken tillsammans avancerade växellådor.

År producerade Sverige 32,6 TWh medan världens största producent Kina producerade ,7 TWh

tackar vare detta besitter verkningsgraden höjts betydligt.

Vinden såsom energikälla

[redigera | redigera wikitext]

Grundläggande principer på grund av vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Liksom ett flygplansvinge alternativt ett propeller verkar vindturbinen hos en vindkraftverk genom den lyftkraft vilket alstras vid dess vingar/turbinblad.

Bladspetsarna rör sig tillsammans typiskt 7–8 gånger vindens hastighet samt den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande. ett vindturbin existerar verksam ovan all den yta såsom sveps från turbinbladen, samt alltså ej bara från bladytan, likt typiskt uppgår mot omkring 3 andel från den svepta ytan.^[4]

Energin inom vinden

Ett vindkraftverks arbetsuppgift existerar för att omvandla vindens kinetisk energi via mekaniskt jobb mot elektrisk kraft.

Effekten P (watt) på grund av en vindkraftverk beräknas genom formeln:

där existerar luftens densitet inom kg/m³, existerar vindhastigheten inom m/s samt existerar den svepta rotorarean inom m². existerar kraftverkets dimensionslösa effektkoefficient såsom till väl utförda verk är kapabel ligga ner mellan 0,40 samt 0, i enlighet med Betz team förmå den inte någonsin bli högre än 16/27 ≈ 0,

Den svepta rotorarean definieras såsom den area vilket bildas då vindturbinen roterar.

Effekten existerar proportionell mot vindhastigheten inom kubik, vilket innebär för att ett fördubbling från vindhastigheten ger åtta gånger högre påverkan. Detta fullfölja för att vindkraftverk tillsammans nödvändighet konstrueras till enstaka viss märkvind var verket levererar sin märkeffekt, samt för att effekten nära vindhastigheter ovan märkvinden begränsas genom för att vinden "spills" genom turbinen.^[5]

Skillnaden inom vindhastighet före samt efter vindturbinen avgör hur massiv sektion från vindens resultat vilket kunna tas tillvara från vindkraftverket, Detta beskrivs tillsammans med verkets effektkoefficient.

ett förlustfri vindturbin besitter ett effektkoefficient vid högst 59 andel, i enlighet med Betz team.

Var samt hur detta blåser

[redigera | redigera wikitext]

Högt ovan marken bestäms vindarnas hastighet samt riktning enbart från lufttrycksfördelningen samt jordrotationen. Den undre gränsen till denna geostrofiska bris ligger vanligen vid mellan samt 1&#; m ovan marken beroende vid förhållandena.

Markbaserade vindkraftverk existerar hänvisade mot för att utnyttja vindenergin vid dem lägre höjderna inom detta atmosfäriska gränsskiktet, var vindarna även påverkas från enstaka rad andra faktorer. ett betydande sådan existerar friktionen mot markytan, vilken bestäms från terrängens råhet. ett ojämn yta likt träd bromsar vinden mer än ett öppen jämn.

Vatten- samt isytor ger den minsta friktionen.

Topografin inom struktur från kullar samt en stor naturlig upphöjning av jordens yta besitter även massiv innebörd. ifall formen ej existerar alltför rak får man starkare vindar ovan ett höjdsträckning.

Även atmosfärens grad från stabilitet inverkar vid vindarnas styrka.

Dagtid beneath sommarhalvåret existerar luften ofta instabilt skiktad, vilket innebär för att temperaturen snabbt sjunker tillsammans med ökande höjd. detta utlöser stora lodräta luftrörelser, vilka åtföljs från starka samt byiga horisontella vindar. tillsammans neutralt alternativt stabilt skiktad atmosfär finns ej denna trend.

Vindprofilerna inom figuren illustrerar hur vindhastigheten varierar tillsammans med höjden ovan marken nära olika underlag.

denna plats framgår skogens starkt bromsande effekt, medan detta ovan ocean kunna artikel starka vindar redan vid nedsänkt höjd. Å andra sidan växer vindarna snabbare tillsammans med ökande höjd ovan täckt område än ovan ocean.

Ett vindkraftverk täcker den årliga elanvändningen för cirka till eluppvärmda villor (á 25 kWh/hushåll och år)

Detta existerar förklaringen mot för att detta vid senare kalenderår, sedan vindkraftverken vuxit mot höjder ovan hundra meter, blivit ekonomiskt intressant för att sätta vindkraftverk vid skogsmark, liksom erbjuder stora ytor tillsammans med förhållandevis små konflikter tillsammans med andra intressen.

Den ökning från vindhastigheten tillsammans ökande höjd, liksom vindprofilen beskriver, kunna även uttryckas likt ett vindgradient.

ett massiv vindgradient medför å en sidan för att tillgänglig vindenergi tilltar tillsammans med höjden, vilket existerar positivt. Å andra sidan blir detta större påfrestningar vid ett vindturbin då detta översta turbinbladet arbetar inom starkare bris än dem undre.

Vinden varierar ständigt.

inom en längre tidsperspektiv äger den dock tydliga mönster. Mellan olika kalenderår varierar energiinnehållet inom vindarna inom Skandinavien tillsammans storleksordningen ± 10 andel, vilket existerar något mindre än vattenkraften.^[6] beneath detta senaste århundradet besitter energitillgången inom medeltal ej förändrats, åtminstone inom Norden.

från årsenergin infaller ⅔ beneath vinterhalvåret, då även nödvändigheten existerar störst. inom en mindre tidsperspektiv, upp mot ett tidsperiod, existerar energitillgången närmast slumpmässig. mot viss sektion förmå variationerna jämnas ut genom sammanlagring från produktionen inom landet samt inom norra Europa.^[7] Korrelationen inom hur många detta blåser existerar dock massiv mellan olika något som ligger nära eller är i närheten Europeiska länder, då hög- samt lågtryck ej sällan sträcker sig ovan många stora landytor.^[8]

Vid kuster förekommer fenomenet sjöbris, liksom existerar ett resultat från solens olika uppvärmning från nation samt ocean beneath dagen.

Den varmare luften ovan nation stiger uppåt samt drar in kallare atmosfär ifrån havet, samt ger därmed enstaka daglig variation från vindstyrkan. Även angående effekten existerar klart märkbar beneath den nordiska sommaren besitter den ingen större innebörd på grund av vindenergitillgången, likt inom stället bestäms från dem västerifrån invandrande lågtrycken.

inom Kalifornien, var temperaturskillnaderna mellan kallt ocean samt varma öknar existerar mer uttalade, finns detta däremot dalgångar vilket tackar vare sådana fenomen existerar vindrika samt såsom därför fått enstaka grundlig vindkraftsutbyggnad.

Vindens variationer inom sekundskala benämns turbulens. Variationerna existerar inom huvudsak slumpmässiga, även angående detta kunna finnas inslag från strukturerade strukturer.

upphöjd markråhet, komplex topografi samt nedsänkt stabilitet ökar turbulensen. Högre turbulensgrad medför ökade utmattningslaster vid en vindkraftverk. till för att ändå nå den önskade livslängden måste dem utsatta komponenterna då dimensioneras rikligare.

Vindkraftverk får sin energi genom för att bromsa ned vinden mot idealt ett tredjedel från den ursprungliga hastigheten.

År producerade Sverige näst mest vindkraft per capita per capita: i världen med 3,1 MWh/capita

på baksidan en vindkraftverk finns därför ett "gata" tillsammans med lägre vindhastighet, vaken. dem bakre vindkraftverken inom enstaka lag producerar mindre samt utsätts därtill på grund av större påfrestningar, särskilt ifall dem delvis arbetar inom vaken. ett högre turbulensgrad utför för att vaken upplöses snabbare, vilket innebär för att fräsch energi fylls vid ifrån sidorna samt uppifrån.

Ur denna synpunkt kunna detta existera fördelaktigt tillsammans den högre turbulensen ovan skogsområde. på grund av för att verken ej bör stjäla alltför många luftström ifrån varandra placeras dem tillsammans en visst inbördes avstånd, typiskt fem turbindiametrar alternativt omkring &#;m.

Medelvinden, medelvärdet från vindens hastighet beneath en normalår, existerar en från dem mått likt behövs till för att förklara vinden vid enstaka område.

Det är bara Danmark som producerar mer vindkraft per capita än Sverige

Man måste därtill känna till hur fördelningen mellan höga samt låga vindhastigheter ser ut. Weibullfördelningen används på grund av för att tillsammans numeriskt värde parametrar förklara vinden. Den en motsvarar medelvinden samt den andra existerar formfaktorn. Denna fullfölja för att produktionen förmå variera tillsammans med omkring ±5 andel nära identisk medelvind.

titta figuren.

Även vindens riktning ändrar sig. inom landet existerar den förhärskande vindriktningen vanligen mellan syd samt väst - dem väderstreck från vilket ställe vinden blåser.

Utnyttjningstid samt kapacitetsfaktor

[redigera | redigera wikitext]

Utnyttjningstiden definieras vilket årsproduktionen (kilowattimmar) dividerad tillsammans med anläggningens maximala utfall (kilowatt).

Sorten blir därmed (timmar). Den är kapabel även uttryckas vilket detta antal timmar såsom anläggningen teoretiskt skulle behöva köras tillsammans med maximal konsekvens till för att nå den verkliga årsproduktionen.^[9] Ibland används inom stället begreppet kapacitetsfaktor, liksom utgör utnyttjningstid dividerad tillsammans med årets timmar (8&#;).

Exempel: 2 /8&#; = 0, alternativt 25,6 andel (medelvärde inom landet kalenderår ).^[10] Genom för att nyttja enstaka större turbin (längre turbinblad) på grund av enstaka viss generatoreffekt kommer visserligen mer vindenergi för att "spillas" nära höga vindhastigheter, dock verket kommer för att artikel inom drift ett större sektion från tiden samt erhålla enstaka högre kapacitetsfaktor, var detta speciellt på grund av kraftverk mot havs finns anläggningar tillsammans med kapacitetsfaktorer vid upp mot 45 procent.^[11] Denna tillväxt beror vid relativt sett sjunkande bladkostnader, dock leder även mot för att detta blir enklare för att samköra vindkraft tillsammans detta övriga elsystemet, eftersom enstaka viss årlig elproduktion då motsvaras från ett mindre högsta utfall samt mindre varierande effekt.^[12]

Maximal inverkan uppnås runt 11 meter per kort tid.

Blåser detta mer därför vrids vingarna därför för att den levererade effekten ej ökar mer, vilket annars skulle leda mot för att verket blir överbelastat. nära vindstyrkor ovan 25 meter per kort tid stoppas dem flesta vindkraftverk helt. Vissa typer från verk får gå vidare för att artikel igång tillsammans reducerad inverkan samt lägre varvtal upp mot cirka 35 meter per kort tid.

beneath typiska svenska förhållanden (medelvind 7,5 meter per sekund) blåser detta mer än 25 meter per kort tid beneath inom medeltal några minuter per år.^[13].

Ett annat sätt för att förklara utnyttjandet existerar för att beräkna den maximalt tänkbara produktionen. Installerad påverkan * årets timmar / levererade kilowattimmar. beneath producerades inom landet 16,7 TWh Vindkraft^[14].

oss ägde nära års slut 7 MW installerad effekt^[15]. detta blir ett kapacitetsfaktor ifall cirka 26 andel. detta innebär självklart ej för att dem stod still 74 andel från tiden utan för att vindkraften producerade 26 andel från vilket likt varit möjligt angående detta blåst 11 meter per kort tid all tiden. detta existerar denna faktor såsom bör användas då man jämför tillgängligheten tillsammans med andra kraftkällor.

Produktionssiffror samt installerad inverkan hämtade ifrån Svensk Energi.^[16]

När detta ej blåser

[redigera | redigera wikitext]

I detta korta tidsperspektivet existerar vindenergin slumpmässigt tillgänglig, dock elkonsumenterna förväntar sig för att strömmen ständigt bör finnas mot hands. Hur löses detta dilemma?

Lösningen existerar för att regleringen sker inom detta övriga elsystemet.

eftersom elektrisk energi ej går för att lagra, får dem övriga kraftverken inom systemet justera effekten, därför för att den totala produktionen samt konsumtionen bota tiden matchar varandra. Vägen mot denna praktiska svar går normalt via en handelsförfarande, vilket beskrivs längre ned.

Ett kraftsystem, såsom inom likhet tillsammans detta nordiska innehåller vattenkraft tillsammans stora vattenmagasin, existerar särskilt lämpat till för att samköra tillsammans vindkraft.

då detta blåser många förmå pådraget reduceras inom vattenkraftverken, vilka på det sättet spar vätska, liksom förmå användas senare. dock detta går även för att sammanföra vindkraft tillsammans med olika former från kraftverk för värme, trots för att dessa allmänt existerar mer svårreglerade än vattenkraft. nära KTH äger en framtida svenskt elsystem utan atomenergi dock tillsammans med luftström, solceller samt biobränsle studerats.

till för att klara detta största effektbehovet beneath året inom en sådant struktur behövs i enlighet med ett förenklad undersökning en antal gasturbiner (5 MW) beneath timmar per kalenderår, dock vilket körs vid maxkapacitet bara några ett fåtal timmar per år.^[17] detta är kapabel finnas mer prisvärd lösningar, exempelvis för att justera elanvändningen efter detta momentana elpriset alternativt import från el.

nära tider tillsammans överskott kommer viss resultat behöva spillas, beneath totalt timmar samt uppemåt 9 MW, alternativt tas mot existera vilket fjärrvärme alternativt vid annat sätt. Den primära slutsatsen ifrån den förenklade studien existerar för att tillsammans nuvarande nivå vid den totala elförbrukningen inom land således existerar en elsystem utan atomenergi fullt möjligt för att driva samt för att merkostnaden till gasturbiner, reglerkraft samt spill existerar små räknat inom andel från den totala kostnaden till all el såsom produceras inom Sverige.^[17] till för att erhålla effektbalansen för att vandra ihop behövs dock ett massiv förändring inom vattenkraftens typiska driftmönster, tillsammans timmar (9,8% från en år) vid minimumkapacitet (1 MW) samt timmar (8,7% från en år) vid maxkapacitet (12 MW), jämfört tillsammans med enskilda timmar år samt ^[17] i enlighet med ett redogörelse ifrån Sweco skulle ett sådan förändring påverka lokala vattenmiljöer samt dess ekologiska värden negativt, samt för att dessa konsekvenser behöver utredas närmare.^[18] Flera studier ifrån bland annat Norge visar även vid ökat slitage, samt därmed ökade driftskostnader, mot resultat från detta ökande nödvändigheten från frekvensreglering liksom ett ökande andel vindkraft medför.^[19][20][21]

Länderna likt ägde relativt sett maximalt vindkraft plats land (48 andel från användningen), Irland (33 procent), Portugal (27 procent), Tyskland (26 procent), Storbritannien (22 procent) samt Spanien (21 procent) (se tabellen längre ner).

inom land fanns andelen 15 andel. Den höga danska andelen underlättas från samkörning tillsammans detta övriga nordiska vattenkraftsrika elsystemet, varför detta existerar intressantare för att diskutera Spanien samt särskilt Portugal, vilka besitter svagare elektriska förbindelser tillsammans med omvärlden. Portugal äger 30 andel vattenkraftsandel inom sin elproduktion samt besitter ej rapporterat för att den stora kvantiteten vindkraft skulle vålla några bekymmer.

nära en situation fanns den momentana vindkraftsandelen därför upphöjd såsom 93 andel utan för att situationen blev kritisk.^[22]

Om elkonsumtionen plötsligt ökar, alternativt produktionen reducerar, noteras detta genom för att elsystemets frekvens börjar sjunka. Jämför tillsammans med ett fordon, likt då man lättar vid gasen börjar sakta ned (men ej stannar tvärt).

Frekvensen existerar inom Europa normalt 50 perioder per kort tid (Hz) samt besitter enstaka direkt koppling mot varvtalet hos dem generatorer samt även elmotorer likt existerar inom drift. angående något från dem största värmekraftverken faller försvunnen besitter man bara några sekunder vid sig för att reagera, vilket innebär för att reaktionen måste komma utan mänskligt ingripande.

detta existerar primärregleringen inom en elsystem såsom inledningsvis reagerar vid ett sjunkande frekvens genom för att automatiskt öka pådraget inom dem detaljerad kraftverken. inom ett narrativ ifrån uppskattar man för att inflytande vid primärregleringen blir relativt små mot resultat från introduktionen från vindkraft.^[23] Anledningen existerar för att dem snabba vindvariationerna sker slumpmässigt samt därför utjämnas även inom en begränsat geografiskt enhet.

Däremot påverkas nödvändigheten från sekundärreglering, samt liksom väntas öka, vilket innebär produktionsändringar såsom beordras manuellt ifrån kraftsystemets kontrollrum vid tidshorisonten 15–60 minuter.^[23] Ansvaret på grund av regleringen bärs ytterst från den såsom existerar systemansvarig, vilket inom land existerar detta statliga affärsverket Svenska Kraftnät.

Ett bekymmer, vilket börjat uppmärksammas vid senare tidsperiod, existerar för att tillsammans med den idag vanliga typen från el- samt kontrollsystem inom vindkraftverk kommer dessa ej bidra mot kraftsystemets tröghetsmassa, detta önskar yttra den förmåga för att motstå belastningsändringar likt beskrevs ovan.

Emellertid utvecklades redan en kombinerat 20 kW vind- samt dieselkraftverk till fyrplatsen Svenska Högarna, likt ej existerar ansluten mot detta allmänna elnätet. Då vinden kortvarigt avtog kunde vindturbinens varvtal bromsas ned tillsammans med hjälp från kraftelektroniken, vilket frigjorde den ytterligare energi liksom krävdes på grund av för att bibehålla produktionen.

vid detta sätt kunde kraftverket köras vid enbart luftström då denna plats minimalt 7 m/s.^[24][25] identisk principer tillämpas inom stora vindkraftverk, enklast genom för att ändra programmeringen från dem elektriska omriktarna liksom förbinder verkens generatorer tillsammans med kraftnätet sålunda för att den uttagna effekten ökar då nätfrekvensen sjunker, samt vice versa.

inom tidigare vindkraftverk fanns ej denna koppling, därför för att ingen tidigare efterfrågat den. Vindturbinerna inom sig besitter ett massiv tröghetsmassa. inom enstaka analys ifrån KTH redovisas ytterligare 12 olika metoder för att producera därför kallad svängmassa inom en elnät såsom inom huvudsak matas från vindkraftverk.^[12]

I en avreglerat elsystem sker den dagliga produktionsplaneringen genom affärsuppgörelser mellan elproducenter samt dem företag vilket säljer elen vidare.

vid den nordiska elbörsen Nord Pool lämnas bud ifall inköp samt salg senast kl 12 dagen före. Detta gäller även vindkraft, samt innebär för att vindkraftsproducenterna måste nyttja vindprognoser på grund av för att utföra kraftaffärer. Prognoser stämmer inte någonsin helt, vare sig detta gäller bris alternativt elkonsumtion. Dessutom är kapabel fel inträffa inom varenda typer från kraftverk.

Parterna får därför tillfälle för att fram mot produktionstimmen "handla sig inom balans". beneath fanns detta slutliga prognosfelet endast 0,01 andel från den svenska vindkraftseffekten samt dem maximala avvikelserna pausade inom 20 andel från denna, vilket visar för att dem deltagande kraftföretagen utnyttjar möjligheterna för att revidera sina balanser.^[26]

Storleksordningen från variationerna från vindkraftsproduktionen inom enstaka 60 minuter framgår från nästa tabell, vilken visar observerade största ökningar samt minskningar på grund av den utbyggda vindkraften inom landet beneath ^[27] Jämfört tillsammans tidigare kalenderår, då utbyggnaden plats mindre, besitter variationerna minskat tillsammans någon procentenhet.

Vindkraftens största variation inom land	MW	%
Installerad konsekvens, MW	5
Maximal timvis minskning		-8,7
Maximal timvis ökning		8,4

Svenska Kraftnät äger beräknat vilket behov från reglerresurser liksom verket skulle behöva på grund av för att klara detta ökade reglerbehovet nära enstaka fortsatt utbyggnad från den svenska vindkraften mot 7&#;&#;MW (motsvarande 17&#;TWh) mot Resultatet blev för att detta ökar tillsammans knappt &#;MW till reglering inom ett 60 minuter.

enstaka förutsättning existerar då för att dem deltagande kraftföretagen även inom fortsättningen "handlar sig inom balans" i enlighet med ovan. detta ökade nödvändigheten från reglerkapacitet bör jämföras tillsammans för att cirka 1&#;&#;MW idag används på grund av reglering, huvudsakligen på grund av för att kompensera till oprognosticerade förbrukningsändringar.

Den installerade vattenkraftseffekten existerar 16&#;&#;MW, dock den största påverkan såsom hittills använts existerar 13&#;&#;MW. Orsakerna mot begränsningen existerar idag ej fullt klarlagda. Svenska Kraftnät får resurser mot reglereffekten genom för att utnyttja bud likt ges från kraftverksägare.^[28]

På en elsystem ställs kravet för att detta både bör klara för att skicka den efterfrågade årliga energimängden samt för att skicka tillräcklig inverkan på grund av för att täcka nödvändigheten beneath den högsta förbrukningen, ofta ett riktigt kall vintermorgon då elvärmen går till fullt samt industrin drar igång.

Effektkriteriet benämns Loss of Load Probability (LOLP) samt brukar bestämmas mot enstaka fara på grund av effektbrist beneath högst ett promille från tiden, detta önskar yttra beneath knappt nio från årets 8&#; timmar. beneath dessa förutsättningar skulle ej en svenskt elsystem tillsammans med 7&#;&#;MW vindkraft existera inom närheten från för att klara effektkriteriet.

angående dem fyra äldsta kärnkraftsreaktorerna stoppats samt effektreserven (se nedan) lagts ned blir ekvationerna bara ännu sämre. Elförbindelserna förutsattes äga byggts ut både inom landet samt mot grannländerna^[29], dock statistiken säger för att intermittent produktion samvarierar mellan land, land samt norra Tyskland. Därmed existerar ökade förbindelser ej ett a Kraftnät tittade även vid en fall var all atomenergi stoppats samt vindkraften byggts ut mot 18&#;&#;MW samt 45&#;TWh.

Fallet förutsätter alltså för att ej all kärnkraftsel ersätts. på denna plats blev dock risken på grund av effektbrist tydligt större än ett promille.^[30]

För /16 samt /17 äger Svenska Kraftnät upphandlat ett effektreserv bestående från MW inom Karlshamnsverket samt MW såsom förbrukningsminskningar inom olika industrier, totalt 1&#; MW. dem oljeeldade Karlshamns- samt Stenungsundsverken besitter tillsammans effekten 1&#; MW.^[31] Staten garanterar effektreserven fram mot

Det finns även andra sätt för att frigöra konsekvens.

Laddning från elbilar kunna styras försvunnen ifrån den allra sämsta höglasttiden samt mot samt tillsammans med utformas således för att elbilsbatterierna får stötta nätet nära behov. Även temporär bortkoppling från kyl samt kylapparat äger diskuterats liksom en sätt för att begränsa effekttopparna. Styrningen förmå ske genom signaler ovan elnätet, vilka uppfattas från en chip inom skåpet.

Hushållens vitvaror förnyas vid tid, vilka betyder för att sådana åtgärder skulle ge utfall relativt snabbt.

Effekttaxa även på grund av hushåll

[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare enstaka teknik för att göra stabil elnäten existerar för att dämpa topparna inom elförbrukningen existerar för att större utsträckning införa således kallade effekttaxor, enstaka förhöjd betalning likt baseras vid den största elförbrukningen föregående kalendermånad beneath dem timmar då abonnentens elförbrukning fanns liksom störst.

Uppgifter om antal verk, produktion och installerad effekt har reviderats för året Felet påverkade samtliga tabeller och berodde på ett tekniskt fel

Malung-Sälen energi besitter infört enstaka effekttaxa till varenda kunder - tillsammans högre taxor ifrån inledande november mot samt tillsammans sista mars - vilket baseras vid uppmätt elförbrukning per 60 minuter mellan 7 samt Den bakomliggande orsaken mot för att just Malung-Sälen Energi infört effekttaxa existerar dem inom sitt nät besitter därför flera fritidshus likt besitter massiv elförbrukning beneath en begränsat antal timmar per kalenderår (till modell inom samband tillsammans för att flera skidliftar stängs på grund av dagen).^[32] enstaka effekttaxa uppmuntrar abonnenter för att flytta delar från sin förbrukning mot tider då belastningen vid elnätet existerar mindre.

Elanslutning

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftverken ansluts normalt tillsammans med 20&#;kV jordkablar, vilka grävs ned utmed dem lokala vägarna samt leder strömmen mot enstaka transformatorstation, vilket existerar gemensam till vindkraftsparken. Därifrån går strömmen vidare mot detta nationella elnätet tillsammans med enstaka luftledning, vars spänning samt storlek existerar beroende från hur massiv utbyggnaden är.^[33] vid längre sträckor inom ocean samt mot viss sektion vid nation används numera kablar tillsammans högspänd likström.

Tillståndsprocessen till kraftledningar existerar ofta minimalt lika utdragen såsom till vindkraftverk.

Vägar, markåtgång

[redigera | redigera wikitext]

Till varenda vindkraftverk behövs ett väg, typ skogsbilväg tillsammans 4,5 m bredd. Befintliga vägar används därför långt möjligt. till montaget behövs ett fri yta omkring verket tillsammans med ett storlek, likt beror från vilken krantyp såsom används.

Permanent behövs enstaka yta motsvarande några parkeringsplatser invid tornet. Den areal såsom fortsättningsvis ej förmå användas på grund av jord- alternativt skogsbruk kunna uppgå mot någon andel från detta markområde såsom omsluter vindkraftverken.^[34]

Återbetalningstid till energi

[redigera | redigera wikitext]

På tre månader producerar en modernt vindkraftverk vid 4 MW lika många energi liksom besitter gått till för att tillverka detta, tillsammans med reservation på grund av oklarheter kring materialåtgång till betongfundament vid mellan samt 1&#; ton på grund av en vindkraftverk vid 2 MW^[35].

en dubbelt således kraftfullt vindkraftverk vid 4 MW kräver kraftfullare fundament tillsammans större materialåtgång. detta motsvarar mindre än enstaka andel från vindkraftverkets totala elproduktion beneath livslängden.^[36]

Påverkan vid miljön

[redigera | redigera wikitext]

Luftföroreningar

[redigera | redigera wikitext]

Själva elproduktionen ifrån en vindkraftverk existerar förnybar samt bidrar ej tillsammans några luftföroreningar.^[37] Tillverkning samt byggnation från vindkraftverk medför energianvändning, dock jämfört tillsammans med fossilbaserad elproduktion samt energianvändning existerar utsläppen beneath en vindkraftverks livscykel små.

Livslängden till vindkraftverk existerar cirka 20–25 år.^[38]

Landskap samt buller

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftverkens placering innebär ett visuell effekt vid miljö, dock även växter samt vilt påverkas. Buller ifrån vindkraftverken utför för att placering från verken ej görs alltför nära ytterligare bebyggelse.^[37]

En relativt små markyta går åt på grund av själva vindkraftverket.

Däremot förmå detta artikel avgörande tillsammans, restriktioner på grund av ytterligare bebyggelse alternativt markåtgång till exempelvis vägar samt ledningsdragning samt visuell effekt. Vindkraft placeras gärna, mot modell, mot havs, nära landremsa vid havet, slätter alternativt inom skogsområden var detta blåser många. Dessa platser är kapabel även sammanfalla tillsammans områden såsom existerar utpekade vilket riksintressen till naturvård samt friluftsliv.

dem olika intressena kunna artikel motsatta samt bör vägas mot varandra beneath prövning samt förberedelse.

Djurpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Hitintills tyder forskningen vid för att fåglar påverkas inom begränsad omfattning från vindkraftverk. Genom kollision tillsammans rotorblad, habitatförluster samt barriäreffekter, finns fara för att fåglar störs, skadas alternativt förolyckas.

mot modell undviker örnar för att häcka inom närheten från verken.

Vindkraftsstatistik

till fladdermöss finns även fara från kollision tillsammans med rotorblad. Däremot kunna risker på grund av fåglar samt fladdermöss begränsas tillsammans med hjälp från god förberedelse från plats samt hur utbyggnaden sker, samt genom begränsning från tillåtna driftstider då fåglar existerar likt maximalt aktiva.^[37][39] enstaka undersökning tyder dock vid för att varenda tyskt vindkraftverk inom medelvärde dödar cirka 40 miljoner insekter per år.^[40]

Viss undersökning anger för att tamrenar undviker områden var vindparker byggs,^[41] dock verkar ej för att bli påverkade medan turbinerna körs.^[42][43][44]

Forskning tyder även vid för att fiskar ute mot havs ej påverkas inom dem flesta fall från vindkraftverkens ljud samt vibrationer.^[37] Däremot ger skakningar genom tornet samt växellådan ljud tillsammans med frekvenser beneath 1&#;&#;Hz, samt inom vattnet dominerar ljud vid 30–&#;Hz, vattendjur använder ljud mot för att söka att födas, undvika predatorer, orientering samt informationsutbyte.

Fundamenten på grund av havsbaserade vindkraftverk förmå fungera såsom konstgjorda rev. detta kunna även artikel gynnsamt till fiskar samt räkor tillsammans vindkraftverk mot havs, då området kunna fungera vilket ett skyddszon, genom trålningsförbud samt förankringsförbud.^[45]

Vindkraften inom opinionen

[redigera | redigera wikitext]

Enligt ett studie genomförd inom EU var 26&#; personer deltog ansåg 84 andel från dem svarande för att vindkraft kommer för att äga ett positiv utfall vid vår livsstil dem kommande 20 år.

atomenergi (39 procent) plats den teknik såsom ansågs äga minimalt positiv inverkan bland dem olika tekniker såsom fanns för att välja vid, vilka plats rymdutforskning, solenergi, genmodifiering samt nanoteknologi.

Den visar att det under producerades 27,5 TWh el från vindkraftverk i Sverige jämfört med 19,8 TWh år Den totala installerade effekten uppgick till 10 GW år jämfört med 8,7 GW år 10 GW vindkraft skulle kunna producera mer el årligen än

inom vindkraftstäta länder såsom land samt Tyskland ansåg ännu fler för att vindkraft besitter ett positiv konsekvens, 96 respektive 91 procent.^[46]

Betydelse till sysselsättningen

[redigera | redigera wikitext]

År sysselsatte den tyska vindkraftsindustrin &#; personer.^[47] inom land svarade vindkraften på grund av 5 andel från landets BNP.

liksom jämförelse motsvarade jordbruket 1,4 andel. inom landet plats värdet från exporterade vindkraftskomponenter lika stort liksom importen från färdiga vindkraftverk, 8 miljarder kronor. Totalt fanns antalet sysselsatta inom den svenska vindkraftsbranschen 9&#; personer tid ^[48]

Vindkraften inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftproduktion inom världen (TWh/år)

[redigera | redigera wikitext]

Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april vid bas från programvaruproblem. jobb pågår på grund av för att ta fram en nytt verktyg.

Världens vindkraft producerade beneath 1 TWh. ifrån föregående kalenderår ökade produktionen tillsammans med 13 procent^[49]. Vindkraften beräknas kalenderår producera 2&#; TWh, vilket betyder 7 andel från världens el.^[50]

Den globala vindkraftproduktionen äger vuxit snabbt.

vid 28 kalenderår besitter produktionen blivit gånger större. angående produktionen fortsätter för att växa inom identisk takt, 23 andel per tid, motsvarar den mer än 4 gånger dagens globala elproduktion liksom plats 26&#; TWh.

Under installerades 94 GW vindkraft. Den globala installerade effekten fanns GW nära slutet från vilket plats ett årlig ökning tillsammans 12&#;%.^[51]

GW
1.	Kina	48,9
2.	USA	16,9
3.	Brasilien	2,3
4.	Norge	1,5
5.	Tyskland	1,4
6.	Spanien	1,4
7.	Frankrike	1,3
8.	Turkiet	1,2
9.	Indien	1,1
	Australien	1,1

GW
1.	Kina	3,0
2.	Nederländerna	1,5
3.	Belgien	0,7
4.	Storbritannien	0,5
4.	Tyskland	0,2

Uppgifter ifall resultat samt andel från elproduktionen inom EU samt baseras vid Wind energy in europe in respektive - Trends and statistics från Wind Europe^[53][54]. information angående elproduktion kommer ifrån BP Statistical Review of World Energy ^[49].

Europa EU 27

[redigera | redigera wikitext]

Land	Effekt (GW)	Elproduktion (TWH)	Andel elproduktion	Effekt (GW)	Andel från elproduktionen
&#;Belgien	3,3	7,5	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&07&#;%	5,5	18&#;%
&#;Bulgarien	0,7	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&03&#;%	0,7	4&#;%
&#;Cypern	0,2	4&#;%
&#;Danmark	5,8	41&#;%	7,6	56&#;%
&#;Estland	0,4	10&#;%
&#;Finland	2,0	5,9	6&#;%	6,9	18&#;%
&#;Frankrike	15,3	28,2	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&06&#;%	22,8	11&#;%
&#;Grekland	2,8	6,3	9&#;%	5,2	20&#;%
&#;Irland	3,6	28&#;%	4,8	36&#;%
&#;Italien	10,0	17,5	6&#;%	12,3	8&#;%
&#;Kroatien	1,3	14&#;%
&#;Lettland	0,1	4&#;%
&#;Litauen	0,4	9&#;%	1,2	21&#;%
&#;Nederländerna	4,5	10,5	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&09&#;%	11,5	27&#;%
&#;Polen	5,9	12,8	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&07&#;%	9,4	13&#;%
&#;Portugal	5,4	12,7	24&#;%	5,8	26&#;%
&#;Rumänien	3,0	6,5	10&#;%	3,1	14&#;%
&#;Spanien	23,5	50,8	19&#;%	30,6	27&#;%
&#;Sverige	7,4	16,8	12&#;%	16,4	26&#;%
&#;Tjeckien	0,3	0,6	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&01&#;%	0,3	1&#;%
&#;Tyskland	59,3	,6	21&#;%	69,7	31&#;%
&#;Ungern	0,3	0,6	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&01&#;%	0,3	1&#;%
&#;Österrike	3,0	5,9	10&#;%	3,9	14&#;%
Övriga
Totalt	,8	14&#;%	,3	19&#;%

Övriga Europa samt Nordasien

[redigera | redigera wikitext]

Land	Effekt (GW)	Elproduktion (TWh)	Effekt (GW)	Andel elproduktion
&#;Norge	1,7	3,9	5,2	10&#;%
&#;Ryssland	0,1	0,2	2,0	?&#;%
&#;Schweiz	0,1	0,1	0,1	0&#;%
&#;Storbritannien	21,0	57,1	29,6	29&#;%
&#;Turkiet	7,4	19,8	12,3	11&#;%
&#;Ukraina	0,5	1,1	1,9	?&#;%
Övriga	0,6
Totalt	10,4	52,2
Totalt Europa	,5	20&#;%

Afrika samt Mellersta Östern

[redigera | redigera wikitext]

Statistiken nedan baseras vid fakta ifrån BP Statistical Review of World Energy ^[49] samt ^[55] samt ifrån Renewable Energy Statistics ifrån The International Renewable Energy Agency (IRENA)^[56]

Land	Effekt (GW)	Totalt (TWh)	Effekt GW)
&#;Egypten	1,1	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&02,4	1,4
&#;Iran	0,3	0,4	0,3
&#;Marocko	1,2	3,8	1,4
&#;Sydafrika	2,1	6,9	2,6
Övriga	1,4
Totalt	6,1	15,8

Övriga Asien

[redigera | redigera wikitext]

Land	Effekt (GW)	Totalt (TWh)	Effekt GW)
&#;Australien	5,8	16,3	9,5
&#;Filippinerna	0,4	1,2	0,4
&#;Indien	35,3	60,3	38,6
&#;Japan	3,7	6,8	4,2
&#;Kina	,7	,0	,0
&#;Nya Zeeland	0,7	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&02,0	0,8
&#;Pakistan	1,2	1,7	1,2
&#;Sydkorea	1,4	2,4	1,6
&#;Taiwan	0,7	1,7	0,8
&#;Thailand	1,0	1,5
Övriga	1,3
Totalt	,0

Syd- samt Centralamerika

[redigera | redigera wikitext]

Land	Effekt (GW)	Totalt (TWh)	Effekt (GW)
&#;Argentina	0,8	1,4	2,6
&#;Brasilien	14,4	48,5	17,2
&#;Chile	1,5	3,7	2,1
Övriga	3,6	12,3	4,4
Totalt	20,3	65,9	26,4

Nordamerika

[redigera | redigera wikitext]

Land	Effekt (GW)	Totalt (TWh)	Effekt (GW)
&#;Kanada	12,8	32,2	13,6
&#;Mexiko	4,9	12,6	8,1
&#;USA	94,3	,7	,7
Totalt	,0	,5	,4

Havsbaserade vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftverk vid bottenfasta fundament inom grunda havsområden (djup cirka 8–40 m) existerar ett potentiell energiresurs, liksom existerar särskilt nödvändig till länder var tänkbara områden till utbyggnad mot lands börjar bli helt tömda.

tillsammans flytande, förankrade vindkraftverk är kapabel även djupare dricksvatten ( m samt mer) exploateras.

En fördel existerar för att vindtillgången normalt existerar förbättrad mot havs än vid nation, samt för att detta existerar enklare för att transportera, utflykt samt bygga stora kraftverk mot havs.

Vindkraftstatistiken beskriver utbyggnaden på kommunnivå och elproduktionen på länsnivå i tidsserier som sträcker sig tillbaka till talet

enstaka nackdel existerar för att anläggnings- samt driftskostnaderna existerar högre än vid nation. enstaka ökande sektion från vindkraften existerar havsbaserad. i enlighet med ett prognos förmå andelen öka mot 20 procent.^[57]

Med hänsyn mot sjöfart samt andra intressen är kapabel detta existera svårt för att hitta acceptabla placeringar.

vid avstånd större än cirka 8 km ifrån nation blir den visuella resultat ringa.

I tabellen anges den havsbaserade vindkraften samt Produktionen ifrån havsbaserade vindkraft växer snabbt. vid tre kalenderår ägde produktionen mer än fördubblats. Utbyggnaden inom dem olika länderna ingick inom uppgifterna ovan samt bör alltså ej adderas mot dessa.^[56]

Land	Totalt (TWh)	Totalt (TWh)
&#;Storbritannien	13,4	20,9
&#;Tyskland	1,4	17,7
&#;Danmark	5,2	5,2
&#;Kina	0,7	5,2
&#;Nederländerna	0,7	3,7
&#;Belgien	2,2	3,3
&#;Sverige	0,7	0,7
&#;Finland	0	0,2
&#;Japan	0,1	0,1
&#;Irland	&&&&&&&&&&&&&&&&&&&00,1	0,1
&#;USA	0	0,1
&#;Vietnam	0	0,1
&#;Sydkorea	0	0,1
Övriga
Totalt	24,7	57,3

Bilder från vindkraftsparker

[