Vilka olika typer av domstolar finns det

Den vilket berövar ytterligare existensen, döms på grund av mord mot fängelse vid viss period, lägst tio samt högst arton kalenderår, alternativt vid livstid.

För för att dömas till mord behövs alltså för att någon:

• Berövar någon ytterligare existensen, alltså för att man fullfölja något således för att någon ytterligare dör, och
   
•  Att man utför detta tillsammans med uppsåt, detta önskar yttra vanligen tillsammans med vilja (vilket framgår från enstaka ytterligare team, brottsbalken 1 kap.

  2 §).

Det såsom man ej är kapabel studera ut ur lagtexten existerar inom vilka specifika situationer såsom bestämmelsen bör användas för. 

Vad betyder detta för att beröva någon livet? ifall man skjuter ett ytterligare individ därför personen dör äger man ganska tydligt berövat någon existensen. dock äger man berövat någon existensen ifall man önskar för att någon bör dö samt därför uppmuntrar personen mot för att utföra något farligt, såsom personen sedan dör av? 

För för att att fatta beslut eller bestämma något sådana ämnen finns domstolar, såsom genom för att tolka dem lagar såsom riksdagen stiftar vid specifika fall bestämmer vilka situationer såsom faller inom bestämmelsen samt vilka såsom faller utanför (det liksom brukar kallas till bestämmelsens tillämpningsområde).

Vilka domstolar finns inom Sverige?

Det finns numeriskt värde primära sorters domstolar: allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar.

De allmänna domstolarna hanterar dels brottmål, alltså då ett åklagare åtalar någon till för att äga begått en förbrytelse, dels tvister mellan personer alternativt organisationer.

ifall individ A tycker för att individ B äger ett lån mot individ A, skickar individ A enstaka stämningsansökan mot domstolen därför får domstolen besluta ifall detta finns ett lån alternativt ej samt angående individ B existerar ansvarig för att erlägga tillbaka skulden.

Förvaltningsdomstolarna hanterar syfte mellan staten samt enstaka enskild individ alternativt organisation.

detta är kapabel mot modell handla angående för att någon äger betalat till lite avgift alternativt ifall någon existerar således sjuk för att hen måste tvångsvårdas. Då bestämmer förvaltningsdomstolen inom dem frågorna.

Utöver dessa numeriskt värde olika sorters domstolar finns detta även specialdomstolar, såsom bara bestämmer ifall problem att diskutera likt handlar ifall en särskilt tema.

detta finns liknande specialdomstolar på grund av miljöfrågor, migrationsfrågor samt arbetsrättsliga frågor.

Domstolarnas nivåer

Den domstol liksom hanterar målet inledningsvis kallas på grund av inledande instans.

ifall man ej existerar tillfreds tillsammans med detta likt den domstolen äger bestämt förmå man bestrida mot andra instans, detta önskar yttra enstaka domstol vid ett nivå ovan den inledande instansen. angående man ej heller existerar tillfreds tillsammans med andra instansens beslut, finns detta även enstaka tredjeplats instans. Den tredjeplats samt högsta instansen tar inom inledande grabb upp syfte var detta behövs vägledning, mot modell då detta finns någon osäkerhet kring hur liknande fall bör bedömas.

detta existerar därför ovanligt för att en uppgift prövas inom mer än numeriskt värde instanser.

För de allmänna domstolarna heter inledande instans tingsrätt, andra instans hovrätt samt tredjeplats instans Högsta domstolen.

För förvaltningsdomstolarna heter inledande instans förvaltningsrätt, andra instans kammarrätt samt tredjeplats instans Högsta förvaltningsdomstolen.

 
Domstolssystemet ser ut ungefär därför här:
 

Hur blir bestämt mål?

Många syfte kunna avgöras utan för att parterna kommer mot domstolen.

detta existerar exempelvis fall då detta ej bör behållas förhör tillsammans med någon samt målet inom sig existerar mindre komplicerat. Målet förmå då avgöras från enstaka domare.

Om detta finns vittnen alternativt angående detta handlar angående mer allvarliga förbrytelse alternativt problem att diskutera liksom ej är kapabel avgöras skriftligen, kallar domstolen mot ett huvudförhandling.

nära huvudförhandlingen existerar juristdomaren ordförande samt bestämmer vem vilket får prata samt inom vilken ordning.

Tillsammans tillsammans mötesledare sitter tre lekmannadomare liksom ej existerar jurister, dock likt fungerar likt domare tillsammans tillsammans mötesledare. Allt liksom allt existerar detta alltså oftast fyra domare liksom bestämmer hur detta bör vandra inom en mål.

Rättegångar angående brottmål inom tingsrätten

Under enstaka rättegång inom en brottmål finns detta ett åklagare inom salen.

Åklagaren existerar ej ett sektion från domstolen utan existerar helt självständig. detta existerar åklagaren liksom tillsammans tillsammans med polisen äger utrett brottet samt vilket skickat in enstaka stämningsansökan mot tingsrätten. inom stämningsansökan står detta vad åklagaren påstår äger hänt. Åklagaren visar upp även bevisning ifall händelsen beneath huvudförhandlingen.

I salen finns även den tilltalade, den liksom åklagaren påstår besitter gjort något brottsligt, vilket förhörs angående vilket liksom äger hänt.

Den tilltalade äger ofta enstaka offentlig försvarare, ett advokat likt besitter utsetts från tingsrätten på grund av för att föra den tilltalades mål. inom flera brottmål finns detta även ett målsägande tillsammans med inom salen, detta önskar yttra den liksom åklagaren påstår besitter utsatts till förbrytelse.

Målsäganden förmå även äga enstaka advokat liksom hjälper mot tillsammans mål, en målsägandebiträde. Vissa förbrytelse, mot modell narkotikabrott, äger ej begåtts mot någon speciell individ samt då finns detta ingen målsägande. detta är kapabel även finnas vittnen, personer vilket ej besitter tillsammans med själva saken för att utföra, dock vilket möjligen besitter sett alternativt hört något alternativt liksom besitter någon insikt ifall detta såsom målet handlar ifall.

Vittnen kommer in inom salen ursprunglig då dem bör lämna sin berättelse.

Rättegångar ifall civilrätt inom tingsrätten

Om detta inom stället existerar en civilrätt inom enstaka domstol på första nivån, finns detta ingen åklagare alternativt statlig företrädare inom salen. inom civilrätt äger enstaka privatperson alternativt enstaka organisation stämt enstaka ytterligare privatperson alternativt organisation.

Den såsom besitter stämt någon kallas till kärande samt den liksom äger blivit stämd kallas svarande. Båda parter förmå äga anlitat advokater vilket då kallas ombud. Även inom civilrätt är kapabel detta finnas vittnen. 

Olika uppgift inom förvaltningsrätten

I ett förvaltningsrätt finns detta sålunda flera olika måltyper för att detta existerar svårt för att yttra något allmänt ifall vilka parterna existerar.

Helt primär existerar för att detta inom dem allra flesta fall existerar enstaka enskild part vid den en sidan samt ett statlig förvaltningsmyndighet vid den andra sidan. inom vissa syfte inleds målet tillsammans med för att man skickar ett begäran mot förvaltningsrätten, dock oftast besitter ett förvaltningsmyndighet fattat en beslut såsom sedan överklagas mot förvaltningsrätten.

flera syfte inom förvaltningsrätten blir bestämt utan för att detta sker någon förhandling.
 

Viktiga principer

Rättssystemet existerar uppbyggt vid viktiga principer.

Några från dem existerar således gamla för att dem funnits tillsammans med inom dem allra flesta rättssystem sedan romarrikets dagar. denna plats bör en litet urval beskrivas:

• Legalitetsprincipen
   All offentlig auktoritet utövas beneath lagarna.  Det innebär för att statliga myndigheter bara får vidta åtgärder vilket besitter stöd inom team.
  Domar från en lägre instans kan

  Domstolar samt andra myndigheter förmå alltså ej fritt avgöra hur dem önskar utföra inom en visst fall, utan måste basera sina beslut vid vilket vilket står inom lagen. Inom straffrätten finns ett speciell legalitetsprincip: Inget straff utan team. Den principen finns beskriven inom nästa stycke.
   

• Inget straff utan team (straffrättsliga legalitetsprincipen)
   En rättsprincip såsom existerar således äldre för att den besitter en latinskt namn (nulla poena sine lege).

  Kortfattat går principen ut vid för att på grund av för att man bör behärska straffas till ett gärning måste detta äga funnits enstaka team likt förbjöd handlandet nära tiden på grund av gärningen. angående något blir brottsligt ett sju dagar alternativt ett ljus efter för att man betedde sig vid en visst sätt, kunna man alltså ej straffas till detta.

  detta existerar därmed endast gärningar liksom passar in vid ett straffbestämmelse liksom begås efter för att straffbestämmelsen äger börjat gälla såsom existerar brottsliga. detta agerar ingen roll då polisen upptäcker för att en förbrytelse begåtts, detta existerar lagen liksom gällde nära gärningen liksom existerar detta avgörande.
   

• Allas likhet inför lagen
  Alla människor existerar jämlika inom juridisk fras.

  detta innebär för att lika fall bör behandlas lika.

  Det svenska rättssystemet

  angående man mot modell misstänks till en förbrytelse bör man behandlas vid identisk sätt liksom andra vilket misstänks till en förbrytelse, oavsett ifall man existerar rik alternativt fattig alternativt vilken bakgrund man har. 
   

• Proportionalitetsprincipen
  En myndighet får ej nyttja mer ingripande åtgärder än vad likt behövs tillsammans med hänsyn mot syftet eller målet.

  enstaka åtgärd får vidtas mot enstaka individ bara ifall skälen till åtgärden uppväger detta besvär såsom åtgärden innebär till den liksom drabbas. ifall någon mot modell existerar misstänkt på grund av fortkörning kunna enstaka domstol ej häkta den personen, eftersom detta vore enstaka alldeles på grund av ingripande åtgärd på grund av en förbrytelse såsom endast förmå ge böter.
   

• Hellre fria än fälla
  En ytterligare väldigt äldre princip (på latin in dubio pro reo).

  Principen betyder för att ifall detta finns något tvivel kring angående enstaka tilltalad besitter begått ett gärning, bör man hellre fria personen än för att fångstredskap. Anledningen mot detta existerar för att detta anses artikel värre för att fångstredskap enstaka oskyldig individ än för att fria någon liksom förmå artikel skyldig.
   

• Omedelbarhetsprincipen
  Allmänna domstolar bör grunda sina domar vid detta liksom besitter kommit fram beneath själva rättegången.

  detta betyder för att parter samt vittnen normalt hörs direkt inför domstolen alternativt existerar närvarande via videolänk beneath rättegången. Tanken existerar för att rätten bör äga goda förutsättningar för att erhålla enstaka sammanfattning samt behärska bedöma all bevismaterialet inom en kontext. Principen gäller dock ej till förvaltningsdomstolar.

  Europakonventionen och Europadomstolen

  var existerar istället stora delar från processen ofta helt skriftlig.

LÄS MER:Rättssystemet samt domstolarna

LÄS MER:Rättegång - ifrån förbrytelse mot straff

LÄS MER:Högsta domstolen

LÄS MER:Vittna inom domstol - måste man utföra det?

LÄS MER:Sveriges rättsväsen
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vem bestämmer vilka lagar liksom gäller inom Sverige?
    
2. Vad existerar skillnaden mellan allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar?
    
3. Vad utför enstaka åklagare inom ett rättegång angående brottmål?
    
4. Ge modell vid vad liksom förmå hända inom enstaka rättegång inom tingsrätten nära en brottmål.
    
5. Vad existerar nämndemännens roll inom enstaka domstol?
    
6. Ge modell vid vilka typer från syfte vilket förvaltningsdomstolarna hanterar.
    
7. Nämn några viktiga principer såsom rättssystemet inom land bygger på.

Diskussionsfrågor:

1. Varför existerar detta viktigt för att samtliga människor existerar lika inför lagen, oavsett deras bakgrund?
    
2. Vad finns detta på grund av fördelar tillsammans med för att äga enstaka samlad rättegång var man visar upp varenda bevis inom en kontext (omedelbarhetsprincipen)?

   vilket finns detta på grund av nackdelar? Vore detta förbättrad angående åklagaren skickade in bota utredningen mot ett domare såsom får studera igenom den samt sen anlända tillsammans ett dom?
    

3. Varför finns detta enstaka chans för att bestrida beslut samt domar mot ett högre instans?
    
4. Varför finns detta nämndemän?

   Skulle detta existera förbättrad ifall samtliga syfte avgjordes från jurister, utan inblandning från lekmän? alternativt skulle detta artikel förbättrad för att äga detta liksom inom andra länder, var detta existerar elva jurymedlemmar utan juridisk bakgrund vilket avgör målet?
    

Källor:
Rättegångsbalken () kap.

Regeringsformen () 2 kap. 10 §
Regeringsformen () 1 kap. 9 §
Rättegångsbalken () 24 kap. 1 §
Europakonventionen art.  
Rättegångsbalken () 17 kap. 2 §
Rättegångsbalken () 30 kap. 2 § 
 

FÖRFATTARE

Text: Emil Nordin, domare vid Södertörns tingsrätt

Webbplats:Domarbloggen