Formel för population genom spillning

Populationsgenetiken föddes mellan samt samt grundarna fanns J.B.S. Haldane, Sewall Wright samt R.A. Fisher. Populationsgenetiken existerar ett sammanslagning från Gregor Mendels genetik samt Charles Darwins teori ifall detta naturliga urvalet samt la grunden till den moderna evolutionära syntesen.

Inom populationsgenetik studera man hur den genetiska sammansättningen från enstaka population förändras ovan tidsperiod, förekomst från allelfrekvenser samt genotypfrekvenser likt existerar direkt associerade tillsammans med individernas fenotyp.

Populationsgenetiska modeller arbetar tillsammans med en alternativt några fåtal loci var den genotypiska skillnaden direkt uttrycks inom fenotypisk skillnad.

räk nas ut me d formel n: S

Dessa modeller fungerar ej då man arbetar tillsammans flera loci var varenda besitter enstaka små additiv verkan vid fenotypen vilket istället studeras tillsammans kvantitativ genetik.

Populationsgenetik förmå appliceras vid ett rad olika områden inom biologi liksom evolutionsforskning samt inom bevarandebiologi.

Hardy-Weinbergs lag

[redigera | redigera wikitext]

Hardy-Weinbergs lag existerar ett matematisk modell samt utvecklades från den brittiska matematikern Godfrey H. Hardy samt den tyska läkaren Wilhelm Weinberg. detta existerar enstaka från dem enklaste populationsgenetiska modellerna var man förutsätter för att ett population existerar oändligt massiv samt för att detta sker slumpartad parning (alla förmå para sig tillsammans alla).

Man förutsätter även för att processerna genetisk drift, migration, mutation samt selektion saknas vilket betyder för att ingen evolution förmå ske. ett population liksom befinner sig beneath dessa förutsättningar sägs existera inom Hardy-Weinberg balans samt allelfrekvenserna inom genpoolen kommer ej för att förändras ovan tidsperiod.

För att förstå trender fler฀trakter฀och฀provytor฀än฀om฀man฀nöjer฀ i älgpopulationen måste ett index tolkas sig med att upptäcka större förändringar tillsammans med index från andra år

Om allelerna A samt a befinner sig inom en locus således kunna genotypfrekvenserna från (AA,Aa,aa) efter enstaka generations slumpmässig parning beräknas tillsammans med hjälp från ekvationen:

där p existerar A allelens frekvens samt q existerar frekvensen från a allelen.

detta önskar yttra frekvensen från genotypen AA existerar , frekvensen från genotypen Aa existerar 2pq samt frekvensen från genotypen aa existerar .

De fyra evolutionära processerna

[redigera | redigera wikitext]

Naturligt urval

[redigera | redigera wikitext]

Det naturliga urvalet alternativt selektion existerar ett process var gynnsamma ärftliga attribut likt påverkar reproduktiv succé samt överlevnad ökar inom populationen ovan tidsperiod.

detta naturliga urvalet existerar den primära kraften på baksidan skiftningar inom allelfrekvenser inom stora populationer. mot skillnad mot enstaka population inom Hardy-Weinberg-jämvikt således äger varenda genotyper inom enstaka population liksom utsätts på grund av selektion ej identisk chans för att överleva samt föröka sig.

Selektionen verkar vid ett organisms fenotyp dock svaret vid selektionen ifrån organismen sker vid genotypnivå.

Populationsekologi, antalet individer av en art per yt- eller volymenhet vid en given tidpunkt

Selektion är kapabel ovan period producera adaptationer (anpassningar) såsom fullfölja organismen förbättrad lämpad på grund av miljön den befinner sig inom.

Fitness existerar en term såsom används på grund av för att förklara enstaka individs ökade reproduktiva succé samt överlevnad. Den selektiva skillnaden vid individers olika genotyper beror vid numeriskt värde stycken komponenter ifrån organismens livshistoria, livskraftighet samt fertilitet.

Livskraftigheten beskriver sannolikheten för att individen når reproduktiv ålder samt fertiliteten beskriver detta genomsnittliga antal avkommor till varenda individ liksom når reproduktiv ålder på grund av enstaka speciell genotyp. Den absoluta fitnessen w existerar detta förväntade antalet avkommor ifrån varenda genotyp samt är kapabel räknas ut genom för att multiplicera livskraftigheten v tillsammans fertiliteten f

v ∙ f = w

För för att räkna vid selektion använder man dock oftast relativ fitness liksom existerar kvoten från helt fitness.

Tittar på två figuerer, är samma population men vid beräkningen, får man skillnad i tätheten eftersom det är större ihögra bilden än den vänstra

ifall man tänker sig dem tre genotyperna AA,Aa,aa var AA besitter högst helt fitness sålunda beräknar man ut den relativa fitnessen genom för att dividera den absoluta fitnessen på grund av vardera genotyp tillsammans med den genotyp liksom besitter högst helt fitness.

I detta på denna plats fallet blir

Där existerar ett från dem tre olika genotyperna.

Med hjälp från den uträknade fitnessen förmå man sedan vandra vidare samt räkna vid hur selektionen förändrar allelfrekvenser. detta enklaste exemplet existerar selektion vid en locus tillsammans med numeriskt värde alleler.

Här antar man för att samtliga andra kriterier till Hardy-Weinberg balans uppfylls förutom avsaknad från selektion.

Frekvenserna från genotyperna AA,Aa,aa efter enstaka generation beneath selektion&#;:

w används på grund av för att normalisera frekvenserna efter selektion därför för att dem kunna summeras mot 1.

För läka populationen blir fitness

Frekvensen från enskilda alleler efter enstaka generation beneath selektion kunna även räknas ut.

till allel A

Man är kapabel även att värdera eller beskatta selektionens förändring från allelfrekvenserna ifrån ett generation mot nästa

Δ

Mutation

[redigera | redigera wikitext]

En mutation existerar enstaka förändring inom båda alternativt inom den en DNA strängen.

Mutationer skapar den genetiska variationen vilket förmå observeras inom populationer samt utför evolutionen möjlig. Mutationer kunna även motarbeta evolutionen, angående dem sker till ofta sålunda kommer ej tillräckligt flera från dem anpassade generna föras vidare oförändrade mot nästa generation samt sker dem på grund av sällan sålunda kommer detta för att leda till inom minskad variation till selektionen för att verka vid.

Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) -Spillningsinventering av älg genom spillningsinventering vänder sig i första

Mutationer samt selektion verkar oftast åt motsatt håll. detta beror vid för att dem flesta mutationer antingen existerar skadliga alternativt selektivt neutrala, medan selektionen verkar genom för att minimera antalet skadliga mutationer genom för att fördelaktiga alleler selekteras på grund av. ett balans mellan dessa processer uppstår oftast inom naturliga populationer var nya mutationer kompenserar till dem liksom besitter selekterats försvunnen.

Genflöde

[redigera | redigera wikitext]

Genflöde existerar utbytet från gener mellan populationer liksom består från identisk art samt sker genom migration. Genflöde ökar ofta den genetiska variationen inom enstaka population dock fullfölja samtidigt dem populationerna vilket utbyter gener mer lika varandra. Populationerna likt utbyter gener behöver ej leva beneath identisk förutsättningar eftersom detta naturliga urvalet verkar vid olika attribut nära olika platser.

detta är kapabel bero vid skillnad inom miljön alternativt en annat predationstryck. Genflöde är kapabel då producera missanpassningar (en: maladaptations) då alleler ifrån den en populationen likt existerar anpassade på grund av enstaka miljö introduceras inom den andra populationen såsom lever inom enstaka ytterligare miljö.

tillsammans med genflöde sålunda förmå även fördelaktiga alleler introduceras mot geografiskt isolerade populationer.

Effekterna från genflöde mellan dem numeriskt värde subpopulationerna A samt B är kapabel beräknas i enlighet med nästa modell

Storleken vid båda subpopulationerna existerar densamma samt m existerar proportionen från individer liksom reproducerar sig inom den en subpopulationen dock existerar född inom den andra.

q existerar allelfrekvenserna inom subpopulationerna.

Genetisk drift

[redigera | redigera wikitext]

Genetisk drift existerar enstaka stokastisk förändring inom ett populations allelfrekvenser ifrån ett generation mot enstaka ytterligare. Driftens förändring från allelfrekvenser beror alltså ej vid för att allelfrekvenserna ger organismen högre alternativt lägre fitness, driften existerar istället en urvalsfel var alleler förmå vandra förlorade alternativt fixeras bara från ren slump, vilket fullfölja för att genetisk variation går förlorad.

Inom små populationer existerar driften ofta ytterligare kraftfull, dessa små populationer kunna uppstå genom olika processer likt mot modell grundareffekten var populationen består från en litet antal individer ifrån ett större population alternativt genom enstaka därför kallad genetisk flaskhals var enstaka massiv population äger genomgått ett temporär reduktion.

Fisher-wright modellen existerar enstaka modell vilket arbetar tillsammans med effekterna från driftens binomiala urval vid små populationer. Modellen ger ett sannolikhet till detta tänkbara antalet alleler inom nästa generation.

Vid varenda autosomala locus finns detta detaljerad 2N alleler, i från dessa alleler existerar A samt dem kvarvarande 2N-i existerar a.

Allelfrekvensen till A=p samt till a=q. Frekvensen från allel A= p.

( 20 %)

P(k׀i) existerar sannolikheten för att detta kommer för att finnas detaljerad k antalet duplikat från A inom nästa generation självklart för att detta mellan föräldrarna finns noggrant i duplikat. ! står till fakulteten.

Evolution från populationer

[redigera | redigera wikitext]

En minskad genetisk variation inom populationer utför för att dem får svårare för att svara vid selektion angående något inom miljön skulle förändras.

detta finns flera processer såsom kunna minska den genetiska sammansättningen inom enstaka population samt storleken från populationen äger ett massiv innebörd till hur den kommer för att klara sig inom enstaka modifierad miljö. enstaka rent teoretisk förutsägelse från Burger samt Lynch() säger för att enstaka population liksom äger enstaka produktiv populationsstorlek vilket existerar mindre än individer äger större sannolikhet för att dö ut inom ett modifierad miljö eftersom dem äger svårare för att justera sig än ett större population tillsammans mer genetisk variation.

Evolutionen från populationer påverkas från antalet alleler likt finns inom populationen dock även från heterozygositeten. Antalet olika alleler existerar detta likt styr populationens förmåga för att svara vid selektion ovan period medan heterozygositeten existerar ett god skattning vid hur populationen kvar förmå genomgå evolution nära ett reduktion från den genetiska variationen då den utsätts på grund av enstaka genetisk flaskhals.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Stearns, Stephen C.; Rolf F. Hoekestra (). Evolution: An introduction, second edition.
  Här kommer vi att beskriva provyteinventering och ”Distance

  New York: Oxford University Press. ISBN &#;

• Hartl, Daniel L.; Elizabeth W. Jones (). Genetics: Analysis of genes and genomes, seventh edition. USA: Jones and Bartlett Publishers, inc. ISBN &#;

• Allendorf, Fred W.; Gordon Luikart (). Conservation and the genetics of populations.

  USA: Blackwell Publishing Ltd. ISBN &#;

• Klug, William S.; Michael R. Cummings, Charlotte A. Spencer (). Essentials of genetics, sixth edition. USA: Pearson Education. ISBN &#;