Orter som har få invandrare

Att integrationen existerar ett sålunda omdiskuterad fråga förvånar honom inte.

– detta hänger samman tillsammans volymerna.

flera ställer sig frågan ifall hur detta bör vandra samt vilket detta kostar. oss äger sett inom våra studier för att ifall inledande generationen ej tar sig in vid arbetsmarknaden därför existerar risken många massiv för att barnen liksom föds inom landet ej heller lyckas erhålla en arbete.

Det finns liknande mekanismer från socialt arv även bland infödda, dock mönstret existerar i enlighet med Jan Ekberg många tydligare bland invandrade.

– detta hänger nog samman tillsammans med för att man ej får ingång mot riktig nätverk, fortsätter han.

samt var besitter infödda ett fördel.

De orter i Sverige som har störst sociala problem har få invandrare, konstaterar chefen för Reforminstitutet Stefan Fölster i en ny rapport

således den långsiktiga frågan är: angående ej heller den andra generationen får sysselsättning, vilket sker då tillsammans nästa generation?

Jan Ekberg äger svårt för att tro oss kommer för att äga Europas lägsta arbetslöshet tid , såsom nuvarande statsmakt besitter sagt. detta blir många svårt för att att nå ett mål eller resultat tillsammans dem stora volymer liksom kommer nu.

Är volymer en användbart mening inom sammanhanget?

– Ja, jag tror ej för att någon finansiell vetenskapsman besitter något bekymmer tillsammans med detta.

Skulle detta avpersonifiera folk? Man förmå byta ut orden ”stora volymer” mot ”många” ifall detta känns bättre.

Hur ser ni vid hur samhällsdebatten äger förts ifall migration samt integration?

– Detta plats länge känsligt för att prata angående, detta existerar min upplevelse, säger Jan Ekberg. Man äger hellre talat ifall för att flera utrikesfödda existerar inom jobb mätt inom absoluta anförande – samt sålunda existerar detta.

dock talar oss ifall sysselsättningsgrad sålunda äger den ju varit något som är viktigt eller nödvändigt lägre än bland infödda inom 25–30 tid. flera uppfattar detta vilket lite omänskligt för att räkna vid människor, vilka vilket existerar lönsamma samt ej. dock jag äger svårt för att förstå detta. oss talar ju även angående ekonomiska konsekvenser från ett åldrande befolkning, hur oss bör behärska försörja den allt större gruppen pensionärer.

existerar detta även fel? vid senare tidsperiod besitter debatten förändrats; detta existerar inom nuläget ej kontroversiellt alls för att detta finns kostnader.

Jan Ekberg äger beräknat för att den offentliga sektorn årligen omfördelade 1,5–2 andel från BNP ifrån infödda mot invandrade, vilket motsvarar enstaka årlig utgift till infödda vid ungefär 50 miljarder kronor.

Detta berör alltså ej Migrationsverkets kostnader till själva mottagandet.

– detta handlar angående offentliga tillgångar liksom lärcentrum, medicinsk vård, socialhjälp samt sålunda vidare såsom överstiger gruppens skatteinbetalningar. Kostnaden existerar alltså mellanskillnaden. samt, såsom sagt, tidigare fanns detta omvänt, dock detta vände ungefär inom mitten alternativt slutet från talet, vilket beror vid sysselsättningsgraden.

När han gjorde beräkningen inom slutet från talet fanns 57 andel från dem utrikes födda inom åldern 20–64 tid inom jobb, jämfört tillsammans 80 andel från dem inlands födda.

”För för att nå en noll-läge var ingen omfördelning sker måste andelen förvärvsarbetande utrikes födda artikel 72 procent”, skrev denne

Vad besitter hänt sedan dess?

– Sedan äger sysselsättningsgraden legat nästan stilla, dock gruppen tillsammans med utländsk bakgrund besitter planta tillsammans ett 25–30 andel, således kostnaden besitter förstås ökat.

Själv tror denne för att detta idag kunna handla angående uppåt 70 miljarder årligen.

För Joakim Ruist handlar integration ifall viktiga reformer vid arbetsmarknaden, något likt verkar existera svårt för att genomföra.

– enstaka massiv andel från dem liksom kommer saknar gymnasieutbildning samt dem saknar mot enstaka start språket samt förståelse ifall kulturen, säger han.

Den bygger på runt 10 intervjuer med invandrare från de sju utomeuropeiska länder som Sverige har tagit emot flest människor från

Då existerar detta svårt för att kvalificera sig till avancerade arbete. samt landet besitter främst behöriga arbete tillsammans höga löner. dem enkla jobben finns numera utanför landets gränser.

Joakim Ruist ser framför sig numeriskt värde alternativ. Antingen ändrar oss vid lönestrukturen samt öppnar upp på grund av arbete mot lägre löner, alternativt därför fortsätter oss för att äga enstaka arbetsmarknad tillsammans höga löner samt små löneskillnader, samt då får oss gå vidare för att äga enstaka nedsänkt aktivitet bland flyktingar samt kalkylera tillsammans för att detta existerar en kostnad oss får betala.

Men existerar detta politiskt möjligt för att införa arbete tillsammans lägre löner?

– Oavsett fanns man befinner sig vid den politiska skalan sålunda existerar argumenten till ökad lönespridning starkare än vid länge.

Spridningen från arbetskraftens kvalifikationer besitter nämligen ökat kraftigt vid bas från ett massiv invandring från lågutbildade personer dem senaste 15–20 år, dock detta äger ej motsvarats från enstaka ökad spridning inom lönestrukturen. Därför menar jag för att argumentet på grund av detta blivit mer betydelsefull ovan tid.

Det äger talats många angående något som ökar i storlek eller antal ekonomiska klyftor vid senare tid, samt detta ses ofta liksom en hot mot tillit samt sammanhållning inom samhället.

Hur ser ni vid det?

– Den stora klyftan inom detta svenska samhället finns mellan dem liksom äger ett ersättning samt dem såsom ej besitter detta. samt jag menar för att detta existerar dem höga lönerna såsom äger bidragit mot detta.

Hur ser ni vid den svenska debatten angående migration samt integration?

– detta äger funnits ett beröringsskräck, samt man äger anklagat människor på grund av för att artikel rasister, till för att dessa äger velat diskutera integrationsproblemen, säger Joakim Ruist.

De har ökat med 14 procent från 5 under första halvåret förra året till 5 personer i år

flera medier besitter varit onödigt försiktiga. dock många från detta existerar överspelat idag. Allt fler inser ju för att oss måste diskutera den extremt höga flyktinginvandringens betydelse.

”Vi måste bli förbättrad vid integration” besitter blivit en mantra. dock i enlighet med både Joakim Ruist samt Jan Ekberg saknas detta ofta idéer ifall hur detta bör vandra till.

– Man äger sällan några konkreta förslag utöver rena fantasier ifall för att varenda flyktingar bör anlända inom sysselsättning inom numeriskt värde kalenderår, vilket framfördes för tillfället beneath hösten, säger Joakim Ruist.

Sveriges journalistkår besitter ej gjort sitt arbete vid den punkten. dem besitter sällan ställt några följdfrågor angående detta mot regeringen alternativt oppositionen.

När integrationen diskuteras nämns ofta siffran sju kalenderår. detta existerar den beräknade mediantiden på grund av flyktingar på grund av för att ta sig in vid den svenska arbetsmarknaden.

– Min gissning existerar för att siffran kommer för att öka, eftersom detta existerar därför flera vilket kommer, säger Jan Ekberg.

han ser svenskundervisningen likt den viktigaste frågan inom nuläget.

– Språket existerar nyckeln mot arbetsmarknaden, säger han. Sedan måste detta byggas hem var detta finns arbete. idag tenderar bostäderna för att finnas var detta ej finns arbete. Sedan behövs ett snabbare validering från utländska examina. ett gynnsam finansiell konjunktur existerar även viktig.

Även denne ser arbete tillsammans med lägre ingångslöner liksom en sätt på grund av lågutbildade invandrare för att anlända in vid arbetsmarknaden.

inom länder liksom Österrike samt Tyskland äger man lärlingssystem liksom hjälper människor in inom sysselsättning genom praktik.

Samtidigt, betonar Jan Ekberg, bör man känna till för att varenda ej existerar lågutbildade.

De 20 sämsta har färre invandrare än snittet, nämligen 10,7 procent

Bland Sveriges doktor existerar utrikes födda överrepresenterade, mot exempel.

Joakim Ruist håller tillsammans med ifall för att detta stora problemet existerar för att detta tar sådan tidsperiod på grund av flyktingar för att bli självförsörjande.

– Jag tror för att oss förmå anlända enstaka bit vid vägen tillsammans med lägre löner samt fler enkla arbete, var förmå oss dra lärdomar från Tyskland.

dock flyktingar kommer troligen ej upp inom inföddas sysselsättningsnivåer beneath vår livstid. Ökad lönespridning skulle behärska minska sysselsättninggapet mellan inlands samt utrikes födda. samt detta vore god även till andra än flyktingar. detta existerar flera unga infödda likt mot modell ej tar sig in vid den behöriga svenska arbetsmarknaden.

Men agerar ej diskriminering någon roll inom sammanhanget?

– ifall oss jämför personer tillsammans likvärdiga meriter, dock tillsammans inhemska samt utländska namn, sålunda vet oss för att vissa arbetsgivare väljer försvunnen dem tillsammans med utländska namn, säger Jan Ekberg.

således visst förekommer detta diskriminering, framför allt mot utomeuropeiska grupper. detta förmå även handla angående för att svenska arbetsgivare äger svårt för att bedöma examina likt dem ej känner mot, ifrån länder utanför Europa.

– Diskriminering finns, ja. dock min sammanvägda perception existerar för att sysselsättningsgapet främst bottnar inom skillnader inom kvalifikationer till svensk arbetsmarknad, säger Joakim Ruist.

– Detta supportas från för att exempelvis hälften från dem såsom kommer mot landet idag saknar gymnasieutbildning.

Lägg mot detta bristande språkkunskaper samt kulturell kompetens.

Jag tror för att dem flesta inser för att liknande personer får detta svårt vid den svenska arbetsmarknaden även utan diskriminering.

Joakim Ruist önskar titta förändringar inom den svenska lönestrukturen till för att underlätta på grund av dessa grupper för att anlända inom arbete:

– dock detta ser jag ej hända vid den på denna plats sidan horisonten.

Jan Ekberg ser en annat problem:

– detta äger länge varit därför för att invandrare ifrån Afrika samt region haft allra svårast för att komma in vid arbetsmarknaden.

Bland dem besitter sysselsättningsgraden varit många nedsänkt redan tidigare, samt detta existerar ifrån Afrika samt region liksom flera kommer inom nuläget.

Under hösten besitter detta ibland talats ifall för att detta skulle råda en motsatsförhållande mellan välfärdsstat samt grundlig invandring. dock detta håller ej Joakim Ruist tillsammans med om.

– Nja, landet äger haft västvärldens högsta flyktinginvandring inom 30 tid, säger Joakim Ruist.

samt vår välfärdsstat ser väl ut för att äga klarat sig? beneath detta senaste året besitter volymen ökat samt kommer för att addera ytterligare kostnader, dock detta finns inget inom detta vilket hotar välfärden.

– dock tveklöst existerar flyktinginvandring ett både kortsiktig samt långsiktig utgift, fortsätter denne.

tillsammans med förbättrad integration kunna oss minska denna utgift, dock för att detta skulle vandra tillsammans plus, såsom flera hävdade häromåret – detta existerar rent önsketänkande.

– Allt hänger vid integrationen, säger Jan Ekberg. angående oss får upp sysselsättningsgraden därför förmå oss ta emot fler, dock angående integrationen forsätter för att existera lika dålig således är kapabel situationen bli allvarlig.

Den demografiska utmaningen då?

SVT Nyheter har granskat hur många flyktingar som var inskrivna hos Migrationsverket den första oktober i år

Landets befolkning blir äldre. detta äger förts fram för att invandringen skulle behärska råda bot vid detta problemet.

– Invandring kunna ej hejda befolkningens åldrande, dock bromsa detta något, säger Jan Ekberg. bör man hålla andelen ovan 65 kalenderår konstant måste oss äga enstaka enormt massiv invandring, ett volym likt ej vore hållbar inom övrigt.

således detta argumentet äger inte någonsin fungerat på grund av mig. Den demografiska utmaningen tillsammans ett åldrande befolkning bör rimligen lösning genom för att oss jobbar några kalenderår längre.

Joakim Ruist håller med:

– därför länge gruppen flyktingar ej existerar inom jobb, trots enstaka fördelaktig åldersstruktur, således förmå dem ej försörja enstaka åldrande befolkning.

Jag ser heller ingen anledning för att existera proaktiv vid området.

Enligt Joakim Ruist existerar landet en därför attraktivt nation för att den solens tid oss behöver yngre arbetskraft sålunda kunna oss enkelt rekrytera dessa människor, samt arbetskraftsinvandring existerar ju ett helt ytterligare sak än flyktingmottagning.

– Egentligen tror jag för att samtliga såsom existerar på grund av ett upphöjd flyktinginvandring existerar detta från humanitära skäl samt ej till för att dem tror för att detta innebär enstaka samhällsekonomisk vinst.