Hur länge lever en universitetskurs
Universitetskurs inom Sverige
En universitetskurs alternativt högskolekurs (brittisk engelska course module alternativt unit, övriga världen course) existerar nära svenska högskola samt högskolor en avgränsat utbildningsavsnitt likt specificeras inom enstaka formellt bestämd läroplan.
Olika nivåerKursplanen anger kursens kurskod, nivå, antal högskolepoäng, titel, behörighetskrav, lärandemål, examinationsformer samt ofta även huvudområde, kurs, kursinnehåll, kurslitteratur, tillsammans mera.
En utbildning förmå ingå inom en utbildningsprogram (brittisk engelska course alternativt study programme) liksom obligatorisk alternativt valbar utbildning, samt räknas då vanligen upp inom utbildningsplanen.
Den kunna även läsas såsom fristående klass (även kallat enstaka kurs), samt måste då sökas separat, exempelvis via Kursen kunna krävas i enlighet med lärosätets examensregler till enstaka speciell examenstitel.
En lektion kunna erbjudas nära flera tillfällen beneath året, kallade kursomgångar (i detta studieadministrativa systemet Ladok kallat kurstillfällen), ibland tillsammans med inom olika studieform (campusundervisning vid olika campusorter alternativt distansundervisning tillsammans alternativt utan inneträffar, dag- alternativt kvällsundervisning, vid hel-, halv- alternativt kvartsfart).
varenda fristående kursomgång äger enstaka unik ansökningskod. resultat angående aktuella kursomgångar brukar ges inom lärosätets utbildningskatalog. omfattande kunskap ifall detta aktuella kurstillfället riktad mot något som har antagits eller accepterats studenter brukar ges inom handling likt inom olika akademiska traditioner kallas kurs-pm, kursplanering, kursprogram, kursinformation, studie-/läsanvisningar, välkomstbrev, kursbrev, kurswebbplats inom lärosätets lärplattform, tillsammans mera.
Examination samt momentindelning
[redigera | redigera wikitext]En klass examineras genom en alternativt flera separata provmoment (i Ladok 3 även kallat modul), ofta salstentamen, inlämningsuppgifter, laboration, projektuppgift och/eller artikel. då varenda provmoment existerar avklarade erhålles en slutbetyg, samt en till kursen specificerat antal högskolepoäng.
angående kursen existerar uppdelad inom flera poänggivande provmoment erhålles även bedömning till dem, dock detta betyget uppvisas sällan inom betygsutdrag.
Kursplanenslärandemål äger funktion vilket betygskriterier till godkänt bedömning. Konkreta poänggränser samt betygskriterier till högre bedömning står sällan inom kursplanen utan vanligen inom provmomentets anvisningar (exempelvis inom tentamenslydelse alternativt inom labb-pm) alternativt inom kursomgångens kurs-pm alternativt motsvarande.
Kursens betygskriterier förmå baseras vid generella betygskriterier vilket formulerats till ämnet nära lärosätet.
Det givna slutbetyget samt högskolepoängen på grund av kursen påverkas ej från resultatet nära kommande studier. nära vissa lärosäten, huvudsakligen nära vissa ingenjörsutbildningar, besitter studenter tillfälle för att utveckla betyget vid enstaka redan erkänd utbildning genom förnyad examination, s.k.
Om studier på högskolenivåplussning. nära andra lärosäten existerar detta ej möjligt.[1]
Nivåindelning
[redigera | redigera wikitext]Universitets- samt högskolekurser existerar kurser vid akademisk nivå mot skillnad ifrån exempelvis kurser vid gymnasial- alternativt eftergymnasial nivå. Sedan Bolognaprocessen genomfördes inom juli delas kurserna in inom tre nivåer:
Till samt tillsammans med juni delades kurser vid akademisk nivå in inom grundutbildning (motsvarande dagens grundnivå samt sofistikerad nivå) samt forskarnivå.
Progressionsnivå (äldre system)
[redigera | redigera wikitext]Enligt en äldre struktur på grund av för att ange progressionsnivå till kurser inom en avgränsat fält kunde enstaka lektion ges vid A, B, C, D alternativt F-nivå, samt inom sällsynta fall E-nivå samt X-nivå. Systemet infördes begränsat [källa&#;behövs] samt bredare vid talet.
Huvuddelen från lärosäten övergav systemet inom samband tillsammans Bolognaprocessen samt för att SUHF:s mer komplexa koder på grund av krav vid tidigare högskolestudier (se nedan) infördes. Nivå A mot C motsvarar dagens grundnivå, D dagens sofistikerad nivå, samt F dagens forskarnivå. Systemet syftar mot för att säkerställa för att studenter såsom påbörjar självständigt sysselsättning (examensarbete alternativt uppsatsarbete), samt för att studenter vilket erhåller enstaka högskoleexamen, ej enbart äger läst elementär kurser utan äger fördjupat sig vid tillräckligt upphöjd progressionsnivå inom sitt enhet.
Högskolepoäng (hp) anger en utbildnings omfattning och används för att visa hur lång tid en utbildning tar att genomföraHögre progressionsnivå innebär högre förkunskapskrav inom ämnet.
Grundnivå
[redigera | redigera wikitext]A-nivå
[redigera | redigera wikitext]A-nivån motsvarar då den inledande terminens (30 högskolepoäng) heltidsstudier inom ämnet, oavsett angående kurserna ges beneath enstaka termin alternativt existerar utspridda beneath flera.
Kurser vid denna nivå kallas förr till grundkurser samt kräver ingen tidigare universitetsutbildning.
B-nivå
[redigera | redigera wikitext]Kurser vid B-nivå motsvarar andra terminens studier, förutsätter ofta 30 högskolepoäng avklarade kurser vid A-nivå samt kallas fortsättningskurser. Lärosäten såsom tillämpar detta struktur kräver till tvåårig högskoleexamen för att man besitter läst kurser vid 60 högskolepoäng inom en huvudområde, ibland tillsammans med successiv fördjupning, inklusive 7,5 högskolepoäng B-uppsats alternativt annat självständigt sysselsättning vid B-nivå.
C-nivå
[redigera | redigera wikitext]Motsvarande gäller till dem högre nivåerna var ett klass vid C-nivå kallas fördjupnings- alternativt påbyggnadskurs.
De utbildningar som leder fram till en yrkesexamen innehåller ofta en eller flera praktikperioderC-nivåkurser äger ofta såsom förkunskapskrav för att man äger läst 30 högskolepoäng vid A-nivå samt 30 vid B-nivå inom identisk alternativt en angränsande material. till kandidatexamen behövs nära detta struktur vanligen 90 högskolepoäng inom huvudområdet, varav minimalt 30 högskolepoäng vid C-nivå, inklusive ett C-uppsats alternativt annat självständigt sysselsättning vid 15 högskolepoäng.
Till samt tillsammans med 31 månad plats enstaka avslutning tillsammans C-nivåkurser såsom högsta uppnådda fördjupningsnivå behörighetsgivande på grund av forskarutbildning i enlighet med högskoleförordningen, dock inom praktiken fordrade dem flesta lärosäten ytterligare studier till för att anta någon likt doktorand. Sedan 1 januari tillhör C-nivåkurser den sålunda kallade primär nivån.
Mer information om högskolestudier, statistik, kontaktuppgifter till högskolorna och universiteten och information till dig som behöver betala anmälnings- och studieavgifter eller har sekretessmarkerade personuppgifterAvancerad nivå
[redigera | redigera wikitext]D-nivå
[redigera | redigera wikitext]För magisterexamen krävdes förr 4 års studier, varav minimalt 30 högskolepoäng vid D-nivå inklusive ett D-uppsats vid 15 alternativt 30 högskolepoäng. D-nivå kunde ibland även ingå inom ett forskarutbildning, dock kunde då ge färre kurspoäng mot doktoranderna än mot magisterstudenterna angående handledaren bedömde således.
Begreppet D-nivå besitter idag ofta ersatts från begreppet sofistikerad nivå. på grund av tvåårig Masterexamen (som kräver tidigare treårig kandidatexamen) är kapabel kraven variera, var vissa lärosäten kräver 75 högskolepoäng samt andra 60 högskolepoäng kurser vid sofistikerad nivå inom huvudämnet.
E-nivå
[redigera | redigera wikitext]E-nivå besitter förekommit inom slutet från utbildningar såsom plats längre än 4-år, exempelvis juristutbildningar.
Högskolepoäng är ett sätt att mäta hur lång och omfattande en utbildning ärForskarnivå
[redigera | redigera wikitext]Begreppet F-nivå avsåg kurser vid forskarnivå.
X-nivå
[redigera | redigera wikitext]En X-nivåkurs existerar ett utbildning liksom ges från enstaka akademi alternativt en högskola dock ej kunna klassificeras i enlighet med ovan, utan vanligen motsvarar gymnasienivå.
ett X-nivåkurs kunna ej ingå inom ett test, dock kunna existera studiemedelsgrundande samt förkunskapsgivande. modell existerar preparandkurser inom matematik (repetition från gymnasiematematik liksom brukar ges strax innan terminsstarten till blivande ingenjörsstudenter) samt tekniskt basår.
Kurs alternativt bedömning (äldre system)
[redigera | redigera wikitext]Innan talet omfattade ett klass ofta ett termins heltidsstudier, samt gav resulterade inom en akademiskt bedömning inom ämnet.
Förr benämndes nivån efter antal mottagna akademiska bedömning inom ämnet.
Idag finns ingen formell reglering från omfattningen från ett klass. inom princip är kapabel enstaka utbildning omfatta mindre än en högskolepoäng alternativt mer än ett termin, detta önskar yttra mer än 30 högskolepoäng.
En hel termin med heltidsstudier är 30 högskolepoängFler typer från kurser
[redigera | redigera wikitext]Breddkurs
[redigera | redigera wikitext]En breddkurs existerar ett klass vilket ej är kapabel ersätta huvudområdets ordinarie kurser, dock såsom kunna ingå inom enstaka certifikat likt breddning.[2] enstaka breddkurs är kapabel således ingå inom detta totala poängantal såsom behövs till prov (exempelvis högskolepoäng till kandidatexamen), dock förmå ej ingå inom detta poängantal vilket fordras inom huvudämnet (exempelvis 90 högskolepoäng sociologi likt vanligen behövs till kandidatexamen inom sociologi) även ifall kursen ges inom detta ämnet.
En breddkurs ger vanligtvis ej behörighet mot nästa nivå inom huvudområdet.[3] Exempelvis är kapabel ej enstaka breddkurs inom sociologi ingå inom dem 30 högskolepoäng sociologi vid A-nivå såsom ofta fordras till för att ett fåtal inträde mot sociologikurser vid B-nivå.
Uppdragsutbildning
[redigera | redigera wikitext]En uppdragsutbildning existerar enstaka klass alternativt en kurspaket såsom ett organisation köper från lärosätet.
Vissa uppdragsutbildningar existerar poänggivande samt besitter läroplan, dock behöver ändå ej kräva högskolebehörighet.
Under en termin på 20 veckor hinner den som studerar på heltid läsa 30 högskolepoängBehörighetskrav på grund av kurser samt program
[redigera | redigera wikitext]Gymnasiala förkunskaper samt meritpoäng
[redigera | redigera wikitext]Kurser samt utbildningsprogram vid högskolenivå likt endast kräver gymnasiala förkunskaper förmå äga någon från nästa områdesbehörigheter:[4]
- Områdesbehörighet A1, A2, samt därför vidare upp mot A15 – ifall den söka äger läst i enlighet med gy s ämnesplaner likt gäller ifrån samt tillsammans med den 1 juli , samt på grund av ämnesplaner vid komvux vid gymnasial nivå såsom gäller ifrån 1 juli
- Områdesbehörighet 1, 2, samt således vidare upp mot 17 – till äldre gymnasie- samt komvuxkurser.
Områdesbehörigheten avgör även vilka kurser ifrån gymnasieskolan vilket existerar meritkurser samt således kunna ge meritpoäng.
Tidigare högskolestudier
[redigera | redigera wikitext]År kom Sveriges universitets- samt högskoleförbund (SUHF) överens angående nästa kursfördjupningskoder på grund av högskolekurser till för att ange krav vid tidigare högskolestudier samt underlätta antagningsprocessen samt rörligheten mellan lärosäten inom Sverige:
- G – Grundnivå (betecknas även GR, motsvarar A-, B- samt C-nivå inom en äldre struktur på grund av progressionsnivåer såsom kvar tillämpas från vissa lärosäten)
- A – sofistikerad nivå (betecknas även från, motsvarar ungefär detta såsom tidigare kallades progressionsnivå D-nivå samt ibland E-nivå).
Nedan framträda fullständig register vid kursfördjupningskoder tillsammans med förklaringar.[5]
- Grundnivå
- G1N – utbildning tillsammans endast gymnasiala förkunskapskrav.
Motsvarar ungefär A-nivå inom en äldre system.
- G1F – lektion tillsammans med mindre än 60&#;hp kurs/kurser vid grundnivå liksom förkunskapskrav. (Motsvarar ungefär A-nivå samt B-nivå inom en äldre system.)
- G1E – klass liksom innehåller särskilt strukturerat examensarbete till högskoleexamen. (Jämförbart tillsammans med B-uppsats.)
- G2F – lektion tillsammans minimalt 60&#;hp kurs/kurser vid grundnivå liksom förkunskapskrav.
(Motsvarar ungefär C-nivå inom en äldre system.)
- G2E – utbildning tillsammans minimalt 60&#;hp kurs/kurser vid grundnivå vilket förkunskapskrav samt liksom innehåller examensarbete till kandidatexamen. (Betecknas C-uppsats alternativt C-examensarbete inom äldre system.)
- GXX – utbildning liksom ej förmå klassificeras i enlighet med ovanstående modell.
(Motsvarar X-nivå inom en äldre system.)
- G1N – utbildning tillsammans endast gymnasiala förkunskapskrav.
- Avancerad nivå
- A1N – utbildning tillsammans med endast kurs/kurser vid grundnivå såsom förkunskapskrav. (Ungefär D-nivå inom en äldre system.)
- A1F – utbildning tillsammans med kurs/kurser vid sofistikerad nivå liksom förkunskapskrav. (Ungefär D-nivå inom en äldre system.)
- A1E – lektion såsom innehåller examensarbete till magisterexamen.
(Tidigare betecknad D-uppsats alternativt D-examensarbete.)
- A2E – lektion såsom innehåller examensarbete på grund av masterexamen. (Tidigare betecknad D-uppsats alternativt D-examensarbete.)
- AXX – utbildning likt ej är kapabel klassificeras i enlighet med ovanstående modell.