Hur många arter är infödda

Utrotningshotade arter

1 miljon arter existerar hotade från utrotning vid bas från människans inverkan.

En miljon av totalt åtta miljoner arter globalt hotas av utrotning

Upp mot landlevande djurarter förmå redan artikel borta. Hur påverkas den biologiska mångfalden från utrotningshotade arter samt hur skulle oss människor klara oss angående oss vore utrotningshotade?

Varför dör vissa arter ut?

Störningar liksom negativt resultat samt fragmentering från livsmiljöer, klimatförändringar, illegal jakt, bifångst, invasiva arter samt sjukdomar existerar faktorer liksom agerar in samt förmå påskynda en utdöende.

Undanröjande från djurens naturliga habitat, liksom bland annat sker nära urbanisering samt skogsskövlingar, ökar påfrestningen på grund av flera arter vilket förlorar sina bostad samt ej kunna hitta tillräckligt tillsammans att ge liv. Vissa arter besitter ett långsam reproduktionscykel, vilket fullfölja dem extra känsliga på grund av jaktverksamhet samt liknande hot.

Klimatförändringar, vilket temperaturhöjningar, uttorkning samt kraftig nederbörd samt invasiva arter existerar även ett faktor liksom påverkar samt driver vid hotet angående utdöd på grund av ett massiv mängd arter.

Utan enstaka diversitet från arter är kapabel oss ej leva

Förutom ryggradsdjuren äger oss även flera andra viktiga arter från insekter samt växter.

Uppskattningsvis finns detta ovan 5,5, miljoner arter insekter vid planeten vilka utför viktiga roller inom varenda ekosystem vid nation. dem pollinerar växter, reglerar skadedjur, bearbetar näringsämnen inom jorden samt fungerar vilket föda till andra vilt. från dessa beräknas minimalt 10% artikel hotade vilket motsvarar cirka arter. Tillsammans tillsammans för att 25% från cirka 2,5 miljoner andra arter från vilt samt växter även anses hotade blir detta totalt 1 miljon arter såsom riskerar för att utrotas.

Där är populationen låg och i genvariationen syns tecken på inavel redan i proverna från talet

då den biologiska mångfalden reducerar rubbas balansen inom ekosystemen. Utan operativ natur kollapsar vår matförsörjning samt finans. Dessvärre pågår detta enstaka snabb minskning även från insekter, framförallt vid bas från sjukdomar, förändrade livsmiljöer samt bekämpningsmedel.

Hur ser utrotningsrisken till arter ut?

Den Internationella naturvårdsunionen IUCN sammanställer stora mängder uppgifter samt genomgång från arter samt populationer likt utgör grunden till analys från arters utdöenderisk.

IUCNs röda register innehåller kunskap angående utbredning, populationsstorlek, livsmiljö samt ekologi, användning och/eller affär, hot samt bevarandeåtgärder såsom används likt underlag mot bevarandestatus samt beslut. Utdöenderisken presenteras inom enstaka skal ifrån livskraftig mot utdöd. Skalan innehåller totalt nio kategorier:

Ej bedömd (NE, Not Evaluated)
Kunskapsbrist (DD, information Deficient)
Livskraftig (LC Least Concern)
Nära hotad, (NT, nära Threatened)
Sårbar (VU, Vulnerable)
Starkt hotad (EN, Endangered)
Akut hotad (CR, Critically Endangered)
Utdöd inom vilt tillåtelse (EW, Extinct in the Wild)
Utdöd (EX, Extinct)

SLU Artdatabanken skapar även enstaka rödlista ovan arter samt deras hotstatus inom land.

Den baseras vid ett utvärdering från enskilda arters fara för att dö ut ifrån landet. inom Rödlistade arter äger från 21 bedömda arter inom land klassats vilket rödlistade (NT, VU, enstaka, CR, RE alternativt DD) varav 2 arter såsom hotade (sårbar (VU), starkt hotad (EN) alternativt akut hotad CR)).
känsliga arter äger den lägsta risken för att dö ut från dessa tre, dock dem äger kvar minimalt enstaka 10% fara för att dö ut inom dem kommande år.

detta innebär för att minimalt 10 från varenda arter kommer för att dö ut detta kommande århundradet, samt oss förväntas förlora hälften från varenda arter liksom klassas liksom utsatta inom kalenderår. detta betyder för att utsatta arter anses löpa enstaka upphöjd fara till utrotning inom detta vilda.

Fler arter än någonsin är på väg att försvinna för alltid och många ekosystem förändras på grund av människans sätt att leva

Starkt hotade arter äger minimalt 20% fara för att dö ut inom 20 tid alternativt 5 generationer. Akut hotade arter besitter minimalt 50% fara för att dö ut inom 10 tid alternativt 3 generationer.

Bevarandeåtgärder, ifrån WWF samt flera andra naturvårdsaktörer, besitter arbetat hårt samt lyckats förhindrat ett sektion utrotningar liksom annars skulle äga ägt plats, därför oss äger för tillfället sett färre utrotningar från akut hotade arter.

detta existerar å andra sidan ej hållbart för att bevarandearbete bör existera den främsta livlinan till dem akut hotade arterna. Större insatser ifrån framför allt regeringar samt företag behövs på grund av för att förhindra dem faktorer vilket driver arter mot utöd. till varenda art såsom kraftigt reducerar inom antal alternativt står inför ett utdöd påverkas ekosystemet, vilket inom sin tur leder mot större fara på grund av utdöd från fler arter.

Exempel vid arter liksom existerar hotade inom Sverige:

Sårbar:lodjur, varg
Starkt hotad:fjällräv, jaktfalk
Akut hotad:Östersjötumlare, vitryggig hackspett
Nationellt utdöd: atlantisk stör, vildren, mörk stork, fälthumla
Utdöd: Gotlandsmaskrosen

Klockan tickar allt snabbare

Det äger tagit flera miljoner kalenderår från evolution på grund av för att förbättra den fantastiska natur samt detta djurliv oss äger idag.

dock liksom oss vet håller oss ju vid för att förstöra allt detta, samt oss besitter ej miljoner från kalenderår vid oss för att ställa saker mot rätta. detta existerar för tillfället liksom gäller! idag behöver oss välja ifall oss önskar gå vidare rusa mot detta sjätte massutdöendet samt därmed även förinta oss själva. alternativt önskar oss istället ge tillbaka detta oss tagit samt återigen utföra ställe på grund av naturen samt ett diversitet från arter?

Om människan vore utrotningshotad…

För för att illustrera innebörden från utrotningshotade klassificeringar, är kapabel man genom en tankeexperiment, översättas mot ett tidslinje inom struktur från en människoliv.

enstaka livskraftig årig individ förmå förväntas leva ca 30 kalenderår mot beneath goda förhållanden medan ifall identisk åring istället klassas likt känslig existerar den ytterligare förväntade livslängden enstaka sju dagar.

– Vi undersöker det här närmare för att förstå vad det beror på

Klassade vilket starkt hotad förväntas åringen leva 18 timmar mot samt enstaka klassad såsom akut hotad förväntas åringen existera död inom tre timmar.
ifall människan ej påverkade utdöende takten vid detta sätt oss idag utför, sålunda skulle detta ta minimalt ett miljon kalenderår till hälften från dem ömtåliga arterna för att dö ut.

Med normal takt på grund av utdöenden försvinner ca arter från ryggradsdjur fanns e kalenderår.

sålunda flera äger för tillfället försvunnit vid bara tid. Utdöendetakten existerar alltså ungefär gånger snabbare än normalt – enormt mycket! samt dessutom visar Living Planet Index för att populationer från vilda ryggradsdjur inom medelvärde äger minskat tillsammans ofattbara 68 andel bara mellan – Alltså vid bara 46 år! Anledningarna mot för att arter utrotas idag existerar framförallt för att oss människor omvandlar skogar, gräsmarker samt våtmarker mot jordbruksmark.

oss besitter knappt någon orörd vildmark kvar vid planeten. Överexploatering från arterna, detta önskar yttra för att oss för att oss jagar samt fiskar till hårt, existerar även en stort hot. Lägg mot klimatförändringen, invasiva arter samt sjukdomar liksom föroreningar därför förmå man möjligen börja förstå varför oss existerar vid väg in inom en sjätte massutdöende.

alternativt rättare sagt: ett massutrotning. Den stora skillnaden mot dem föregående massutdöendena existerar för att detta för tillfället existerar oss människor såsom existerar orsaken. detta existerar helt nytt för att enstaka enskild art riskerar för att utrota samtliga andra.
inom IPCCs senaste klimatrapport konstaterades för att effekterna ifrån klimatförändringarna driver massdödligheten från arter samt dem ekosystem dem lever inom.

beneath ett enda varm ljus dog mer än 45 flygande hundar inom Australien. Klimatförändringarna besitter även kopplats mot utdöendet från mer än växt samt djurarter.

När 75% från varenda arter försvinner beneath ett viss tidsperiod kallas detta till massutdöende, samt dem senaste miljoner år besitter detta skett fem liknande. Dessa massutdöenden orsakades från ett kombination från förändringar inom klimatet, atmosfären samt arternas livsmiljöer samt dessutom från både försurning samt syrebrist inom haven.

detta senaste massutdöendet skedde på grund av 65 miljoner kalenderår sedan samt existerar detta liksom dem flesta från oss känner mot – då försvann varenda stora dinosaurierna

Ja, människan påverkar inom allra högsta grad utdöende takten.
inom WWFs Living Planet Report fastslås detta för att världens befolkning besitter fördubblats beneath bara dem senaste 50 år.

Samtidigt besitter detta dessutom skett ett explosionsartad ökning från den globala handeln samt konsumtionen, samt ett snabb urbanisering.
detta på denna plats driver vid enstaka överexploatering från råvaror inom ett takt oss inte någonsin tidigare sett samt detta resulterar inom ett negativt resultat från natur samt biologisk diversitet.

Det visar en ny forskningsstudie som publicerats i Science Advances

Detta hotar för att tillintetgöra den positiva tillväxt oss sett detta senaste århundradet från vår personlig välmående samt välbefinnande.
för att oss människor sålunda kraftigt besitter förändrat jordens ekosystem, klimat samt geologi sägs motivera ett färsk geologisk epok: Antropocen – människans tidsålder. beneath dem kommande århundraden kommer effekterna från våra aktiviteter – ifrån storstäder mot plast inom haven – för att behärska observeras inom berglagren, noggrann vilket oss idag är kapabel titta bevisen vid meteoritnedslag samt vulkanutbrott ifrån tidigare epoker.

Ett utdöende kännetecknas från för att ett art reducerar inom individantal därför resehandling många för att dem mot slut avslutas för att existera.

för att arter dör ut kunna existera ett naturlig process, samt ibland dör flera arter ut ungefär samtidigt. inom enstaka stadig miljö existerar cirka 1 andel från arterna inom något etapp från naturligt utdöende.
då en utdöende orsakas från människan, vare sig detta existerar medvetet alternativt oavsiktligt, är kapabel detta betraktas vilket enstaka utrotning.

Asiatisk floddelfin alternativt Baiji (Lipotes vexillifer)

sågs den sista asiatiska delfinen, kallad Baiji.

Delfinen levde endast inom Yangtzefloden inom Kina, kunde bara leva inom sötvatten samt ägde dålig syn.
inom slutet från talet uppskattades population mot cirka individer samt arten blev då klassificerad liksom skyddad.

Under de senaste åren har mänskligheten orsakat 96 procent av alla utdöda däggdjursarter och det går allt snabbare

gjordes enstaka grundlig visuell samt akustisk utredning, dock ej enstaka enda Baiji hittades inom Yangtzefloden. Förorenat vätska, intensivt fiske samt tät fartygstrafik bidrog mot för att den försvann. flera dödsorsaker på grund av delfiner kunna kopplas just mot fiske alternativt kollisioner tillsammans motorbåtar. Idag finns sex arter från delfiner samt tumlare såsom lever helt alternativt delvis inom sötvatten.

inom Sydamerika lever Amazondelfinen (hotad) samt Tucuxi (hotad), samt inom Asien Gangesdelfinen (hotad), Indusdelfinen (hotad), Irrawaddydelfinen (akut hotad) samt Yangtzetumlaren (akut hotad). Indusdelfinen samt Gangesdelfinen blev erkända likt egna arter. Den asiatiska floddelfinen anses idag existera utrotad.

Mosaikråtta, Bramble Cay-råtta (Melomys rubicola)

År sågs detta sista exemplaret från Bramble Cay-råttan – detta inledande däggdjuret likt utrotats vid bas från klimatförändringarna.

Mosaikråttan levde vid enstaka 5 hektar massiv korallö inom Australiens Torres Strait, en sund norr angående östra Australien. Populationen minskade ifrån flera hundra vid talet mot runt 90 individer beneath sena talet. enstaka sökinsats efter arten genomfördes beneath år samt beneath , dock ingen individ kunde hittas.

Förändringar inom vindstyrka samt stigande havsnivåer, liksom båda kopplas mot klimatförändring, äger resulterat inom ett ökning från intensitet samt frekvens från oväder tillsammans med översvämningar såsom resultat. Effekterna från detta strängare vädret samt översvämningarna blev för att detta nästan ej fanns något vegetationstäcke alternativt föda kvar vid den lilla ön.

Utan föda alternativt vegetationstäcke fanns miljön sålunda ogynnsam till Mosaikråttan för att den ej längre överlevde. enstaka redogörelse ifrån Queensland Department of Environment and Heritage Protection samt University of Queensland pekar vid för att stigande havsnivåer orsakade från mänskliga inducerade klimatförändringar existerar grundorsaken mot utrotningen.

Garfågel (Pinguinus impennis)

Den senaste levande garfågeln sågs Arten plats spridd ovan norra Atlanten samt kunde mot samt tillsammans med hittas inom Bohuslän dock existerar för tillfället utdöd vid bas från människors jaktverksamhet.

Garfågeln, likt plats den största bland alkfåglarna, blev cirka 75 cm upphöjd samt kunde ej flyga.
ifrån talet samt vidare jagades den på grund av köttets samt äggens skull. ifrån slutet från talet slaktades garfåglar systematiskt på grund av för att anlända ovan dess fjädrar samt dun mot madrasser. Den 3 juli dödades detta sista paret vid ön Eldey utanför Island.

Pungvarg (Thylacinus cynocephalus)

Den sista kända individen från pungvarg dog vid Hobart Zoo kalenderår Tre tid tidigare observerades sannolikt detta sista exemplaret inom detta vilda.
Pungvargen (tasmanska tigern) kunde till länge sedan hittas inom Nya Guinea samt fanns vitt utspridd ovan detta australiska fastlandet, dock försvann därifrån till minimalt kalenderår sedan.

detta berodde troligen vid konkurrens ifrån dingon, liksom den även föll byte på grund av. inom modern period hittades pungvargen bara vid Tasmanien, var dingon ej finns.

Idag är takten gånger högre än de naturliga nivåerna

Pungvargen plats spridd ovan Tasmanien dock maximalt talrik inom öppet skogslandskap. Människan bedrev ett grundlig jaktverksamhet från pungvargen då dem ansågs såsom en hot mot får samt vid bas från allmän fruktan på grund av jagare. beneath pungvargens sista tid fanns jakten mot massiv sektion orsakad från insamlande mot museum samt zoon. fick pungvargen mot senaste skydd i enlighet med tasmansk team, dock då fanns den troligen redan utdöd.

Lövgroda (Ecnomiohyla rabborum)

Lövgrodan hörde senast inom El Valle, Panama tid Tidigare fanns lögrodan inom bergen inom centrala Panama (omedelbar att vara nära något från staden El Valle dem Antón, inom båda de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden Coclé samt Panama) vid höjder mellan , meter ovan havet inom bergsregnskogar.

Arten äger ej påträffats beneath specifika inventeringar inom distrikt. Lövgrodan fanns energisk vid natten samt hanarna lät beneath bota året, dock vilket maximalt nära reproduktionen nära start från regnperioden inom mitten från mars mot femte månaden i året. Förlusten från arten drivs främst från minskad livsmiljö samt sjukdom. Skogsavverkning inom artens livsmiljö till stadsutveckling existerar en hot då skogen fragmenteras samt utarmas, samt tallplantager ersätter den naturliga miljö vilket arten kräver.

Lövgrodan plats ovanlig inom region då fältstudier utfördes beneath , dock enstaka alternativt numeriskt värde hanar hördes varenda mörker beneath den tiden. Efter upptäckt från svampsjukdomen Chytrid Fungus inom område blev arten många mer ovanlig. angående arten ännu finns, misstänker man ett fortsatt minskning vid bas från sjukdom samt förlorade livsmiljöer.

Exempel vid vårt jobb på grund av planeten

WWF jobbar inom ovan länder tillsammans med för att skydda arters livsmiljöer samt påverka politiker samt beslutsfattare.

på grund av för att att nå ett mål eller resultat effekt behövs en hållbart samt målmedvetet sysselsättning. tillsammans med din hjälp är kapabel oss utföra ännu mer samt genomföra arbetsuppgift på grund av för att försäkra oss ifall en hållbart ekosystem – sålunda för att arter såsom tigrar, pandor samt sköldpaddor ej går förlorade. tackar vare våra fantastiska supportrar bekämpar oss utrotning samt bevarar vår planet genom tusentals plan inom ovan länder.

Hur påverkas den biologiska mångfalden av utrotningshotade arter och hur skulle vi människor klara oss om vi vore utrotningshotade?

oss samarbetar tillsammans lokalbefolkningar, företagspartners, vetenskapsman samt organisationer inom naturvård samt klimatsmarta lösningar. Läs angående några från dem modell vilket WWF jobbar tillsammans med till för att förhindra utdöd från fler arter.

Minnesgudstjänst på grund av utdöda arter

Minnesgudstjänst liksom livestreamades ifrån Storkyrkan, Gamla stan inom huvudstaden, inom juni Den ekumeniska minnesgudstjänsten anordnades från Svenska kyrkan tillsammans tillsammans med representanter ifrån flera kyrkor samt Världsnaturfonden WWF.

Initiativet skedde tillsammans anledning från FNs klimatmöte huvudstaden 50+ den juni
Läs mer ifall minnesgudstjänsten

Skyddar samt fullfölja tigrarnas bostad större

WWF existerar djupt engagerade inom arbetet på grund av för att öka antalet tigrar samt oss jobbar målmedvetet inom dem flesta länder likt äger tigrar på grund av för att exempelvis utveckla tigerns livsmiljöer samt till för att stoppa tjuvjakten.
Läs mer ifall WWFs sysselsättning tillsammans tigrar

Forskning till för att öka kunskapen angående noshörningen

Ända sedan starten äger WWF arbetat aktivt till noshörningens överlevnad.

Arbetet går ut vid för att skydda noshörningen var den lever, samt för att informera vid dem marknader var efterfrågan vid noshörningshornen existerar stor.
Läs mer angående WWFs sysselsättning tillsammans noshörningen

STOPPA NATURKRISEN

Runt all planeten dör vilt samt växter inom enstaka extrem hastighet. vid mindre än 50 kalenderår äger populationerna från vilda ryggradsdjur minskat tillsammans med 73 andel inom genomsnitt*.

Ofattbara 1 miljon arter existerar hotade**. detta enda oss ej får utföra, existerar inget. BLI PLANETFADDER!

* Visar undersökningar från populationer hos 5 arter från vilda ryggradsdjur, mellan år samt Källa: Living Planet Report

Living Planet Report

Årets Living Planet Index visar för att dem studerade populationerna från ryggradsdjur, fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur samt kräldjur inom medelvärde minskat tillsammans med all 69 andel mellan samt dem uppgifter liksom presenteras inom årets Living Planet Report existerar tydliga.

Den press oss utsätter naturen till driver vid ett eskalerande naturkris. Denna kris undergräver naturens förmåga för att tillhandahålla tjänster oss existerar beroende från, inklusive för att begränsa samt justera oss mot klimatförändringar.

Läs mer angående Living Planet Report