Hur ser en kust levande ek ut

Eken är vårt vanligaste ädla lövträd samt äger inom långa tider fyllt viktiga funktioner för folkhushållet genom ollonproduktion samt virke, samt för statsmakterna genom för att den garanterat bland annat skeppsvirke. Eken äger ett nyckelroll för den biologiska mångfalden.

En införd art, likt ännu ej besitter slagit igenom såsom skogsträd inom landet, är rödek (Quercus rubra).

Utseende

Skogseken (Quercus robur) skiljer sig från bergeken (Quercus petraea) genom mer rundade knoppar, mindre bladskaft (max 1 cm), färre bladflikar ( par) samt oskaftade ollon på ett lång fruktställning. Den långa fruktställningen brukar ibland beskrivas vilket för att eken besitter skaftade ollon (eken kallas därför ibland stjälkek), medan bergeken besitter oskaftade.

inom strikt innebörd är dock fruktställningen ej en skaft för ollonen.

Bergeken äger fler småflikar ( par). Ollonen är oskaftade samt samlade liksom ett druvklase (därifrån namnet druvek).

petraea) förekommer i hela södra Sverige upp till ungefär Dalälven

Bergekens knoppar är också spetsigare än ekens.

Ek (stjälkek, skogsek). bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Bergek (druvek). bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Skogseken samt bergeken är upp mot 30 meter höga träd. utan sällskap träd kunna bli många grova samt värdefulla, såväl för skogsägaren såsom för mångfalden.

Bladen är strödda.

Ovansidan är mörkgrön, kal samt undersidan blekgrön, kal alternativt glest stjärnhårig.

Eken är ett sambyggare (han- samt honblommor på identisk träd). Hanhängena är långa samt hängande medan honblommorna är få samt gyttrade tillsammans. Ekollonen är cm långa samt samlade inom spetsen på ett lång fruktställning.

Utbredning

Observationer från skogsek samt bergek från Artfakta, SLU Artdatabanken.

Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock ett nödvändig källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Eken växer naturligt upp mot södra Värmland samt inom nordost mot Dalälven. Förekomsten är störst inom Kalmar samt Kronobergs län, Skåne, Östergötland, Blekinge samt Halland.

Rena ekskogar är ovanliga.

De största volymerna finns i södra Sverige, längs ost- och västkusten och i Mälardalen (se figuren)

inom stället är eken ofta inblandad inom ytterligare lövskog alternativt barrskog.

Bergeken växer ganska allmänt på mager mark inom södra Sveriges kusttrakter. 

Ek, tillsammans tillsammans bergek, är detta vanligaste ädla lövträdet inom landet samt detta totala virkesförrådet uppgår mot över 40 miljoner m³sk.

Läs mer ifall eken inom Sverige.

Ståndort

För för att växa god kräver eken dem bästa markerna tillsammans med djupt jordlager, gärna tillsammans lerinblandning.

Däremot besitter eken ej stora krav för sin överlevnad. inom mer extrema lägen såsom på bergknallar samt på sandiga marker växer eken långsamt samt blir krokig samt grenig (krattek). Trädslagen bildar normalt en djupt rotsystem. Eken är vårt maximalt stormtåliga trädslag.

Skogsskötsel samt produktion

Här kunna ni läsa mer ifall ekskogens skötsel.

Skador på ekar

Ekdöden

I slutet från talet uppmärksammades för att ljudar började dö inom massiv skal inom södra landet.

Den "snabba ekdöden" ("sudden oak death") besitter inom efterhand kopplats mot extremväder tillsammans med ovanligt torrt samt varmt väder inom kombination tillsammans några extremt kalla vintrar. Den snabba ekdöden fanns ej en nytt fenomen, identisk observationer gjordes på samt talen efter några svåra frostvintrar.

I början från talet övergick skadorna mot mer långsamt avdöende.

Denna typ från ekdöd beror troligen på ett kombination från orsaker. Träd liksom växer på olämplig mark förmå bidra mot sänkt motståndskraft mot skador. uttorkning, kalätning från insekter alternativt kall luft kunna bli utlösande faktorer. Träden är idag försvagade samt ännu mer mottagliga för mot modell honungsskivling, vilket är kapabel bli den slutgiltiga orsaken mot trädens död.

Idag verkar "ekdöden" äga klingat från dock kvar finns hot mot ekskogarna.

en sådant är Phytophthora (se nedan).

Bladätande insekter

De insekter likt oftast angriper ek är ekvecklare (Tortrix viridana) samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata). Angreppen kunna titta dramatiska ut när träden blir avlövade, samt  påverkar tillväxten detta aktuella året.

Eken idag – vårt vanligaste ädla lövträd

angående ej angreppen återkomma återhämtar sig träden, dock kraftiga angrepp kunna minska trädens motståndskraft så för att dem drabbas från sekundära skadegörare likt svampen honungsskivling.

Ekvecklaren rullar ihop en bladkanten samt inne inom rullen sitter larven skyddad. Foto György Csoka, Skogforskningsinstitutet inom Ungern.

Ekvecklare (Tortrix viridana), foto Kurt Kulac, samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata), foto Olaf Leillingar.

CC-BY-SA, Wikipedia commons.

Svampskador

Ekmjöldagg (Microsphaera alphitoides) växer på ytan från eklöv samt ger bladen ett ljus samt gråaktig färg. Angreppen leder mot minskad tillväxt dock träden brukar överleva. På unga träd samt plantor är kapabel angreppen artikel mer allvarliga.

Det finns flera arter av honungsskivlingar (Armillaria spp.).

ett sektion är harmlösa medan andra är patogena. Honungsskivlingar attackerar normalt ej friska träd utan är enstaka sekundär patogen likt startar inom mindre rötter enstaka bit från stammen. När agreppen blir svåra förmå träden dö.

Phytophthora

Phytophthora, enstaka algsvamp tillsammans flera arter, anses artikel ett orsak på baksidan den nuvarande ekdöden inom Europa.

Phytophthora ramorum anses ligga ner på baksidan grundlig ekdöd inom Kalifornien på talet. Algsvampen besitter därefter spridits mot Europa tillsammans med prydnadsväxter liksom Rhododendron. 

Vilken omfattning skadorna kommer för att få på ek inom landet är ännu oklart.

Virke

Ekvirke.

Foto Hans Fryk.

Ekens splintved är smal samt grå- mot gulvit. Kärnveden varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun. Eken är en från dem värdefullaste träslagen inom landet. Virkets goda slitstyrka inom kombination tillsammans med detta dekorativa utseendet gör för att detta används mot bl.a.

möbler, parkett, trappor, trösklar, fönsterkarmar, dörrar, paneler samt listverk. Traditionellt används eken mot vin-, whisky- samt sherryfat.

Snabbväxande träd blir hårdare

Eken är en bandporigt träslag tillsammans klart markerade årsringar. Virkets utseende karaktäriseras från växlingen mellan vårvedens stora, synliga kärl samt sommarvedens finporighet.

Främmande arter från bland annat fartygs barlastvatten kan också etablera sig i haven

Märgstrålarna är breda samt på den tangentiella ytan framträder dem likt mörka, höga grupp. På den radiella ytan ser man dem såsom mer ljus, blanka fläckar. Virkets utseende samt standard påverkas inom hög grad från hur fort trädet vuxit. Virke från träd liksom vuxit snabbt besitter ett större andel sommarved samt virket blir därmed tyngre samt hårdare än virke liksom vuxit långsamt.

Splintveden är smal samt grå- mot gulvit. Den skiljer sig klart från kärnveden vilket varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

Beständigt mot röta

Ekens kärnved besitter den bästa beständigheten mot röta från våra inhemska träslag. Splintveden är ej beständig, dock går god för att impregnera samt behandla tillsammans med träskyddsmedel.

Ekens bark samt ved innehåller stora mängder garvämnen. Detta gör för att detta lätt uppstår korrosion då virket kommer inom förbindelse tillsammans med järn samt blåsvarta fläckar bildas.

I Halltorps naturreservat på Öland, där flest rödlistade arter i landet påträffats, finns idag bara en procent kvar av de levande gamla ekar som fanns i området Halltorp­-Ekerum Sammanhängande eklandskap med en stor mängd riktigt gamla ekar återfinns idag huvudsakligen på mark som på ­talet var frälsejord och inte

Därför bör man använda rostfria spikar, skruvar samt muttrar samt undvika stålull nära ytbehandling. detta är garvämnena såsom ger färskt ekvirke den karaktäristiska, lite sträva doften.

Ekens virke torkar många sakta samt risken för att detta vrider sig samt spricker är massiv. Virkets hållfasthetsegenskaper är något sämre än bokens.

Torrt virke går utmärkt för att bearbeta både för grabb samt maskinellt. Efter hyvling får veden enstaka härlig yta. nära spikning samt handlingen att skruva bör virket förborras. Basat virke förmå knivskäras alternativt svarvas mot fanér.

Den var ursprungligen trestammig

Ytbehandling ger gott resultat.

Skepp, möbler samt whiskyfat

Traditionellt används eken mot fanér, yta, möbler samt köksinredningar. eftersom kärnveden ej är genomtränglig för vätskor samt virket är lätt för att böja är detta lämpligt för tunnbinderi. Vin-, whisky- samt sherryfat tillverkas från ek.

Idag finns svensk whisky liksom lagras på nytillverkade tallrik från ek från Visingsö. Virkets beständighet gör detta lämpligt mot bro- samt vattenbyggnader, syllar, stängselstolpar samt vagnfabrikation. Ek används också för tillverkning från likkistor, både inom struktur från massivt virke samt fanér.

Virke från sämre standard samt klena dimensioner används mot lastpallar, lådor samt såsom brännved.

Whiskytunnor från ek från Mackmyra whisky. Foto Hans Fryk.

Eken besitter tidigare varit detta ledande materialet för skeppsbyggeri. inom mitten från talet byggdes Sveriges första ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom järn.

Efter detta fick eken allt mindre innebörd inom detta sammanhang.

Ekens hårdhet i enlighet med Brinell

Källa: Svenskt Trä – Träguiden

Ändyta	Längsyta
6,4–6,6	3,4–4,1

Historisk användning från ekollon

Ekollonen användes historiskt främst såsom svinfoder samt utgjorde grunden inom svinuppfödningen.

beneath nödår kunde också ollonen användas likt människoföda. Man malde då ollonen samt blandade tillsammans mjöl nära brödbak. Malda samt rostade fungerade dem också såsom kaffesurrogat, likt inom dansk samt norsk folktro ansågs existera ett hälsodryck likt kunde användas mot halsont, gikt, bleksot samt lunginflammation.