aledish.pages.dev






Vad är bakterier uppbyggda av

Bakterier

Bakterier (Bacteria) alternativt eubakterier (Eubacteria) existerar encelliga mikroorganismer utan cellkärna samt andra membranomslutna organeller; dem äger dock ribosomer[1][2]. Bakterier räknas mot prokaryoterna liksom även inkluderar domänenarkéer.[3] Bakterier existerar vanligtvis en antal mikrometer långa samt balanserar en antal hundra femtogram.

Bakterier är kapabel äga en varierande utseende, bland annat något som har fått en viss form eller struktur liksom sfärer, spiraler (helix) alternativt stavar.

Studier från bakterier kallas på grund av bakteriologi samt existerar enstaka kvist inom mikrobiologin. Bakterier är kapabel hittas inom varenda ekosystem vid jorden, inom varma källor, bland radioaktivt avfall,[4] inom havsvatten samt djupt ned inom jordskorpan.

Vissa bakterier kunna mot samt tillsammans med överleva inom extrem kall luft samt inom vakuum. inom medelvärde finns 40 miljoner bakterier inom en gram mark samt ett miljon bakterier inom ett milliliter färskvatten.

Studier av bakterier kallas för bakteriologi och är en gren inom mikrobiologin

Bakterier utgör enstaka betydande länk inom näringskedjor, en modell existerar kvävefixering ifrån jordens atmosfär. dem flesta arter från bakterier existerar ännu okända på grund av vetenskapen. Orsaken existerar för att dem flesta bakteriearter ej förmå kultiveras inom en laboratorium därför för att deras tillväxtförhållanden existerar okända. Vissa bakterier växer enbart beneath särskilda betingelser.[5] dem finns inom dem maximalt extrema miljöer – inom svavelsprutande undervattensvulkaner tillsammans temperaturer ovan °C, inom varma källor vid Island, inom saltgruvor samt inom saltsjöar likt Döda Havet, mot samt tillsammans med vid styrstavar inom kärnreaktorer.

Uppskattningsvis finns detta 1,3 bakterier på grund av varenda människocell hos enstaka människa, var dem flesta bakterier finns inom tarmen samt huden.[6] Trots för att dem flesta från dessa bakterier existerar ofarliga kunna dem orsaka infektioner.

Bakteriologins historia

[redigera | redigera wikitext]

Bakterier observerades inledande gången från den nederländskavetenskapsmannenAntonie van Leeuwenhoek tid genom en enkelt mikroskop liksom denne egen byggt.

detta han såg kallade han till "animalcules" samt publicerade sina iakttagelser mot Royal samhälle inom London.[7][8] termen bakterie introduceras långt senare från Christian Gottfried namn kalenderår , samt kunna härledas ifrån detta grekiska termen βακτήριον -α, likt betyder "små stavar".[9]

Louis Pasteur demonstrerade kalenderår för att jäsning orsakas från mikroorganismer vilket tillväxer (jäst existerar dock ej enstaka bakterie utan enstaka eukaryot).

ett ytterligare tidig pionjär inom bakteriologin plats Robert Koch, liksom plats den inledande för att koppla samman sjukdomar tillsammans med bakterier, vilket denne även tilldelades nobelpriset på grund av kalenderår [10]Kochs postulat existerar en antal regler liksom bör artikel fullbordade ifall ett mikroorganism bör behärska ge upphov mot sjukdom.[11]

Under större delen från talet plats vetenskapen medveten ifall för att bakterier orsakar flera sjukdomar.

Trots detta fanns detta ej anti-bakteriella behandlingar tillgängliga.[12] tid utvecklades den inledande antibiotikan från Paul Ehrlich, såsom fått nobelpriset kalenderår till sina insatser inom immunologin.[13]

Ett stort steg vidare inom studiet från bakterier kom från Carl Woese såsom föreslog för att arkéer (tidigare kallade till arkebakterier) härstammar ifrån enstaka separat evolutionär utvecklingslinje samt ej existerar besläktade tillsammans med bakterier.[14] Carl Woese drog sina slutsatser genom analyser från DNA-segment såsom anses artikel kritiska delar till cellens funktion, samt därmed besitter enstaka nedsänkt genetisk variabilitet mellan olika arter.

Arter inom identisk domän bör därför äga likartat DNA inom vissa regioner, medan arter mellan olika domäner äger divergerat beneath evolutionen.[15]

Ursprung samt evolution

[redigera | redigera wikitext]

Föregångaren mot "moderna" bakterier fanns enkla mikroorganismer liksom utvecklades vid jorden till 4 miljarder tid sedan.

Läs mer om bakterier i artiklarna i menyn till vänster

till 3 miljarder tid sedan existerade endast mikroskopiskt liv vid jorden. Bakteriella fossiler besitter använts inom evolutionärbiologiska studier dock även genetiska studier från levande bakterier används till för att ett fåtal data ifall evolutionära samband. sådana studier tyder vid för att den senaste precursor mot bakterier samt arkéer fanns enstaka termofil liksom levde till 2,5–3,2 miljarder kalenderår sedan.[16][17] Bakterier fanns även inblandade då arkéer skiljde sig ifrån eukaryoter.

Eukaryoter uppstod genom för att bakterier integrerade sig tillsammans med föregångarna mot eukaryota celler, något likt föreslås inom endosymbiontteorin.[18][19]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Bakterier uppvisar enstaka massiv variation inom storlekar samt former. inom medelvärde existerar bakterien 10 gånger mindre än ett eukaryot fängelse samt existerar vanligtvis 0,5–5,0 mikrometer långa.

nära vissa infektioner, således likt infektion i urinvägarna, kunna bakterierna växa intracellulärt mot flera hundra mikrometer inom längd genom för att fängelse delningsmaskineriet stoppas[20] en fåtal bakteriearter existerar dock ännu större; mot modell Thiomargarita namibiensis samt Epulopiscium fishelsoni förmå äga enstaka längd vid upptill enstaka halv millimeter samt existerar därmed synliga utan hjälpmedel.[21] enstaka från dem minsta typerna från bakterier existerar mykoplasma likt bland annat är kapabel ge upphov mot lunginflammation.[22]

De flesta bakteriearter existerar antingen klotformade, sålunda kallade kocker alternativt stavformade, således kallade bakterier.

Vissa stavformade bakterier, mot modell bakterie existerar skruvade; andra kunna existera spiral-formerade samt skruvade, mot modell spiroketer.


  • vad existerar bakterier uppbyggda av

    • en fåtal bakteriearter besitter former liksom liknar kuber.[23] Bakteriens form eller gestalt beror vid cellväggen samt cytoskelettet samt existerar betydelsefullt på grund av bakteriens liv, bland annat inhämtandet från näringsämnen, vidhäftandet mot ytor, för att simma genom vätskor samt för att undkomma rovdjur.[24][25] flera celler äger vid utsidan från sitt plasmamembran en lager vilket kallas glykokalyx, slime alternativt kapsel m.m.

    Detta förmå bestå från antingen polysackarider alternativt polypeptider alternativt båda delarna. Syftet existerar för att skydda bakterien mot uttorkning dock även för att hjälpa den för att fästa mot ytor. Kapseln existerar enstaka vanlig komponent hos patogena bakterier eftersom komponenterna inom kapseln utför för att den liknar kroppsliga celler vilket försvårar till immunförsvaret för att känna igen dem.[26] Vissa bakteriearter besitter dessutom enstaka sålunda kallad endospor, från polysackarider samt proteiner vilket ger bakterien en skydd mot för att fagocyteras inuti en större vilt.

    Endosporen kunna dessutom tjäna likt näringsreserv beneath tider då bakterien befinner sig inom enstaka mer näringsfattig miljö.[27][28][29]

    Många bakteriearter existerar vilket enstaka frilevande celler, andra bildar typiska mönster tillsammans med andra bakterier likt en konsekvens från bakteriens tillväxt, exempelvis bildar Neisseria diploida par, Streptokocker bildar länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, samt Stafylokocker bildar klasar (kluster).

    Bakterier kan ha ett varierande utseende, bland annat formade som sfärer, spiraler eller stavar

    Bakterier kunna även forma filament, mot modell Actinobakterier.

    Bakterier växer oftast gemensamt vid ytor samt bildar aggregat från bakterier likt kallas till biofilm. Biofilm förmå variera ifrån en fåtal mikrometer inom tjocklek mot ett halvmeter inom djup, samt kunna innehålla flera arter, mot modell bakterier, protister samt arkéer. Bakterier vilket lever inom biofilm uppvisar en systematiskt arrangemant från extracellulära komponenter, tillsammans med vilka bakterierna besitter förmågan för att kommunicera tillsammans varandra.[30][31] inom naturliga miljöer, mot modell mark samt växtytor, existerar huvuddelen från bakterierna bundna mot ytor såsom utgör biofilm.[32] Biofilm existerar även en bekymmer inom sjukvården därför för att implantat samt andra artificiella objekt inom enstaka sjuk individ snabbt koloniseras från bakterier liksom bildar biofilm samt därmed ofta infektioner.

    Bakterier såsom växer inom biofilm existerar mer motståndskraftiga mot antibiotika.[33] Signalering mellan bakterier inom biofilm kallas på grund av quorum sensing.

    Bakterier kan bilda kolonier, men är annars encelliga

    Förflyttning

    [redigera | redigera wikitext]

    Bakterier förflyttar sig vid olika sätt. Några arter utsöndrar slem vilket dem glider fram vid. andra besitter buntar från fina trådar vilket dem skruvar sig fram tillsammans. Slutligen finns detta bakterier såsom rör sig genom för att vifta tillsammans med en alternativt flera utskott.

    Bakterier är relativt enkla celler, utan några organeller (i den form som eukaryoter har)

    Dessa pisklika bildningar kallas bakterieflagell.

    Bakterierna rör sig mot näringsämnen samt försvunnen ifrån giftiga ämnen. Rörelserna styrs från cellmembranet såsom innehåller receptorer på grund av olika kemiska ämnen. Då en skadligt tema binder mot enstaka receptor börjar flagellet vid denna sidan jobba fortare. Detta resulterar inom för att cellen rör sig försvunnen ifrån detta giftiga ämnet.

    då näringsrika ämnen binder mot receptorerna reducerar flagellets hastighet vid den sidan från bakterien. eftersom flagellet vid bakteriens motsatta blad arbetar tillsammans med identisk hastighet rör sig cellen mot näringen.

    Hos vissa bakterier tränger utskott från stärka proteintrådar ut genom cellväggen, dessa är kapabel fästa bakterien nära andra celler.

    sålunda använder gonorrébakterien utskotten då den sätter sig fast inom människans slemhinnor.

    Klassificering

    [redigera | redigera wikitext]

    Bakterier kunna klassificeras utifrån ett rad olika attribut.

    Består av peptidoglykan: repeterade byggstenar n acetylglukosamin (NAG) och n acetylmuraminsyra (NAM) ihopkopplade via peptidbryggor

    Gramfärgning existerar en modell. Gramfärgningen existerar antingen positiv (grampositiv) alternativt negativ (gramnegativ). mot dem vanligaste premisserna nära kategorisering från bakterier brukar lyssna om bakterien trivs inom enstaka syrerik alternativt syrefattig miljö, samt bakteriens form eller gestalt – detta önskar yttra om bakterien existerar stavformad alternativt kockformad.

    Numera sker mer samt mer från klassificeringen genom DNA-sekvensering från bakteriella gener. Den vanligaste genen på grund av sekvensering existerar 16s rDNA, såsom kodar till 16s rRNA, vilket existerar enstaka betydelsefull komponent inom bakteriens ribosom.

    Exempel vid bakterier

    [redigera | redigera wikitext]

    Exempel vid sjukdomar likt bakterier orsakar

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”Svar mot frågorna biologi B”. Svar mot frågorna biologi B.

      liber AB. Läst 18 januari &#;

    2. ^”Biologi B”. Studiehandledning. Nationellt centrum på grund av flexibelt utbildning.

      Hur en bakterie är uppbyggd

      Läst 18 januari &#;

    3. ^Woese C, Kandler O, Wheelis M (23 oktober ). ”Towards a natural struktur of organisms: proposal for the domains Archaea, Bacteria, and Eucarya”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "87" (12): ss.&#;– PMID Arkiverad ifrån originalet den 27 juni :// Läst 1 juni &#;
    4. ^Fredrickson J, Zachara J, Balkwill D, et al (). ”Geomicrobiology of high-level nuclear waste-contaminated vadose sediments at the hanford site, Washington state”. Applied and Environmental Microbiology "70" (7): ss.&#;– PMID Arkiverad ifrån originalet den 29 september ://?view=long&pmid= Läst 1 juni &#;
    5. ^Rappé M, Giovannoni S. ”The uncultured microbial majority”. Annual Review of Microbiology "57": ss.&#;– PMID &#;
    6. ^Sears C (). ”A dynamic partnership: Celebrating our gut flora”. Anaerobe "11" (5): ss.&#;– PMID &#;
    7. ^Leeuwenhoek A (23 oktober ). ”Part of a Letter from Mr Antony van Leeuwenhoek, concerning the Worms in Sheeps Livers, Gnats, and Animalcula in the Excrements of Frogs”. Philosophical Transactions (–) "22": ss.&#;– &#; Accessed November
    8. ^Leeuwenhoek A (23 oktober ). ”Part of a Letter from Mr Antony van Leeuwenhoek, F.

      R. S. concerning Green Weeds Growing in vatten, and Some Animalcula funnen about Them”. Philosophical Transactions (–) "23": ss.&#;– &#; Accessed November

    9. ^Etymology of the word "bacteria" Online Etymology dictionary. Accessed November 23
    10. ^The Nobel Prize in Physiology or medicin Accessed November 22
    11. ^O'Brien S, Goedert J (). ”HIV causes AIDS: Koch's postulates fulfilled”. Curr Opin Immunol "8" (5): ss.&#;– PMID &#;
    12. ^Thurston A (). ”Of blood, inflammation and gunshot wounds: the history of the control of sepsis”. Aust N Z J Surg "70" (12): ss.&#;– PMID &#;
    13. ^Biography of Paul Ehrlich Accessed November 26
    14. ^Woese C, Fox G (23 oktober ). ”Phylogenetic structure of the prokaryotic domain: the primary kingdoms”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "74" (11): ss.&#;– PMID &#;
    15. ^Woese C, Kandler O, Wheelis M (23 oktober ). ”Towards a natural struktur of organisms: proposal for the domains Archaea, Bacteria, and Eucarya”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "87" (12): ss.&#;– PMID Arkiverad ifrån originalet den 27 juni :// Läst 1 juni &#;
    16. ^Di Giulio M (). ”The universal ancestor and the ancestor of bacteria were hyperthermophiles”. J Mol Evol "57" (6): ss.&#;– PMID &#;
    17. ^Battistuzzi F, Feijao A, Hedges S. ”A genomic timescale of prokaryote evolution: insights into the ursprung of methanogenesis, phototrophy, and the colonization of land.”. BMC Evolutionary Biology "4": ss.&#; PMID ?tool=pubmed&pubmedid=&#;
    18. ^Poole A, Penny D (23 oktober ). ”Evaluating hypotheses for the ursprung of eukaryotes”. Bioessays "29" (1): ss.&#;74– PMID &#;
    19. ^Dyall S, Brown M, Johnson P (23 oktober ). ”Ancient invasions: from endosymbionts to organelles”. Science "" (): ss.&#;– PMID &#;
    20. ^Söderström, Bill; Pittorino, Matthew J.; Daley, Daniel O.; Duggin, Iain G. (). ”Assembly dynamics of FtsZ and DamX during infection-related filamentation and division in uropathogenic E.

      coli” (på engelska). Nature Communications 13 (1). doi/s ISSN PMID PMC: PMC Läst 2 juli &#;

    21. ^Schulz H, Jorgensen B. ”Big bacteria”. Annual Review of Microbiology "55": ss.&#;– PMID &#;
    22. ^Robertson J, Gomersall M, Gill P. (23 oktober ). ”Mycoplasma hominis: growth, reproduction, and isolation of small viable cells”. J Bacteriol. "" (2): ss.&#;– PMID &#;
    23. ^Fritz inom, Strömpl C, Abraham W (23 oktober ). ”Phylogenetic relationships of the orsaka Stella, Labrys and Angulomicrobium within the 'Alphaproteobacteria' and description of Angulomicrobium amanitiforme sp.

      nov”. Int J Syst Evol Microbiol "54" (Pt 3): ss.&#;– PMID Arkiverad ifrån originalet den 10 oktober :// Läst 2 juni &#;

    24. ^Cabeen M, Jacobs-Wagner C (23 oktober ). ”Bacterial fängelse shape”. Nature reviews. Microbiology "3" (8): ss.&#;– PMID &#;
    25. ^Young K (23 oktober ). ”The selective value of bacterial shape”. Microbiology and molecular biology reviews, MMBR "70" (3): ss.&#;– PMID &#;
    26. ^Bauman, R.

      () Mikrobiology with diseases bygd bodysystem. Sida: San Francisco: Pearson Education

    27. ^Bauman, R. () Mikrobiology with diseases bygd bodysystem. Sida: San Francisco: Pearson Education
    28. ^Ericson E, Ericson T (). Klinisk mikrobiologi. (4. uppl.). Stockholm: Liber AB. ISBN &#;
    29. ^ Nationalencyklopedin.

      &#;

    30. ^Donlan R (). ”Biofilms: microbial life on surfaces”. Emerging Infectious Diseases "8" (9): ss.&#;– PMID &#;
    31. ^Branda S, Vik S, Friedman L, Kolter R (23 oktober ). ”Biofilms: the matrix revisited”. Trends in Microbiology "13" (1): ss.&#;20– PMID &#;
    32. ^Davey M, O'toole G (23 oktober ). ”Microbial biofilms: from ecology to molecular genetics”. Microbiology and molecular biology reviews, MMBR "64" (4): ss.&#;– PMID &#;
    33. ^Donlan RM, Costerton JW (23 oktober ). ”Biofilms: survival mechanisms of clinically betydelsefull microorganisms”. Clin Microbiol Rev "15" (2): ss.&#;– PMID &#;