Vad säger forskningen om personliga ledaregenskaper

Uttrycket besitter ingen entydig definition samt detta förmå därför existera förnuftigt för att orientera sig inom hur detta förstås samt används inom olika sammanhang.

I den på denna plats artikeln uppmärksammas för att föreställningar angående en pedagogiskt ledarskap ej existerar något nytt, utan besitter funnits beneath detta senaste århundrandet, hur detta kopplats mot den politiska styrningen från lärcentrum samt konsekvenserna från detta, samt hur man inom svensk undersökning tagit sin an samt definierat begreppet.

Pedagogiskt ledarskap – samtida uppgift tillsammans historia

Att förstå skolans ledarskap inom begrepp från pedagogiskt ledarskap existerar ej nytt (Leo, ; Johansson, ; Svedberg, ).

Att det är medarbetarnas tolkning som avgör vad som ska räknas till destruktivt ledarskapsbeteende är majoriteten av forskarna på området överens om

Idéer ifall ”pedagogiskt ledarskap” besitter funnits länge, dock detta plats beneath talet såsom idéerna konkretiserades inom formella texter. Beskrivningar från ”pedagogiskt ledarskap” äger funnits tillsammans inom dem stora skolutredningarna såsom genomfördes vid talet, inom samband tillsammans grundskolereformen , SIA-utredningen vid talet, decentraliseringen vid talet.

dem fanns även inom managementreformerna såsom följde inom spåret från mål- samt resultatstyrning tillsammans med detta alltmer ökade intresset från för att påverka skolans resultatutveckling. tillsammans styrsystemets förändringar samt en ökat fokus vid utfall besitter rektors position, roll samt ansvar kommit allt mer inom fokus.

Vad existerar detta då likt förändrats samt bestått ovan tid?

Redan inom års Skolkommission identifierades för att rektors viktigaste övning borde artikel för att leda detta pedagogiska arbetet (Svedberg, ; Johansson, ).

Vad säger forskningen om personliga ledaregenskaper? Forskningen har inte lyckats att koppla samman personliga karaktärsdrag och egenskaper med effektivt eller framgångsrikt ledarskap

Detta existerar något såsom återkommer ovan tidsperiod, liksom även för att detta ledarskap möter utmaningar inom åtminstone numeriskt värde avseenden – inom relation mot lärares frihet (och eventuella oantastbarhet) samt inom relation mot skolledarens övriga sysslor, ofta uttryckt såsom administration.

Bestående existerar för att inom styrdokument ifall skolan äger rektors ansvar på grund av pedagogiska frågeställningar aktualiserats inom större alternativt mindre utsträckning sedan mitten från talet.

inom ljus används begreppet pedagogiskt ledarskap från både Skolverket samt Skolinspektionen vilket nyckelbegrepp på grund av både rektorer samt förskolechefer. detta existerar viktigt för att hålla isär styrdokumentens, utredningars samt myndigheters definitioner, ifrån forskningsdefinitioner.

Pedagogiskt ledarskap – enstaka styrningsfråga?

Rektors ställning äger stärkts genom års skollag liksom träffar fast för att detta pedagogiska arbetet nära enstaka skolenhet/förskoleenhet bör ledas samt samordnas från ett rektor/förskolechef (9 §).

inom dem olika läroplanerna framhävas även rektors/förskolechefs ansvar liksom pedagogisk ledare, vilket bland annat innebär för att titta mot för att verksamheten bedrivs inom enlighet tillsammans målen samt för att resultat/verksamhet följs upp.

Vicerektor Nils Danielsen tycker att alla som har möjlighet ska gå en grundläggande ledarskapskurs för att få förståelse för vad ledarskap innebär, även om man kanske inte själv vill bli chef

Skolinspektionen besitter tillsammans med denna utgångspunkt bedrivit kvalitetsgranskning från rektors ledarskap (Skolinspektionen ; ) samt definierar på grund av sina syften begreppet pedagogiskt ledarskap vid nästa sätt:

Pedagogiskt ledarskap existerar allt vilket handlar angående för att tolka målen samt förklara aktiviteter på grund av ett god måluppfyllelse inom relation mot dem nationella målen inom skolan samt till för att utveckla skolans effekt därför för att varenda skola når sålunda långt vilket möjligt inom sitt utbildning samt sin tillväxt.

detta betyder för att skolchef måste äga insikt ifall samt kompetens på grund av för att tolka uppdraget, omsätta detta inom utbildning, leda samt styra lärprocesser, samt producera medvetande hos medarbetare på grund av samband mellan bidrag samt konsekvens. (Skolinspektionen, , s 6, vår kursivering)

Här får detta pedagogiska ledarskapet enstaka innebörd såsom leder tankarna mot rektors ansvar på grund av ansvar på grund av tillväxt samt systematiskt kvalitetsarbete.

(Skolinspektionen, a) eftersom Skolinspektionen granskar skolledares jobb påverkar myndigheten därmed även hur detta pedagogiska ledarskapet uppfattas från rektorer samt förskolechefer.

Frågan existerar hur forskarsamhällets medvetande från pedagogiskt ledarskap ser ut.

Svensk undersökning ifall pedagogiskt ledarskap

Medan vissa vetenskapsman betonar för att pedagogiskt ledarskap existerar en ”begrepp liksom åldrats tillsammans med värdighet” (Svedberg, ), betonar andra för att detta rör sig ifall en svårfångat term (Nestor ), alternativt en term liksom kommit ”till vägs ände” (Berg, ).

detta verkar artikel en term såsom både består samt förändras (Skott & Nihlfors, ). numeriskt värde centrala aspekter från pedagogiskt ledarskap handlar angående för att detta kunna röra sig angående en direkt alternativt omväg ledarskap samt ifall detta existerar kopplat mot enstaka alternativt flera koordinerade ledare.

I undersökning används ibland direkt samt indirekt pedagogiskt ledarskap på grund av för att utföra skillnad vid hur rektor vid olika sätt kunna producera förutsättningar till samt engagemang på grund av detta liksom kallas skolans kärnprocesser, detta önskar yttra barns samt ungdomars utbildning samt tillväxt (Törnsén, ).

på grund av för att förstå vilket arbetet likt lärorik chef konkret förmå innebära, utifrån enstaka sådan utgångspunkt, besitter detta även konstruerats modeller (Törnsén & Ärlestig, ).

Med detta direkta pedagogiska ledarskapet menar man ofta en ledarskap nära klassrummen samt undervisningen, medan detta indirekta ledarskapet mer beskrivs likt för att rektor bör producera förutsättningar till den pedagogiska verksamheten.

detta är kapabel då handla ifall för att producera ett organisation var detta finns tillfälle till pedagog för att tänka ovan den pedagogiska verksamheten alternativt för att lösgöra sig ifrån administrativa sysslor på grund av för att ägna sig åt utbildning inom samt ifall verksamheten (Scherp & Scherp, ). andra vetenskapsman besitter betonat hur lärares kollegiala alternativt kollektiva utbildning existerar viktigt till skolans ledarskap (Granberg & Ohlsson, ).

Det äger även blivit allt vanligare för att förklara ledarskap likt enstaka funktion snarare än enstaka roll alternativt individ, vilket inom sin tur öppnat upp till ämnen angående rektors ledarskap bör utföras från ett individ alternativt ifall detta kunna delas från fler (Alvunger, ; Wilhelmsson & Döös, ).

Fortfarande rör det sig om gissningar

Delat ledarskap besitter kommit för att bli enstaka kontroversiell fråga idag då skollagen anger för att detta bör finnas ett skolchef vid ett utbildningsinstitution, samtidigt vilket vetenskapsman betonar värdet från delat ledarskap inom komplexa organisationer. detta besitter även uppmärksammats för att detta pedagogiska ledarskapet kunna ges olika förutsättningar samt innebörd beroende vid olika huvudmannasammanhang (Jarl, ).

Pedagogiskt ledarskap – kritiska röster

Kritik mot vilket såsom läggs in inom begreppet pedagogiskt ledarskap äger framförts från såväl praktiskt verksamma (som lärare), från Skolinspektionen samt från vetenskapsman.

dem praktiskt verksamma riktar då blicken mot rektors faktiska ledarskap. Även Skolinspektionen samt offentliga utredningar besitter problematiserat begreppet utifrån dem verksammas perspektiv. inom dem enkäter likt Skolinspektionen avslutat framkommer för att detta finns stora skillnader mellan hur lärares ser vid skolledarnas pedagogiska jobb.

dem pedagog liksom anser för att skolchef tar en stort ansvar upplever oftare för att dem själva besitter förutsättningar för att hjälpa eleverna. (Skolinspektionen, b).

Från forskningshåll äger Olof Johansson () synliggjort för att detta finns olika uppfattningar ifall pedagogiskt ledarskap bland skolans yrkesverksamma. han menar för att svensk utbildning samt kurs skulle må god från mer stabila samt tydliga innebörder från begreppet.

andra vetenskapsman besitter fäst mindre uppmärksamhet nära uppfattningar bland yrkesverksamma. dem äger snarare fokuserat för att begreppet skulle behöva fånga den ökade komplexitet likt skolledarskap besitter för att hantera idag.

Här refereras ofta mot ledarskaps- samt organisationsforskning utanför skolledarforskning, tillsammans hänvisning mot för att man var skulle behärska hitta svar vid frågeställningar kopplade mot skolledarskapets utmaningar samt komplexitet (Berg, ; Blossing, ).

Vissa vetenskapsman menar för att detta pedagogiska ledarskapet kunna skiljas ifrån administrativa samt organisatoriska data samt för att information är kapabel delas mellan olika personer (Löwstedt, ). andra betonar för att pedagogiskt ledarskap väsentligen handlar ifall för att äga fokus vid utbildning från upphöjd standard (Håkansson & Sundberg, ).

Det är kapabel avslutningsvis konstateras för att detta pedagogiska ledarskapet besitter enstaka utdragen bakgrund inom land.

detta existerar ej en neutralt term oberoende från dem vilket använder detta.

detta lever tillsammans inom politiska förskjutningar ovan period, tillsammans olika styrningsideal, liksom även tillsammans undersökning samt levd skolverksamhet. Dess innebörd påverkas från olika idéer ifall skolans syften samt funktion inom samhället. Politiker samt myndigheter, rektor, pedagog samt vetenskapsman existerar samtliga tillsammans med samt tolkar samt formar dess innehåll.

Den liksom önskar sätta sig in inom vilket en pedagogiskt ledarskap förmå artikel fullfölja därför förnuftigt inom för att orientera sig inom olika föreställningar, samt för att artikel uppmärksam vid vem såsom använder begreppet samt utifrån vilka syften.

Text: trogen kvinna ny tillväxt samt Anita Nordzell

Källor:

Towards new forms of educational leadership?

Pedagogiskt ledarskap nära vägs ände…?

Länk mot ytterligare webbplats.

Blossing, Ulf (). förmå rektorer omsätta en pedagogiskt ledarskap? inom Ulf Blossing (red) Skolledaren inom fokus – kunskaper, värden samt verktyg. S Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel ().

Här kommer en forskare med sina bästa tips vad gäller ledarskap och självledarskap

Utmärkt skolutveckling: undersökning ifall skolförbättring samt måluppfyllelse. Stockholm: Natur & traditioner Akademisk.

Om rektors pedagogiska ledarskap inom ljuset från skolans managementreformer. Länk mot ytterligare webbplats.

Huvudmännens, rektorernas samt lärarnas uppfattningar ifall pedagogiskt ledarskap.

SOU Länk mot ytterligare webbplats.

Leo, Ulf (). Rektors pedagogiska ledarskap. enstaka kunskapsöversikt. sammanslutning av kommuner Skåne.

Debattartikel: Synen vid rektors roll bör förändras.

Arbetsgivarens roll blir då att ge stöd i detta

Länk mot ytterligare webbplats.

Nestor, Bo. (). Pedagogiskt ledarskap samt lärorik ledning – numeriskt värde svårfångade term. inom Bert Stålhammar (red.) Skolledare inom enstaka föränderlig omvärld, s Göteborg: Förlagshuset Gothia.

Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (). Kollektivt utbildning – inom arbetslivet.

Lund: Studentlitteratur.

Lärande samt skolutveckling. Ledarskap på grund av demokrati samt meningsskapande. Länk mot ytterligare webbplats.

Rektors ledarskap. ett undersökning från hur skolchef leder skolans jobb mot ökad måluppfyllelse. Länk mot ytterligare webbplats.

Skolinspektionens evaluering Rektors ledarskap – tillsammans ansvar till den pedagogiska verksamheten.

Rektors ledarskap – detta granskar oss.

sålunda undersöka Skolinspektionen rektors ledarskap. Länk mot ytterligare webbplats.

Skollagen

Educational Leadership inom Transition. Länk mot ytterligare webbplats.

Svedberg, Lars (). Pedagogiskt ledarskap samt lärorik ledning. Lund: Studentlitteratur. Kap 3, för att definiera pedagogiskt ledarskap, s. (10 s.)

Törnsén, Monika ().

Successful principal leadership: prerequisites, processes and outcomes.

Diss.) Umeå : Umeå högskola,

Törnsén, Monika & Ärlestig, Helene (). Pedagogiskt ledarskap, uppgift, process samt påverkan. I: Jonas Höög & Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor – mer angående struktur, traditioner samt ledarskap.

En viktig del av forskningen går ut på att undersöka hur medarbetare i Försvarsmakten uppfattar sina chefer

Lund: Studentlitteratur. Kap 4 s.

Kollektiva former från ledarskap inom lärcentrum samt förskola: inom spåren från nya skollagen. Länk mot ytterligare webbplats.