Vilka funktioner har skelettet i kroppen

Skelettets uppbyggnad

Skelettet består från ben, samt benet inom sin tur består från benvävnad samt vissa mjukdelar. Benvävnaden består från olika celler samt enstaka bensubstans, samt existerar ett levande vävnad liksom beneath kurera existensen byggs upp samt bryts ner beroende vid detta aktuella behovet.

Benvävnad samt bensubstans

Det finns numeriskt värde typer från benvävnad, kompakt samt spongiös benvävnad.

• Den kompakta benvävnaden (även kallat kortikal benvävnad) finns vid ytan från benet samt existerar packad väldigt tätt.

  Denna utgör 20% från skelettets vikt.

• Den spongiösa benvävnaden (även kallat svampartad benvävnad) finns innerst inom benen samt utgör 80% från skelettets vikt. Denna existerar porös samt förmå liknas nära enstaka tvättsvamp inom strukturen. detta existerar inom den spongiösa benvävnaden likt benmärgen ligger.

Benvävnadens celler finns inom tre typer:

1. Osteoblaster - producerar bensubstansen
2. Osteocyter - bildas från osteoblaster samt underhåller bensubstansen
3. Osteoklaster - bryter ned bensubstansen

Osteocyterna ligger inneslutna inom bensubstansen, medan osteoblaster samt osteoklaster ligger vid benets yta.

dock vilket består bensubstansen av?

Bensubstansen innehåller främst kalciumfosfat samt kollagenfibrer.

Här hittar du information om människans skelett! Lär dig om skelettets uppbyggnad, funktion och indelning!

Dessa äger olika funktioner. Kalciumfosfat utgör ett massiv sektion från benvävnadens torrvikt, läka 70%. Kalcium utför vävnaden många hård samt tryckfast. Kollagenet å sin blad ger benvävnaden dess böj- samt draghållfasthet.

Den benvävnad vilket finns vid ytan existerar packad väldigt tätt, denna kallas till kompakt benvävnad.

Inne inom benen besitter benvävnaden ett ytterligare form eller gestalt samt påminns från ett mögelväxt tillsammans flera hålrum, denna kallas på grund av spongiös benvävnad.

Skelettets vikt består mot 20% från kompakt benvävnad, samt 80% från spongiös benvävnad.

En vuxen människas skelett består av [1] till ben, beroende på hur man räknar

flera ben besitter dessutom stora hålrum, vilka kallas märghålor. vid benets yta finns bindväv liksom bildas ett benhinna, periost.

Skelettets mjukdelar

Till skelettet hör även en antal mjukdelar mot, var nästa brukar räknas in:

Benhinnan (periostet) existerar en rikt vaskulariserat lager likt täcker läka benet förutom inom ledändarna.

Periostet existerar bundet mot benet genom kollagena fibrer vilket sträcker sig in inom benet. Periostets bindning mot skelettet existerar lösare hos unge än vuxna, samt existerar fastare nära senornas samt ligamentens fästen.

Ledbrosk täcker benets ändar vilket ligger mot ledhålorna. Ledbrosket består från hyalint brosk tillsammans många små friktion samt massiv förmåga för att motstå tryck.

Benmärgen fyller år ut håligheten inom benets inre, samt äger enstaka total massa vid ungefär 2 kg hos ett myndig.

Ungefär 1 kg från benmärgen existerar energisk inom bildandet från blod, samt benämns den röda benmärgen. Resten från benmärgen, den gula benmärgen, existerar inaktiv.

Skelettet utgör runt 18 procent av kroppsvikten

Hos ett myndig individ finns detta skarlakansröd benmärg inom dem proximala extremitetsändarna samt inom huvudets samt bålens ben.

Skelettets funktion

Skelettet besitter flera väldigt viktiga funktioner samt uppgifter.

Skelettets indelning

Det finns flera olika typer från skelettben: rörben, korta ben, platta ben samt oregelbundna ben.

Beroende vid vilken typ från dem olika funktion.

Långa ben (rörben)

Långa ben (rörben) utgörs från numeriskt värde ändar samt en skaft. Rörbenets ändar kallas på grund av epifys samt skaftet kallas till mellanskaft. Området mellan epifysen samt diafysen agerar längdtillväxtzon, samt benämns vilket metafys tills längdtillväxten avslutas.

dem långa benens skaft utgörs från en tjockt lager kompakt benvävnad, samt epifyserna utgörs från större delen spongiös benvävnad, tillsammans en tunt skal från kompakt benvävnad. Rörbenen besitter flera olika utskott samt ojämnheter såsom stora muskler samt ligament fäster vid ( trochanter major vid ben i låret samt tuberositas tibiae vid skenbenet).

Rörben finns inom extremiteterna: överarm, underarm (radius samt ulna), mellanhanden,fingrarna, låret, underbenet (tibia samt fibula), mellanfoten samt tårna.

Det håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna

Rörben äger enstaka nödvändig funktion såsom hävstänger till muskulaturen.

Korta ben

Korta ben äger identisk uppbyggnad likt dem långa benens epifyser, detta önskar yttra från spongiös benvävnad tillsammans med en tunt lager kompakt benvävnad. modell vid korta ben existerar benen inom handloven samt fotroten.

Många korta ben ligger tät intill varandra samt bildar ett kompakt samt stadig avdelning var detta endast sker små rörelser.

Dessa rörelser fungerar mot modell fjädrande samt stötdämpande nära gång.

Platta ben

Platta ben utgörs från numeriskt värde lager kompakt benvävnad såsom antingen existerar sammansmälta mot ett tunn skiva alternativt åtskilda från spongiös benvävnad. Dessa ben agerar såsom stabila ursprungsområden på grund av muskler samt äger även enstaka skyddande funktion.

Skelettets ben hålls ihop med leder

modell vid skiva ben existerar skulderbladetoch bröstbenet.

Oregelbundna ben

Oregelbundna ben existerar mot utseendet oregelbundna samt besitter olika former anpassade efter dess funktion. modell vid oregelbundna ben existerar benen inom ansiktet samt ryggradens kotor.

Sesamben

Sesamben existerar ett typ från ben likt existerar små, runda alternativt ovala såsom ligger inneslutna inom senor.

modell vid sesamben existerar patella.