Hur många svenskar har digital brevlåda

Internetanvändningen existerar oförändrad sedan tid , samt detta existerar nästan bara äldre liksom ej använder nätet. inom stort sett varenda svenskar använder för tillfället e-legitimation, särskilt mobilt Bank‑id.

I detta på denna plats kapitlet visar oss hur flera inom befolkningen vilket använder internet samt vilka detta existerar såsom ej existerar internetanvändare idag.

oss undersöker hur flera likt använder e-legitimation samt hur ofta. Hur äger exempelvis användningen mobilt Bank-id utvecklats detta senaste året samt vilka behöver hjälp tillsammans installation? oss tittar även närmare vid andra e-tjänster vilket digital brevlåda samt digitala vård- samt resetjänster.

Internetanvändningen oförändrad sedan tid

Användningen från internet ligger kvar vid identisk nivå såsom förra året bota 94 andel använder internet inom befolkningen samt nästan samtliga dessa använder internet dagligen.

Endast några ett fåtal andel existerar ute vid nätet mer sällan än varenda dag. 

De 6 andel vilket ej använder internet alls tillhör nästan uteslutande dem äldsta inom vårt samhälle. fanns femte pensionär använder ej internet.

Ålder den faktor likt påverkar internetanvändningen mest

De såsom använder internet minimalt från varenda existerar personer födda vid samt talet, vilket kalenderår alltså existerar 83 tid alternativt äldre.

Dessa äldsta besitter däremot ökat sin användning från e-tjänster inom tid. dem använder mobilt Bank-id oftare, fler äger digitala brevlådor samt fler nyttjar digitala vårdtjänster jämfört tillsammans föregående år.

Men även även dem internetanvändande samt talisterna föredrar ett kroppslig biljett framför enstaka digital, samt dem betalar hellre till parkering inom enstaka automat istället på grund av inom ett parkeringsapp.

Nästan varenda använder e‑legitimation

Nästa samtliga inom befolkningen använder idag e-legitimation.

Mobilt Bank-id äger enstaka särställning samt användningen når inom kalenderår nya höjder. Framför allt besitter den dagliga användningen ökat kraftigt – ifrån 47 andel förra året mot all 71 andel inom år. 

På andra lokal hamnar Freja e-id likt endast 2 andel från svenskarna använder.

Internetanvändandet oförändrat ifrån

Dessa diagram visar internetanvändandet kalenderår respektive tid på grund av befolkningen inom stort.

Dessutom visar oss användningen fördelat vid generationer till kalenderår tillsammans med sällananvändare avses dem internetanvändare liksom ej använder internet dagligen. begränsad summerat ligger internetanvändandet vid identisk nivåer liksom tid

Hur äger internetanvändandet förändrats detta senaste året?

Internetanvändandet bland befolkningen likt existerar 16 kalenderår alternativt äldre ligger vid identisk nivåer likt tid Ålder existerar den faktor såsom besitter störst inverkan vid internetanvändandet.

Även då oss bryter ned resultatet vid olika åldersgrupper samt generationer ligger detta inom princip vid identisk nivåer likt föregående kalenderår. detta förmå skilja någon procentenhet vilket existerar inom felmarginalen, tillsammans undantag till talisterna såsom tenderar äga minskat sitt bruk marginellt.

Det existerar viktigt för att äga inom åtanke för att respondenterna inom allmänhetsundersökningar såsom denna existerar den svensktalande befolkningen liksom existerar förmögna för att svara vid enstaka granskning via mobil alternativt webb.

detta innebär för att oss ej får tillsammans med dem inom landet likt (ännu) ej kontrollerar eller är skicklig i detta svenska språket, samt ej heller personer såsom lider från exempelvis demens, äger läs- samt talsvårigheter alternativt från andra skäl ej förmå svara alternativt nås.

Vilka använder internet?

• 94 andel från befolkningen 16 kalenderår alternativt äldre använder internet; 90 andel fullfölja detta dagligen.
• Av dem födda vid talet alternativt senare använder inom princip samtliga internet dagligen.
• 8 från 10 pensionärer använder internet samt fler än 6 från 10 (65 procent) existerar var dagligen.

  *)

• 9 från 10 från pensionärerna inom åldern 66–75 kalenderår använder internet samt 3 från 4 existerar var dagligen. *)
• 7 från 10 från pensionärerna inom åldern 76 kalenderår alternativt äldre använder internet samt 5 från 10 existerar var dagligen. *)
• Mer än 5 från 10 från dem födda vid samt talet använder internet samt 4 från 10 existerar var dagligen.

Vilka använder inte internet?

• 6 andel från befolkningen likt existerar 16 tid alternativt äldre använder ej internet.
• Uppemot hälften från dem födda vid samt talet använder ej internet.
• 2 från 10 från pensionärerna använder ej internet.

  *)

• 3 från 10 från dem äldsta pensionärerna vilket existerar 76 kalenderår alternativt äldre använder ej internet. *)

*) på grund av mer resultat, titta tabellbilaga

9 från 10 använder e-legitimation

Det på denna plats diagrammet visar hur flera vilket besitter använt e-legitimation detta senaste året samt vilken e-legitimationstjänst dem använt sig från.

detta äger varit möjligt för att ange flera e-legitimationstjänster.

Vilka e-legitimationstjänster används samt hur ser användningen ut?

De allra flesta använder e-legitimation samt mobilt Bank-id dominerar.

Utmanaren Freja e-id används enbart från en par andel dock äger sin största andel brukare bland dem yngsta. ett förklaring mot den yngre användarskaran skulle behärska existera för att Freja e-id ej måste existera kopplat mot en bankkonto, samt för att den förmå användas likt ett fotolegitimation. detta kunna även finnas olika åldersgränser på grund av användning från mobilt Bank-id samt Freja e-id liksom utför för att andelen unga brukare existerar större på grund av Freja e-id.

• 91 andel från befolkningen likt existerar 16 kalenderår alternativt äldre använder sig från e-legitimation.

  Bland dem liksom använder internet existerar motsvarande siffra 97 andel. *)

• 90 andel från befolkningen använder sig från e-legitimationstjänsten mobilt Bank-id.
• 2 andel från befolkningen använder sig från e-legitimationstjänsten Freja e-id.
• Freja e-id används inom högre utsträckning från framför allt talister (9 procent) samt även mot viss sektion bland stadsbor (3 procent).

  *)

För mer upplysning angående användning från mobilt Bank-id, titta diagram

*) på grund av mer data, titta tabellbilaga

Daglig användning från mobilt Bank-id skjuter inom höjden

Det denna plats diagrammet visar hur flera likt besitter använt e-legitimationen mobilt Bank-id fördelat vid generation till både tid samt kalenderår

Hur besitter användningen från mobilt Bank-id förändrats sedan ?

• 9 från 10 inom befolkningen äger använt sig från mobilt Bank-id vilket existerar enstaka små ökning tillsammans 4 procentenheter sedan
• Nära 9 från 10 använder sig från mobilt Bank-id varenda sju dagar vilket existerar enstaka ökning tillsammans med 14 procentenheter sedan
• Störst ökning äger skett vid den dagliga användningen från mobilt Bank-id tillsammans med 24 procentenheter sedan samt vilket för tillfället ligger vid 7 från 10 inom befolkningen.
• , samt talister besitter dubblerat sin dagliga användning från mobilt Bank-id sedan
• 7 från 10 pensionärer använder mobilt Bank-id vilken existerar ett ökning ifrån cirka 6 från 10 tid *)
• Pensionärerna besitter dubblerat sitt dagliga bruk ifrån enstaka fjärdedel tid mot för att hälften från dem existerar dagliga brukare inom kalenderår.

  *)

Vilka äger inte använt mobilt Bank-id detta senaste året?

• 1 från 10 inom befolkningen äger ej använt mobilt Bank-id.
• 3 från 10 pensionärer äger ej använt mobilt Bank-id. *)
• 6 från 10 från samt talisterna äger ej använt mobilt Bank-id.

*) på grund av mer resultat, titta tabellbilaga

Färre behöver hjälp tillsammans för att installera mobilt Bank-id

I diagram ser oss hur flera inom befolkningen likt vid personlig grabb är kapabel alternativt skulle behärska installera mobilt Bank-id inom jämförelse tillsammans hur flera vilket använder internet.

Hur besitter hjälpbehovet från för att installera mobilt Bank-id förändrats sedan ?

Hjälpbehovet från för att installera mobilt Bank-id besitter minskat detta senaste året. detta hänger tillsammans största sannolikhet samman tillsammans för att användningen, samt därmed erfarenheten, äger ökat vilket framgår inom diagram Sett mot befolkningen inom stort äger hjälpbehovet minskat tillsammans med 5 procentenheter dock bland dem ovan 55 tid äger detta minskat tillsammans med mellan 7–10 procentenheter inom dem olika åldersgrupperna.

Ålder existerar den faktor liksom existerar maximalt kritisk. Kvinnor uppger även inom högre grad än män för att dem behöver hjälp tillsammans med för att installera mobilt Bank-id.

Vilka är kapabel inte installera mobilt Bank-id?

Diagram visar för att detta är:

• var sjunde inom befolkningen
• 4 från 10 från pensionärerna
• mer än 6 från 10 liksom existerar födda vid samt talet *)
• närmare 6 från 10 från dem äldre pensionärerna (76+ år)
• en tredjedel från dem yngre pensionärerna (66–75 år)
• 1 från 10 från dem likt existerar mellan 56–65 år

*) till mer data, titta tabellbilaga

Användningen från digitala brevlådor ökar

Det på denna plats diagrammet visar vilka såsom besitter använt enstaka digital brevlåda dem senaste 12 månaderna på grund av kalenderår respektive kalenderår

Hur ser användningen från digitala brevlådor ut inom kalenderår jämfört tillsammans med kalenderår

• Användningen från digitala brevlådor äger ökat. inom tid använder nära 7 från 10 inom befolkningen digitala brevlådor jämfört tillsammans 6 från 10 kalenderår
• Pensionärerna äger ökat sin användning från digitala brevlådor ifrån enstaka tredjedel kalenderår mot nära hälften inom tid.

  *)

• Ökningen besitter skett inom samtliga åldrar dock framförallt inom den äldre halvan från befolkningen samt hos dem allra yngsta.
• Störst ökning besitter skett bland samt talister, var talisterna ökat sin användning tillsammans med 10 procentenheter mot 45 andel, samt talisterna ökat sin användning tillsammans med 14 procentenheter mot 61 procent.
• , samt talister existerar dem vilket redan använder digitala brevlådor maximalt från varenda samt äger därmed haft minimalt ökning.
• Män äger ökat sin användning från digitala brevlådor inom högre grad än kvinnor samt fler män (70 procent) existerar idag brukare än kvinnor (65 procent).

  *)

Vilka använder inte digitala brevlådor?

• Bland samt talisterna använder 8 från 10 ej digitala brevlådor.
• Drygt hälften från pensionärerna använder ej digitala brevlådor.
  Störst ökning skedde mellan år (61%) till år (68%) medan de senaste åren – indikerar en mer långsam tillväxt

  *)

• Bland , samt talisterna använder runt 2 från 10 ej digitala brevlådor.

*) på grund av mer data, titta tabellbilaga

En tredjedel från dem äldsta använder digitala vårdtjänster

Det denna plats diagrammet visar vilka liksom äger använt e-tjänster till sjukvården dem senaste 12 månaderna, till tid respektive kalenderår tillsammans med för att nyttja e-vårdtjänster avses mot modell för att äga loggat in vid webbplatsen Vårdguiden, haft en digitalt läkarbesök alternativt sökt efter kunskap vid nätet nära sjukdom.

Hur ser användningen från digitala vårdtjänster ut inom kalenderår jämfört tillsammans tid ?

• Användningen från e-vårdtjänster besitter ökat endast marginellt samt ligger vid runt 8 från 10 inom befolkningen.
• 6 från 10 pensionärer använder digitala vårdtjänster vilket inom princip existerar lika flera liksom tid *)
• Störst ökning äger skett bland talister (9 procentenheter) samt talister (6 procentenheter); dem ligger för tillfället vid identisk höga nivå likt samt talisterna, detta önskar yttra runt 9 från 10 existerar användare.
• Tittar oss vid den arbetsföra befolkningen 18–65 kalenderår ser oss ingen skillnad inom användning från digitala vårdtjänster mellan ort samt landsbygd – varken inom kalenderår alternativt tid *)

Vilka använder inte digitala vårdtjänster?

• 2 från 10 inom befolkningen använder ej e-vårdtjänster.
• 4 från 10 från pensionärerna använder ej e-vårdtjänster.

  *)

• Två tredjedelar från samt talisterna använder ej e-vårdtjänster.

*) på grund av mer resultat, titta tabellbilaga

Var fjärde besitter haft en digitalt läkarbesök senaste året

I dem denna plats numeriskt värde diagrammen ser oss hur flera liksom beneath dem senaste 12 månaderna besitter använt ett vårdapp, detta önskar yttra besökt enstaka doktor digitalt via videosamtal.

Det inledande diagrammet (a) visar hur flera inom befolkningen såsom äger använt ett vårdapp inom jämförelse tillsammans med hur flera vilket använder internet.

detta andra diagrammet (b) existerar enbart baserat vid internetanvändare samt var jämför oss hur flera likt äger använt ett vårdapp tillsammans med dem vilket enbart besitter träffat ett medicinsk expert fysiskt alternativt ej behövt träffa doktor alls.

Hur ser användningen från vårdappar ut?

Användning från vårdappar hänger samman tillsammans flera faktorer. inledningsvis samt främst påverkar internetanvändning, detta önskar yttra angående man alls besitter chans för att behärska nyttja ett vårdapp.

Sedan påverkar även angående detta överhuvudtaget funnits en behov från vård samt även vilken typ från vård vilket behövts.

De såsom främst använder vårdappar existerar den yngre halvan från befolkningen. var besitter tre gånger fler haft en digitalt läkarbesök jämfört tillsammans med dem äldsta födda vid samt talet. Lägger oss vid dimensionen för att artikel internetanvändare således dubbleras nästan användningen bland dem äldsta.

Det nedre diagrammet visar även för att detta existerar dem äldsta såsom besitter detta största vårdbehovet.

detta existerar dock viktigt för att poängtera för att detta inom mångt samt många förmå handla angående behov från vårdbesök liksom ej existerar tänkbara för att genomföra digitalt.

Vilka använder vårdappar?

• Var fjärde besitter använt ett vårdapp till en digitalt läkarbesök detta senaste året.
• Sett mot dem internetanvändare såsom äger besökt enstaka medicinsk expert detta senaste året besitter 4 från 10 använt ett vårdapp.

  *)

• Vårdappar äger använts mer från den yngre halvan från befolkningen varav runt 3 från 10 äger haft en digitalt läkarbesök detta senaste året.
• Att nyttja vårdappar existerar mer vanligt inom städer, inom synnerhet storstäder, än vid ruralt område. *)
• Drygt 1 från 10 pensionärer äger haft en digitalt läkarbesök inom ett vårdapp detta senaste året.

  *)

Vilka använder inte vårdappar?

• 3 från 4 äger ej använt enstaka vårdapp detta senaste året.
• Nära 9 från 10 från pensionärerna besitter ej använt enstaka vårdapp detta senaste året. *)
• 9 från 10 från samt talisterna besitter ej använt ett vårdapp detta senaste året.

*) på grund av mer upplysning, titta tabellbilaga

Fler pensionärer kunna inom tid nyttja ett vårdapp utan hjälp

I dessa tre diagram tar oss reda vid hur flera liksom vid personlig grabb förmå, alternativt nära behov skulle behärska, nyttja enstaka vårdapp, symbol in vid Vårdguiden alternativt plocka upp eller ta ut en vaccinationsbevis.

Frågorna till vårdapp samt jämför oss tillsammans motsvarande påverkan ifrån även ifall frågorna plats något annorlunda formulerade då. Frågan ifall vaccinationsbevis existerar fräsch till inom år.

Vilka förmå inte nyttja dessa tre digitala vårdtjänster?

De tre digitala vårdtjänster oss undersöker denna plats visar vid en klart mönster: detta existerar dem äldre likt ej kunna alternativt skulle behärska nyttja dessa tjänster. inom jämförelse mellan dessa tre existerar användningen från enstaka vårdapp den största utmaningen.

Jämför oss en kalenderår bakåt till vårdappar samt existerar detta dock inom tid fler vilket uppger för att dem kunna nyttja dessa e-vårdtjänster, inom synnerhet bland dem likt existerar 76 kalenderår alternativt äldre.

Vilka kunna inte nyttja vårdappar?

Diagram a visar för att detta är:

• nära plats femte inom befolkningen
• uppemot 5 från 10 från pensionärerna
• drygt 6 från 10 från dem äldre pensionärerna (76+ år)
• en tredjedel från dem yngre pensionärerna (66–75 år)

Vilka är kapabel inte symbol in vid Vårdguiden?

Diagram b visar för att detta är:

• var tionde inom befolkningen
• var fjärde pensionär
• drygt 4 från 10 från dem äldre pensionärerna (76+ år)
• nära plats femte från dem yngre pensionärerna (66–75 år)

Vilka är kapabel inte plocka upp eller ta ut sitt covidbevis?

Diagram c visar för att detta är:

• var tionde inom befolkningen
• 4 från 10 pensionärer
• närmare 5 från 10 från dem äldre pensionärerna (76+ år)
• 2 från 10 från dem yngre pensionärerna (66–75 år)

Användningen från e-tjänster på grund av kollektivtrafik ökar

Vi besitter frågat befolkningen 18 tid alternativt äldre angående dem använt någon e-tjänst på grund av kollektivtrafik, järnvägsfordon alternativt allmänna transportmedel, mot modell till för att organisera ett utflykt online alternativt köpa ett e-biljett.

detta denna plats diagrammet visar vilka vilket besitter gjort detta tid respektive kalenderår fördelat vid generation.

Hur äger användningen från e-tjänster till allmänt resande utvecklats sedan kalenderår ?

• E-tjänster på grund av resande tillsammans kollektivtrafik, järnvägsfordon samt allmänna transporter äger påverkats från pandemin samt dess restriktioner vilket högst sannolikt ligger på baksidan den ökning oss för tillfället ser ifrån 50 andel mot 57 andel inom år.
• 8 från 10 studerande använder digitala resetjänster vilket inom princip existerar lika flera likt tid *) Ser oss enbart mot talisterna tenderar ett små minskning äga skett.
• 3 från 10 pensionärer besitter använt digitala resetjänster vilket existerar ett marginell ökning ifrån *)

Vilka använder inte e-tjänster till allmänt resande?

• 4 från 10 inom befolkningen använder ej digitala resetjänster.
• 7 från 10 pensionärer använder ej digitala resetjänster.
  Under levererades för första gången över hundra miljoner brev digitalt i Sverige

  *)

• 8 från 10 likt existerar 76 tid alternativt äldre använder ej digitala resetjänster.

*) till mer data, titta tabellbilaga

Mer än hälften besitter rest tillsammans ett digital biljett inom mobilen

I detta på denna plats numeriskt värde diagrammen ser oss hur flera vilket beneath dem senaste 12 månaderna besitter rest tillsammans enstaka digital biljett inom mobilen.

Det inledande diagrammet visar hur flera inom befolkningen liksom besitter rest tillsammans enstaka digital biljett inom jämförelse tillsammans med hur flera såsom använder internet.

detta andra diagrammet existerar enbart baserat vid internetanvändare; var jämför oss dem liksom besitter rest tillsammans med enstaka digital biljett tillsammans med dem liksom enbart besitter rest tillsammans enstaka kroppslig biljett alternativt ej rest tillsammans med ett biljett alls.

Hur ser nyttjandegraden från digitala inträdesbiljetter på grund av resande ut?

Att utflykt tillsammans ett digital biljett hänger samman tillsammans flera faktorer, mot modell ifall detta överhuvudtaget funnits en behov från för att utflykt tillsammans med allmän frakt.

Utöver detta påverkar även internetanvändning, detta önskar yttra angående man alls äger chans för att skaffa samt nyttja enstaka digital biljett. detta existerar även viktigt för att äga inom åtanke för att pandemin samt dess restriktioner äger haft ett påtaglig resultat vid resandet tillsammans med allmänna transportmedel, inom synnerhet bland riskgrupper såsom dem äldsta.

Det existerar främst dem yngsta liksom besitter rest tillsammans med enstaka digital biljett inom mobilen.

Bland dessa samt talister besitter tio gånger fler rest tillsammans enstaka digital biljett jämfört tillsammans dem äldsta såsom existerar födda vid samt talet. Lägger oss vid dimensionen för att existera internetanvändare sålunda blir användningen från digitala entrébiljett bland dem äldsta nästan detta dubbla.

Vilka besitter rest tillsammans ett digital biljett inom mobilen detta senaste året?

• Mer än hälften från befolkningen besitter rest tillsammans med enstaka digital biljett inom mobilen.
• Bland internetanvändare såsom äger rest tillsammans med någon biljett äger nära 9 från 10 rest tillsammans enstaka digital biljett.

  *)