Vad betyder jiddisch för judarna
Jiddisch
Jiddisch (ייִדיש/yidish alternativt אידיש/idish, bokstavligen 'judiskt'), tidigare kallat judetyska, existerar en germanskt tungomål liksom talas liksom modersmål från omkring &#;[1]judar inom läka världen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Språket uppstod beneath talet inom detta region vilket sedermera blev Tyskland.
Strax före andra världskriget talades detta internationellt från cirka 11 miljoner (2/3 från varenda judar), dock Förintelsen innebar ett minskning mot cirka 5 miljoner talare.
Här hittar du texter som handlar om språket jiddisch och jiddisch i SverigeDärefter äger kvantiteten talare från språket fortsatt för att minska, bland annat vid bas från migration mot Israel, var efterföljande generationer inom inledande grabb kommit för att prata hebreiska.[1] Förutom dem modersmålstalande bedöms ytterligare cirka tre miljoner människor behärska prata språket. Jiddisch existerar en från flera judiska tungomål samt en från dem minsta&#;nationella minoritetsspråken inom land.
Namnet jiddisch betyder judiska. andra judiska tungomål existerar hebreiska,&#;ladino&#;och arameiska.
Judar är en av de fem nationella minoriteterna i Sverige och jiddisch erkändes som nationellt minoritetsspråk år Det innebär att minoriteten och språkanvändarna har särskilda rättigheter som bland annat regleras i lagen () om nationella minoriteter och minoritetsspråkI land började jiddisch för att användas vid –talet dock ursprunglig inom slutet från –talet uppstod ett mer kontinuerlig användning. Före andra världskriget ägde länder likt Polen, Ukraina, Ryssland, Belarus, Litauen, Lettland, Moldavien samt Rumänien enstaka upphöjd andel jiddischtalande. Genom emigration äger jiddisch brett ut sig mot USA, Argentina samt Sydafrika.[2]
Språket
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar ett förening mellan numeriskt värde främmande&#;språkfamiljer.
Språket finns inom flera dialekter samt skrivs tillsammans med det&#;hebreiska alfabetet.&#;Idag talas jiddisch från fyra miljoner människor samt inom städer såsom New York, Jerusalem, Antwerpen samt Montreal existerar jiddisch en vardagsspråk.
I jiddisch ingår dels dem traditionell judiska språken hebreiska samt arameiska, dock även grekiska samt judiska dialekter.[3]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Mitten | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | ɪ | ʊ | |
| Mellanöppen | ɛ | ɜ | ɔ |
| Öppen | a |
Källa:[4]
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Källa:[4]
Språkets namn samt skrift
[redigera | redigera wikitext]Språkets ursprungliga namn fanns lashon-ashkenaz (לשון-אַשכּנז = "ashkenaz-språk"), ifrån detta dåtida judiska namnet på grund av detta sektor, samt benämndes även taytsh (טײַטש), enstaka variant från tiutsch, beteckningen vid språket såsom till övrigt talades inom den område (nutidens Deutsch, tyska).
inom dagligt anförande kallades språket till מאַמע-לשון (mame-loshn = "modersmål") på grund av för att särskilja detta ifrån לשון הקודש (Loshn-hakodesh = "det heliga språket") hebreiska samt arameiska. Benämningen jiddisch används inom litterära kontext dock kom inom bruk inledningsvis beneath talet. inom likhet tillsammans med andra judiska tungomål likt saknar släktskap tillsammans hebreiska, likt ladino (judeo-spanska) samt dzhidi (judeo-persiska), skrivs jiddisch tillsammans med enstaka personlig variant från detta hebreiska alfabetet.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Eftersom jiddisch samt högtyska besitter en gemensamt ursprung liknar dem båda språken varandra inom språklig uppbyggnad. mot modell använder jiddisch en något förenklat fyrkasussystem samt verbböjningen liknar även tyskans. Däremot avviker jiddisch syntax markant ifrån högtyska då ordföljden tämligen strikt följer mönstret subjekt-objekt-verb.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar baserat vid medelhögtyska, framför allt då medelrhenländska, dock innehöll redan ifrån start en klart inslag från mening ifrån hebreiskan samt arameiskan. Allteftersom språkområdet spreds österut absorberades även väsentliga mängder slaviska språkelement.
jiddischDetta ledde tillsammans med start beneath talet mot ett dialektal delning mellan västjiddisch samt östjiddisch. Den senare delades därefter vidare inom nord-, central-, samt sydöstjiddisch.[5]
Tidigt beneath talet inleddes försök mot för att standardisera jiddisch rättstavning. Detta ledde mot enstaka modern standardjiddisch, såsom mot största sektion baserades vid den nordöstliga dialekten såsom talades inom Litauen — Litvish.
Detta accepterades sålunda småningom inom pedagogiska kontext, dock ägde ingen märkbar konsekvens vid den dialektala variationen inom vare sig dagligt anförande alternativt litterära kontext förutom för att sätta igång enstaka diskussion liksom alltjämt pågår[6] ifall om någon struktur från standardisering plats behövlig samt hur den inom därför fall bör utformas.
detta största antalet jiddischtalare tillhör den centrala dialektgruppen, Poylish, följt från den sydöstra Ukrainish.
Röster om jiddischVästjiddisch betraktas idag vilket utdött.[7]
När flera östeuropeiska städer beneath samt talet utvecklades mot centra till judiskt liv, blev jiddisch detta ledande språket på grund av enstaka massiv sektion från Östeuropas judar. detta betraktades likt en vardagsspråk, mot skillnad ifrån hebreiskan liksom förblev språket till religiösa studier.
Därför kom den sekulära judiska traditioner vilket uppstod för att nyttja sig från jiddisch. beneath talet började detta utvecklas mot för att omfatta enstaka litteratur såsom inom samtliga avseenden kunde jämföras tillsammans den likt skrevs vid mer allmänt erkända "kulturspråk". mot dem "tre stora" klassiska jiddischförfattarna räknades Schalom Jakob Abramovitj, Sholem Aleichem samt Isaac Leib Peretz.[8] enstaka ytterligare nödvändig författare ifrån mellankrigstiden existerar Sholem aska, vilket fortsatte för att publicera vid jiddisch efter andra världskriget.
Från sent anförande spreds jiddisch mot USA likt en konsekvens från judisk migration samt inom New York utvecklades ett jiddischspråkig dagspress tillsammans med ett grundlig version (som existerar ännu idag fast tillsammans med den dagliga utgivningen numera reducerad mot veckovis). Inom den sionistiska rörelsen debatterades livligt ifall jiddisch alternativt den nyskapade moderna hebreiskan skulle bli detta officiella språket.
Antalet jiddischtalande ökade fram mot andra världskriget samt uppskattades språket talas från omkring 10,7 miljoner människor världen ovan, varav ovan 63 andel fanns inom östra Europa,[9] främst Litauen, Polen, Ukrainska SSR samt Vitryska SSR. inom Ukrainska SSR, Vitryska SSR samt Judiska autonoma länet inom Sovjetunionen fanns jiddisch dessutom officiellt tungomål.
Eftersom den tyska ockupationen från Polen samt västra Sovjetunionen omfattade dem områden var jiddisch fanns vilket livskraftigast, innebar förintelsen från Östeuropas judar – för att kurera den sammanhängande jiddisch-världen även utplånades, därför då liksom vid mindre ortodoxa grupper samt invandrarsamhällen utanför Europa.[10]
Jiddisch betraktas oftast såsom en tungomål vid väg för att dö ut, tillsammans med upphöjd medelålder bland primärtalarna.
detta fortlever dock bland vissa ortodoxa grupper inom USA samt Israel (som ej använder hebreiska inom vardagliga sammanhang). Även ifall dessa existerar relativt begränsade mot antalet, håller dem vid för att växa genom enstaka upphöjd nativitet. en nyfikenhet på grund av för att skydda jiddischkulturen äger även gjort för att allt fler lär sig jiddisch till för att återuppta den egna språktraditionen, respektive såsom en främmande tungomål.
Språket fick förnyad uppmärksamhet då den jiddisch-språkige författaren Isaac Bashevis Singer tilldelades Nobelpriset inom litteratur Den israeliska sångerskan Chava Alberstein besitter spelat in en flertal folksånger vid jiddisch. Bland filmer vid språket förmå nämnas Menashe.
Jiddisch, mer specifikt dess nordöstra dialekt, var på talet modersmål för nästan alla judar i FinlandStatus likt språk
[redigera | redigera wikitext]Finland
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch, mer särskilt dess i nordost dialekt, fanns vid talet modersmål på grund av nästan samtliga judar inom land i norden. Tyskan ägde massiv resultat vid jiddisch likt användes inom land i norden. Användningen från jiddisch inom land i norden minskade vid talet, ända mot tid sade bara sju andel från judarna inom land i norden för att dem använde jiddisch likt talspråk.
Jiddisch ägde fått ett nedsänkt ställning eller tillstånd såväl bland judarna såsom bland dem övriga finländarna.
jiddisch (av tyska jüdisch ’judisk’), yiddish, ashkenaziska, germanskt språk, ett av huvudspråken för judar i förskingringen, vid sidan av bland annat ladino, hebreiska och arabiska, ett av de nationella minoritetsspråken i SverigeNumera används jiddisch ej längre inom land i norden, även angående 24 andel från finländska judar kalenderår sade för att dem kunna samt 40 andel för att dem förstår jiddisch.
Judiska autonoma länet
[redigera | redigera wikitext]Judiska autonoma länet etablerades inom dåvarande Sovjetunionen tillsammans jiddisch likt officiellt tungomål.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar sedan en från Sveriges officiella minoritetsspråk. Den svenska minoritetspråkskommittén rekommenderade inom sitt betänkande för att jiddisch ej skulle erhålla ställning eller tillstånd såsom minoritetsspråk (SOU ). Regeringen valde dock för att vandra emot kommitténs förslag, vilket även fick stöd från riksdagen.
Därmed blev jiddisch erkänt såsom en extraterritoriellt minoritetsspråk inom land, vilket betyder för att språkets brukare mot skillnad ifrån mot modell tornedalsfinskans ej förmå knytas mot något avgränsat geografiskt enhet. vilket en påverkan från jiddischs ställning vilket minoritetsspråk besitter Lunds högskola fått regeringens uppgift för att bedriva utbildning samt undersökning inom språket.[11]
Uppskattningen från antalet talare varierar mellan 2 samt 6 personer i enlighet med dem olika sammanställningar samt enkäter likt gjorts inom landet.
Bland dessa ingår personer vilket ej existerar modersmålstalare samt vars kunskaper inom jiddisch kunna variera mellan "bra alternativt många bra" samt för att bara behärska enstaka mening.
Jiddisch är ett av flera judiska språk och förmodligen det minsta nationella minoritetsspråket i SverigeModersmålstalare från jiddisch inom land anses existera nästan uteslutande äldre individer, flera från dem invandrare beneath efterkrigstiden fram mot talet. Utifrån enkäter ifall språkkunskaper inom jiddisch inom svenska judiska församlingar, antalet invandrade judar samt andelen jiddischtalande inom judiska befolkningar inom andra länder äger lingvisten Mikael Parkvall uppskattat antalet modersmålstalare från jiddisch inom landet mot – talare.[12]
Ukrainska folkrepubliken
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch plats officiellt tungomål inom Ukrainska folkrepubliken (–).[13]
USA
[redigera | redigera wikitext]Den judiska migrationen mot USA bestod mot enstaka start från judar tillsammans sefardisk bakgrund, vilka ej ägde jiddisch liksom modersmål.
detta fanns ej förrän nära mitten från talet såsom jiddischtalande började emigrera mot USA, samt såsom jiddisch etablerades liksom en minoritetsspråk. Framför allt utgjordes den jiddischtalande minoriteten från ashkenaziska judar ifrån Central- samt Östeuropa. Vidare äger den jiddischtalande språkminoriteten beneath talet fortsatt för att växa inom antalet talare, vilket möjliggjorts från enstaka energisk isolationsprocess inom olika ortodoxt judiska grupperingar.[15]
Under talet besitter flera olika jiddischtalande bosättningar planta fram inom USA var jiddisch utgjort majoritetsspråket.
Framför allt besitter framväxten från judiska bosättningar uppkommit inom New York.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”jiddisch - Uppslagsverk - ”. . %C3%A5ng/jiddisch. Läst 22 november &#;
- ^Jiddisch inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
- ^”Jiddisch - ifall språket”. .
Läst 22 november
&#; - ^ [ab] Kleine, Ane (). ”Standard Yiddish” (på engelska). Journal of the International Phonetic Association (International Phonetic Association) 33 (2): sid.&#;–&#;
- ^"Om Jiddisch," rad 6 femte månaden i året hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Yiddish Duolingo Dialect Question a Subject of Great Interest”.
Jewish daglig Forward. Läst 29 januari
&#; - ^ Minigrammatik till jiddisch från Susanne Sznajderman-Rytz, läst
- ^Weinreich (), ss.
- ^Weinreich (), s.
- ^”Yiddish alphabet, pronunciation and language”. . Läst 23 juni &#;
- ^Jiddisch blir Lunds ansvar inom färsk språkuppdelningLunds universitet, 6 månad
- ^Mikael Parkvall, Sveriges tungomål.
Vem talar vad samt var?. RAPPLING 1.
Namnet jiddisch betyder ordagrant judiskaRapporter ifrån avdelningen på grund av lingvistik nära Stockholms högskola. [1], s.
- ^Yekelchyk, Serhy () (på engelska). Ukraine: Birth of a Modern Nation. OUP USA. ISBN ?id=yZLtAAAAMAAJ&redir_esc=y. Läst 29 januari &#;
- ^”Data Center Results”. . 23 september Arkiverad ifrån originalet den 23 september ://%26state_id%3D36%26place_id%3D Läst 29 januari &#;
- ^Papadakis, Aristeides Moses () (på engelska). Why Didn't the Press Shout?: American & International Journalism During the Holocaust.
KTAV Publishing House, Inc. ISBN ?id=I3lItIwOzCkC&pg=PA18&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 29 januari
&#;
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kerbel, Lennart; David Peter (). Jiddisch-svensk-jiddisch ordbok. Bromma: Megilla-förlaget.
Libris ISBN (inb.)
&#; - Weinreich, Uriel () (på engelska). College Yiddish: an introduction to the Yiddish language and to Jewish life and culture (5., rev. ed.). New York: YIVO Inst. for Jewish Research. Libris&#;
- Zuckerman, Marvin S.; Herbst Marion, Kerbel Lennart, David Peter, Waltman Manja (). Jiddisch lärobok till alla (2., omarb.
uppl.). Bromma: Megilla-förlaget. Libris ISBN
&#;