Vilka är de danska vokalerna
Dansk grammatik
Danskansgrammatik existerar präglat från för att danskan existerar en nordgermanskt tungomål. Grammatiken företer således likheter tillsammans både norska samt svenska. mot skillnad mot svenskan äger danskan dock endast e liksom vokal inom böjningsändelser. Annars liknar både böjningssystemet samt syntaxen motsvarande inom svenskan.[1]
Bokstäver samt uttal
[redigera | redigera wikitext]Danska alfabetet
[redigera | redigera wikitext]Samtliga ljudvärden liksom ingår inom detta svenska språket finns även inom detta danska, utom detta ("äkta", blåsande samt helt tonlösa) "sje-ljudet".
Bokstaven a uttalas på flera olika sättinom danska stavningar liksom
- skak (schack)
- skjorte (skjorta)
- stjerne (stjärna)
uttalas "s-k", "s-k-j" respektive "s-t-j" tecken på grund av tecken. Däremot används detta främre "tj-ljudet" inom
Men inom
uttalas tillsammans med "k + j"
Diftonger
[redigera | redigera wikitext]Däremot finns danska ljudvärden likt blott delvis alternativt regionalt existerar inom svenskan.
Dessa existerar uteslutande diftonger.
- [aw]: navn (namn)
- [åw]: lov (lag), vogn (vagn)
- [æw]: hævn (hämnd), revne (rämna)
- [øw]: søvn (sömn)
- [aj]: vej (väg), leje (leja="att hyra"), lege (leka), personlig (egen), meget (mycket), tegn (tecken), regne (regna)
- [åj]: øje (öga), nøje (noga), løgn (lögn), døgn (dygn), nøgle (nyckel), røg (rök)
Typiska stavningsregler likt skiljer sig ifrån svenskans
[redigera | redigera wikitext]I introduktion från mening används
- hv på grund av flera mening vilket börjar vid "v" likt existerar ett fråga, detta gäller dock ej ständigt.
H-ljudet existerar ofta mer alternativt mindre stumt.
hvor var du&#;? (var fanns du&#;?), hvilke&#;? (vilka&#;?), hvordan&#;? (hur&#;?), hvis? (om&#;?; vems&#;?), venstre (vänster)
- kk används inom princip ständigt istället på grund av "ck", inom slutet från mening dock vanligen enbart "k".
inom importerade mening tillåts dock -ck.
køkken (kök), bakke (backe), nakke (nacke), snacks (snacks)
slik (gottis), stik (stick)
Till skillnad mot norska används c annars ungefär likt inom svenska (med uttalas såsom "s"). Däremot uttalas "ch" liksom tj-ljudet.
cykel (cykel), centrum (centrum), ciffer (siffra), cifre (siffror), cigar (cigarr), march (marsch), chokolade (choklad)
- nd används (oftast) istället till "nn", uttalsmässigt kunna D-ljudet artikel sålunda "tunt" för att detta blir stumt.
vand (vatten), hende (henne), mindeværdig (minnesvärd), rinde (rinna), kunde (kund)
- Stavningen nn förekommer vanligen antingen på grund av för att undvika förväxlingar alternativt inom mening vilket börjar vid "d".
finne (finne [person ifrån Finland]), kunne (kunna [jfr "kunde"=kund]), danne (skapa), denne (denna)
- ks används inom dem allra flesta fall inom stället till x, en fåtal undantag finns dock
ekspert (expert), straks (strax), voks (vax), saks (sax), taxa (taxi), taxi (taxi) ["taxa" samt "taxi" existerar synonymer], saxofon (saxofon), fax (fax), Gladsaxe (ett ortnamn), Sakskøbing (ett ortnamn)
I slutet från mening, inklusive efterföljande böjningar används
- ld istället på grund av "ll".
Liksom inom -nd-kombinationen är kapabel D-ljudet bli "tunt" alternativt stumt.
kold (kall), koldt (kallt), sild (sill), mild (välvillig inställning), er ni fuld, mand&#;?
Det är relativt många om man jämför med andra språk i världen(är ni full människa?) bold (boll, [i just detta fall existerar dock D-ljudet sällan stumt])
Bokstäverna "Q" samt "W" används liksom inom svenskan bara inom namn, samt tillsammans med några ett fåtal undantag gäller detta även till "X", medan "Z" används något mer ofta än vid svenska. stavas "zebra" inte någonsin tillsammans med "s".
Artiklar
[redigera | redigera wikitext]Indefinita (obestämda) artiklar
[redigera | redigera wikitext]| Utrum | Neutrum | |
|---|---|---|
| Singular | en | et |
- en fordons (en bil)
- et byggnad (ett hus)
Användning
[redigera | redigera wikitext]1.
Den indefinita artikeln används inte framför en arbete, nationalitet, religion:
- han er læge (han existerar läkare)
- hun er lærer (hon existerar lärare)
- jeg er dansker (jag existerar dansk)
- du er amerikaner (du existerar amerikan)
2.
Såväl svenska som danska och norska har nio vokalerDen indefinita artikeln används före en adjektiv:
- han er en god læge. (han existerar ett duktig läkare)
- hun er en dygtig lærer (hon existerar ett duktig lärare)
- jeg er en høj dansker (jag existerar enstaka utdragen dansk)
3. Den indefinita artikeln används då enstaka relativ sats följer en substantiv:
- han er en læge, som jeg kender. (han existerar enstaka medicinsk expert, likt jag känner)
- hun er en dansker, der bor inom Tyskland. (hon existerar ett dansk, såsom bor inom Tyskland)
4.
inom dem flesta fall motsvaras utrum från svenskans reale. detta finns dock undantag.
- en bi , ett bi
- et kup , en kupp
- en chokolade , en/ett choklad (omtvistat vid svenska dock ej vid danska)
Definita (bestämda) artiklar
[redigera | redigera wikitext]| Utrum | Neutrum | |
|---|---|---|
| Singular | den, -n/-en | det, -t/-et |
| Plural | de, -ne/-ene | de, -ne/-ene |
Notering: enstaka konsonant dubbleras efter enstaka kort vokal: bus, bussen; hotel, hotellet
Användning
[redigera | redigera wikitext]1.
dem definita artiklarna läggs vanligtvis mot efter en substantiv inom enskild alternativt plural:
- bilen (bilen) bilerne (bilarna)
- huset (huset) husene (husen)
- bilen er rød (bilen existerar röd) bilerne er røde (bilarna existerar röda)
- husene er hvide (husen existerar vita)
2.
dem definita artiklarna placeras före en adjektiv noggrann vilket inom svenska, dock mot skillnad ifrån inom svenska används substantivets böjning inte någonsin samtidigt tillsammans med definit produkt.
- den røde fordon (den röda bilen)
- det store byggnad (det stora huset)
- de røde biler (de röda bilarna)
- de store huse (de stora husen)
Notera
[redigera | redigera wikitext]De definita artiklarna används ofta före en teoretisk substantiv:
- livet er kreditkort (livet existerar kort)
- tilbage til naturen (tillbaka mot naturen)
Regionala grammatiska skillnader
[redigera | redigera wikitext]I norra samt södra Jylland (men ej vid dess mellersta alternativt östra delar) finns den definita artikeln "æ" kvar, påminnande ifall engelskans "the".
Detta ersätter såväl utrum vilket neutrum inom både enskild samt plural.
- æ hus er stort (huset existerar stort)
- æ biler eksporteres (bilarna exporteras)
Stavningen från termen "jylländsk" skiljer även, samt gränsen går nära Stora Bält.
- jysk (öst ifall Stora Bält, standard)
- jydsk (väst ifall Stora Bält)
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Genus
[redigera | redigera wikitext]Substantiv inom danskan består, liksom inom svenskan, från numeriskt värde genus, neutrum samt utrum.
Utrum (en, den, -en)
[redigera | redigera wikitext]Utrum existerar idag ett vanlig benämning vid mening liksom ett gång plats maskulina samt feminina. Orden inom denna assemblage utgör idag den större delen från ordförrådet.
I gruppen ingår:
a. Nästan varenda mening på grund av människor samt djur:
- mand, kvinde, broder, søster, lærer, hunddjur, kat, nötboskap, svin, hest.
- Undantag: (et) menneske, unge, dyr, får, lam, svin
b.
mening liksom slutar vid -sion/-tion:
- situation, pension, station
c.
mening liksom slutar vid -dom:
- dom, sygdom, ungdom, alderdom, tidig del av ett liv, manddom
d. mening vilket slutar vid -ing:
- læsing, spisning, regning, parkering, undervisning
e. mening likt slutar vid -else:
- følelse, forelskelse, forståelse.
hukommelse
f. mening liksom slutar vid -en:
- løben, råben, skrigen
Neutrum (et, detta, -et)
[redigera | redigera wikitext]a. mening såsom slutar vid -um:
- gymnasium, etapp, refugium
b. mening likt slutar vid -ri:
- maleri, mejeri, bageri, renseri, skaberia.
c.
flera mening vilket slutar vid -skab:
- venskab, broderskab
Sammansatta ord
[redigera | redigera wikitext]Om en substantiv existerar sammansatt från numeriskt värde mening existerar dess genus detsamma såsom detta sista ordets:
- et bogskap (en bog + et skab), ett husmur (et bostad + ett mur)
Plural
[redigera | redigera wikitext]Plural får man genom för att lägga mot en suffix mot substantivet inom enskild.
- -e mot mening liksom slutar vid konsonant (dag/dage - dag/dagar)
- -r mot mening såsom slutar vid -e (uge/uger - vecka/veckor)
- -er mot mening liksom slutar vid konsonant (måned/måneder - månad/månader)
- inget suffix (år - år)
- oregelbundet (barn/børn - barn)
Oregelbunden plural
[redigera | redigera wikitext]Ett litet antal substantiv ändrar vokalen inom ordets huvuddel inom plural (så kallat omljud).
- a → æ
- and - ænder (and - änder)
- fader - fædre (fader - fäder)
- kraft - kræfter (kraft - krafter)
- mand - mænd (man - män)
- nat - nætter (natt - nätter)
- stad - stæder (stad - städer)
- stang - stænger (stång - stänger)
- tand - tænder (tand - tänder)
- tang - tænger (tång - tänger)
- a → ø
- barn - børn (barn)
- datter - døtre (dotter - döttrar)
- o → ø
- bog - bøger (bok - böcker)
- bonde - bønder (bonde - bönder)
- broder - brødre (bror - bröder)
- fod - fødder (fot - fötter)
- ko - køer (ko - kor)
- moder - mødre (moder - mödrar)
- rod - rødder (rot - rötter)
- so - søer (sugga - suggor)
- å → æ
- gås - gæs (gås - gäss)
- hånd - hænder (hand - händer)
Kasus
[redigera | redigera wikitext]| Genus | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| obestämd | bestämd | obestämd | bestämd | |
| Utrum | en dreng | drengen | drenge | drengene |
| Neutrum | et æble | æblet | æbler | æblerne |
- dreng = pojke
- æble = äpple
| Genus | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| obestämd | bestämd | obestämd | bestämd | |
| Utrum | en pige | pigen | piger | pigerne |
| Neutrum | et hus | huset | huse | husene |
Genitiv
[redigera | redigera wikitext]- Genitiv (ejefald) vid danska bildas genom för att man lägger mot -s inom slutet från termen.
- Om termen redan slutar vid s förmå man lägga mot ett apostrof. Det långa uttalet är ä-liknande som
mot modell Et hus' beboere (ett byggnad boende)
- Om termen redan slutar vid s förmå man lägga mot ett apostrof. Det långa uttalet är ä-liknande som
- Prepositionen af (av) är kapabel även användas inom identisk avsikt. mot exempel: Toppen af bakken kunna lika gärna vid danska varma bakkens top samt betyder självklart "backens topp".
- Det finns inga skillnader mellan personer samt saker.
Suffixordning
[redigera | redigera wikitext]| Substantiv | Plural | Artikel | Genitiv | Danska | Svenska |
|---|---|---|---|---|---|
| dreng | s | drengs | pojkes | ||
| dreng | en | s | drengens | pojkens | |
| dreng | e | ne | s | drengenes | pojkarnas |
| hus | et | s | husets | husets | |
| hus | e | ne | s | husenes | husens |
| måned | er | ne | s | månedernes | månadernas |
Pronomen
[redigera | redigera wikitext]| Nominativ | Objekt | Possessiv | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Danska | Svenska | Danska | Svenska | Danska (utrum) | Danska (neutrum) | Danska (plural) | Svenska |
| jeg | jag | mig | mig | min | mit | mine | min/mitt/mina |
| du | du | dig | dig | din | dit | dine | din/ditt/dina |
| De* (I) | Ni | Dem* (jer) | Er | Deres* (jeres) | Deres* (jeres) | Deres* (jeres) | Er/Ert/Era |
| han | han | ham | honom | hans | hans | hans | hans |
| hun | hon | hende | henne | hendes | hendes | hendes | hennes |
| den | den | den | den | dens | dess | ||
| det | det/denne | det | det | dets | dess | ||
| - | (reflexiv) | sig | sig | sin | sit | sine | sin/sitt/sina |
| vi | vi | os | oss | vores/vor** | vores/vort** | vores/vore** | vår/vårt/våra |
| I | ni | jer | er | jeres | jeres | jeres | er/ert/era |
| de | de | dem | dem | deres | deres | deres | deras |
| - | (reflexiv) | sig | sig | sin | sit | sine | sin/sitt/sina |
*Sedan talet existerar ej längre den formella formen De detta normala tilltalet mot vuxna främlingar.
**Vores existerar den maximalt nyttja formen; vort samt vore existerar sällan nyttja utom inom formella kontext alternativt inom skriftspråk.
Adjektiv
[redigera | redigera wikitext]Det finns tre olika adjektivformer inom danska.
1. Grundform, mot exempel: en massiv dreng, en prisvärd bog.
Den denna plats formen används nära n-ord (utrum) inom enskild.
2. t-form, mot exempel: et stort hus, et billigt tæppe, används nära t-ord (neutrum) inom enskild.
3. e-form, mot exempel: store huse, den billige bog, används nära plural samt nära mening tillsammans bestämd produkt.
Endast enstaka sektion från adjektiven får ändelsen -t, andra besitter detta ej (liksom inom svenskan; mot modell adjektivet nog vid svenska).
Danskan besitter dock fler adjektiv utan någon ändelse inom neutrum.
Du får här lära dig vilka vokalerna respektive konsonanterna är i alfabetet och även vad som skiljer vokaler och konsonanter åtVerb
[redigera | redigera wikitext]I modern danska finns detta åtta verbformer inom varenda tempus.
| Infinita former | ||
|---|---|---|
| Infinitiv | vente | (att vänta) |
| Presens particip | ventende | (väntande) |
| Perfekt particip | ventet | (väntat) |
| Finita former | ||
| Presens | venter | (väntar) |
| Imperfekt | ventede | (väntade) |
| Imperativ | vent | (vänta!) |
| Passiva former | ||
| Presens | ventes | (väntas) |
| Imperfekt | ventedes | (väntades) |
| Aktiv | ||
|---|---|---|
| Singular | Plural | |
| 1:a person | jeg venter (jag väntar) | vi venter (vi väntar) |
| 2:a person | du/De venter (du väntar) | I venter (ni väntar) |
| 3:e person | han venter (han väntar) | de venter (de väntar) |
| hun venter (hon väntar) | ||
| den/det venter (det väntar) | ||
| Passiv | ||
| Singular | Plural | |
| 1:a person | jeg ventes (jag väntas) | vi ventes (vi väntas) |
| 2:a person | du/De ventes (du väntas) | I ventes (ni väntas) |
| 3:e person | han ventes (han väntas) | de ventes (de väntas) |
| hun ventes (hon väntas) | ||
| den/det ventes (det väntas) | ||
Fram mot start från talet plats detta normalt för att böja verbens presensformer inom plural inom mer lärd prosa.
detta fanns även ett speciell imperativform inom plural. Dessa former används ej längre, dock dem är kapabel hittas inom äldre prosa samt inom psalmer:
| Singular | Plural | |
|---|---|---|
| Presens | venter | vente |
| Imperativ | vent! | venter! |
Adverb
[redigera | redigera wikitext]De flesta adverb existerar helt enkelt adjektiv tillsammans ändelsen '-t' (adjektiv inom neutrum):
"Han sprang højt."
"Han fanns godt dum."
Till skillnad ifrån svenska existerar detta dock (när detta gäller adverb) inkorrekt för att sätta ändelsen '-t' vid mening, likt slutar vid '-lig':
"Du er utrolig smuk."
Dessutom existerar detta inkorrekt at sätta '-t' efter konsonantgruppen '-sk':
"Det fanns frisk gjort."
"Det fanns fantastisk smukt."
Frågeord (mm)
[redigera | redigera wikitext]Danska frågeord börjar vid "hv".
Man skiljer ej vid "var?" resp. "vart?", dock däremot skiljer man vid frågan "var?" resp. detta passivbildande hjälpverbet "att vara" inom imperfekt. (d.v.s. termen "var", ej likt fråga)
hvor&#;? (var&#;?, vart&#;?), hvem&#;? (vem&#;?), hvad&#;? (vad&#;?), hvilke&#;? (vilka&#;?), hvornår&#;? (när&#;?), hvordan&#;?
Om vi med utgångspunkt i svenska eller norska - men också i danskt skriftspråk - förväntar oss att danskar ska uttala en vokal på ett visst sätt, blir vi ofta förvånade(hur&#;?), hvis&#;? (om&#;?; vems&#;?)
var (var), hver (varje), når (när)
"Hvor fanns du?" (Var fanns du?), "Hvorhen skal ni køre?" (Vart skall ni köra?), "Hvornår begynder vi? - Når oss kan." (När börjar vi? - då oss kan.)
En samt en vilket räkneord alternativt obestämd artikel
[redigera | redigera wikitext]Danskan skiljer vid "en" resp "et" likt räkneord samt likt obestämd skrivelse.
på grund av för att märka för att antalet en existerar viktigt används antingen "én" resp. "ét" alternativt "een" resp. "eet".
De enskilda bokstäverna kan delas upp i vokaler och konsonanter"en sommer" (en sommar) - "én sommer" (just noggrann ett sommar), "nej, jeg køber kun eet hus" (nej, jag köper bara en [enda] hus)
De delvisa synonymerna som / der
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad ifrån svenskan finns ibland ett synonym mot termen "som", nämligen "der". detta senare används även såsom alternativ mot pronomenen "den"/"det" samt är kapabel även betyda "där".
I "De personer som kom til mødet" (de personer såsom kom mot mötet) är kapabel "som" bytas ut mot "der" - "De personer der kom til mødet" , utan för att meningen förändrar sitt innehåll.
Däremot inom "Ekspeditionen som sejlede til Ægypten, blev der længe" (Expeditionen såsom seglade mot Egypten blev kvar var länge), är kapabel "som" även bytas ut mot "der", dock däremot ej "der" mot "som" inom meningens slut.
inom detta fall betyder "der" närmast "där".
"Hun plats der som et lyn" (Hon kom vilket ett blixt/Hon fanns var liksom ett blixt), existerar en modell vid för att orden förmå stå intill varandra, vilket visar för att orden ej existerar fullständiga synonymer.
"Manden der står vid torvet, förmå spille violin som Paganini" (Mannen vilket står vid torget förmå spela violin liksom Paganini), inom detta fall förmå "der" bytas mot "som" inom meningens start, dock ej detta motsatta inom slutet från meningen.
"Det er som at blive stukket af enstaka hveps ." (Det existerar liksom för att bli stucken från enstaka geting) denna plats duger enbart "som".