Hur snabb är en ekorre
Ekorre
Ekorre[2] (Sciurus vulgaris), även känd liksom röd ekorre alternativt europeisk ekorre, existerar enstaka trädlevande gnagare tillsammans yvig svans vilket förekommer inom Palearktis.
Utseende, läte samt fältkännetecken
[redigera | redigera wikitext]Ekorren existerar rödbrun vid ovansidan dock blir vintertid gråare (i vissa nordliga områden helt grå, varvid pälsen kallas gråverk).
Undersidan existerar gräddvit.[3] Variationer inom pälsfärg utför för att vissa stammar existerar mörkare alternativt gråare. Pälsen skiftas numeriskt värde gånger årligen. Vinterpälsen existerar grövre samt längre, samt äger även markanta örontofsar vilket andra ekorrarter saknar.
Ekorren skiftar mot vinterpäls mellan augusti samt november. Pälsen hos unga existerar svartbrun alternativt rödbrun. Kroppslängden uppgår mot 24–30 centimeter förutom svansen vilket existerar 17–20 centimeter. Vikten existerar mellan samt gram. Hanen samt honan existerar lika stora.[3]
Ekorren äger ett karakteristisk svans, vars avsikt tros artikel för att hjälpa mot för att hålla balansen då den hoppar mellan grenar samt för att hålla ekorren varm då den sover.[4] Frambenen existerar mindre än bakbenen samt äger rudimentär tumme.
Den besitter långa, vassa, krökta klor vilket hjälper den för att klättra inom träd. Ögonen existerar stora samt utstående.
Lätet existerar smattrande alternativt tjattrande, dock även andra ljud förekommer.[3] Varningsropet existerar en metalliskt "tjiuck".
På marken rör den sig uteslutande genom språng.
Läs vår högkvalitativa artikel nu!Spåren såsom den efterlämnar äger dem större bakfötterna ursprunglig samt dem mindre framfötterna på baksidan, båda blad nära blad. Avtrycken består från fem spretande tår inom bakfotsspåret samt fyra inom framfotsspåret.[5]
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Ekorren förekommer inom bota Europa samt norra Asien, nordgränsen till utbredningsområdet går nära tundran, samt sydgräns går ifrån Medelhavet ovan Kaukasus, södra Uralbergen, centrala Mongoliet mot nordost Kina.[1]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Över 40 underarter från ekorren besitter beskrivits.
enstaka lärande reducerade dessa mot 16 underarter samt utgör grunden till senare taxonomiska studier kring arten.[6][7]
I alfabetisk ordning
- S. v. altaicus Serebrennikov,
- S. v. anadyrensis Ognev,
- S. v. argenteus Kerr,
- S. v. Deras tänder växer ständigt, vilket gör att de måste gnaga på hårda föremål för att hålla dem i rätt längd
balcanicus Heinrich,
- S. v. bashkiricus Ognev,
- S. v. fuscoater Altum,
- S. v. Med lite tur kan en ekorrhona flytta in och få ungar i boet
fusconigricans Dvigubsky,
- S. v. infuscatus Cabrera,
- S. v. italicusBonaparte,
- S. v. jacutensis Ognev,
- S. v. jenissejensis Ognev,
- S. v. leucourus Kerr,
- S. v. mantchuricusThomas,
- S. v. meridionalis Lucifero, - i enlighet med ett undersökning ifrån erkänd vilket art[8]
- S.
v. rupestris Thomas,
- S. v. vulgaris Linnaeus,
Ekorre inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet existerar ekorren vanlig inom skogsområden inom läka landet, tillsammans med undantag endast på grund av fjällbjörkskogen, var den förekommer sällsynt. dem existerar dock synliga inom dem maximalt urbana miljöer, däribland Stockholms innerstad.[9]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Ekorren lever främst inom barrskog dock finns även inom lövskog.[3] Den trivs inom städernas parkerar samt trädgårdar.
Ekorren existerar vanligen energisk vid morgonen samt sent vid aftonen. Mitt vid dagen vilar den ofta inom sitt bo på grund av för att undvika värme samt fåglar. vid vintern existerar dagsvilan mindre.
Om du vill hjälpa ekorren kan du snickra en egen ekorrholk och sätta upp den minst 3 meter upp i ett trädnära uselt meteorologi förmå ekorren stanna inom boet inom flera dagar inom sträck.[3]
Ekorrar lever utan sällskap samt delar helst ej föda tillsammans med andra. Utanför parningssäsongen samt vid vintern är kapabel flera ekorrar dela bo på grund av för att hålla värmen. Ekorren existerar ganska oskygg på grund av människor, samt därför existerar detta en från dem skogsdjur oss ser oftast.
De skogslevande individerna rör sig ovan områden, vilket på grund av honor vanligen sträcker sig cirka 20 hektar, samt cirka hektar till hanar. inom blandad skogs- samt jordbrukslandskap rör sig honorna cirka 4 hektar samt hanarna cirka 10 hektar. enstaka förklaring mot skillnaden mellan könen är kapabel artikel för att honorna begränsar sig mot vad liksom behövs på grund av för att att ge liv upp ungarna medan hanarna existerar intresserade från för att para sig tillsammans med därför flera honor likt möjligt.[5]
Naturliga hot existerar större rovfåglar liksom ugglor, duvhök, husdjur samt mård.
Hermelin tar ungar. Ekorrar vilket överraskas vid marken kunna ibland falla offer på grund av hundar, tamkatter alternativt räv.
Parning
[redigera | redigera wikitext]Ekorrar bygger en bo från ris alternativt kvistar, alternativt övertar andras, vilket då ofta existerar större övergivna fågelbon.[4] Nästan vad såsom helst inom en träd duger dock den föredrar håligheter, exempelvis gamla hackspettbon, dock även holkar.
Dräktighetstiden existerar 32–40 dygn.
Då kan det bli för varmt för ekorrarna, säger OlaviEkorren existerar polygam samt äger individuellt varierande parningsrytm, varför nyfödda ungar förmå påträffas kurera våren samt sommaren. Ungarna existerar 1–7 inom varenda kull, honan får 2 alternativt 3 kullar per kalenderår, den inledande inom månad alternativt mars. dem personer som inte kan se ungarna öppnar ögonen efter omkring 14 dagar samt lämnar boet efter 5–6 veckor dock blir kvar inom födelseområdet mot hösten.
Ungarna diar inom 10 veckor samt börjar förtära fast att födas nära 7 veckors ålder. nära 12 månaders ålder existerar ekorren könsmogen.
Utforska även kvantitativa mätningar och historiska för- och nackdelarLivslängden inom detta vilda existerar normalt ca 3 tid, dock vissa individer blir ända upp mot 6–7 kalenderår gamla, samt inom fångenskap ännu äldre.[3]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Huvudfödan existerar växtföda, sålunda såsom barrträdsfrön samt -blommor, framförallt granens hanblommor. Den äter även ekollon, nötter, tallbark, svampar, små frukter från växter samt bladlöss.[4] Ekorren lämnar efter sig kottar vilket existerar inkomplett rensade.
Tvärtemot vad såsom normalt antas är kapabel ej den röda ekorren effektivt smälta ekollon (vilket däremot den grå ekorren kan).
Det kunna noteras för att denna art varken äter fågelungar alternativt fågelägg. detta existerar enstaka legende, såsom avfärdades beneath tjugohundratalet efter undersökning, var maginnehållet ifrån ekorrar analyserades.[10] Endast inom mindre än en fall vid hundra (0,67 procent) återfanns liknande innehåll, vilket efter granskning kunde förklaras tillsammans för att ekorren, till sin kalcium-metabolism, endast intagit kvarlevor från ben alternativt äggskal.
Den är kapabel även klättra vid andra ytor än bark. vid grovt putsade fasader kunna den exempelvis klättra ända mot takfallet, till för att söka föda.
Den kunna ta försvunnen bark ifrån växt till för att komma åt saven. 60–80 andel från den vakna tiden går åt mot för att förtära samt samla föda. Överbliven föda, liksom den kunna förtära då detta blir bristande, sparas inom gömmor, nedgrävd alternativt inom hål inom träd.
Ekorren kommer ej ständigt minnas fanns den gömt maten samt får därför leta efter den igen då detta behövs. flera gömmor återfinns inte någonsin. Ekorrar besitter inga revir utan flera ekorrar kunna leta föda inom identisk sektor.
Ekorren samt människan
[redigera | redigera wikitext]Status samt hot
[redigera | redigera wikitext]I Europa existerar ekorren hotad alternativt undanträngd från den introduceradegrå ekorren, främst inom Storbritannien samt Italien, samt exponerad på grund av habitatfragmentering.
Ekorren har en mycket snabb ämnesomsättning, vilket betyder att de måste äta ofta för att hålla sig aktivaDen grå ekorren förefaller behärska tränga undan den röda tillsammans med stort genomslag.[1] Förrymda varelse inom Italien besitter lokalt kraftigt decimerat den röda populationen samt inom England existerar populationen från skarlakansröd ekorre kraftigt reducerad sålunda långt norrut liksom mot skotska gränsen.
Grå ekorre sprider sjukdomar vilket ett form eller gestalt från parapoxvirus såsom existerar dödliga till skarlakansröd ekorre samt den är kapabel utnyttja viss att ge liv mer effektivt, bland annat ekollon. Undanträngningen existerar ej energisk utan består inom försvagning ifrån sjukdom samt minskat födounderlag. Den röda ekorren reproducerar sig även långsammare då populationen utsätts på grund av tryck.
vid bas från detta klassificerade Internationella naturvårdsunionen (IUCN) länge skarlakansröd ekorre likt nära hotad (NT) dock kategoriserar numera arten likt livskraftig (LC).[1]
Ekorrar äger fint skinn vilket tidigare fanns värdefullt varför jaktverksamhet vid arten tidigare plats vanlig. Numera äger skinnet obetydligt värde. Svenska Jägareförbundet föreslog inom enstaka skrivelse mot Naturvårdsverket ett ändringar inom Jaktförordningen, därför för att allmän jaktverksamhet införs vid ekorrar till skinnets samt köttets skull, ”vilket skulle behärska nyttjas från enskilda jägare och/eller inom plats produktutveckling”, vilket förbundet uttrycker detta.
Föreslagen jakttid plats ifrån inledande september mot sista månad. Naturvårdsverket valde dock för att ej föra förslaget vidare mot regeringen. [11]
Kulturhistoria
[redigera | redigera wikitext]Ratatosk existerar inom skandinavisk sagor ett mytisk ekorre såsom kilar upp samt ner på grund av stammen från Yggdrasil tillsammans meddelanden.[12]
Den heraldiska termen vair syftar vid ekorrskinn (se även gråverk).
I äldre folktro fanns detta diverse uppfattningar angående ekorrar, för att man riskerade för att ett fåtal epilepsi ifall man åt ekorrkött samt för att pulvriserad ekorrhjärna plats en medel mot svindel. Ekorrtänder användes även vilket spådomsredskap.[5]
I modern tradition omnämns ekorrar tämligen ofta samt normalt vid en positivt sätt.
vid flera håll inom världen ges ekorrens vana för att gömma undan föda något större vikt än inom svenska sammanhang[källabehövs] - dess engelska namn squirrel kunna användas liksom verb tillsammans ungefärlig innebörd hamstra.[13]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet ekorre äger enstaka svårtydd etymologi samt detta existerar ej entydigt för att namnet besitter samband tillsammans ek, förleden är kapabel komma från en äldre mening till "rörlig" alternativt existera ljudhärmande.
Dialektala namn vid ekorren existerar bland annat granoxe, gråskinn, kurre, furufnatt samt fnatt[14]. detta svenska termen på grund av ekorre besitter sitt ursprung inom detta fornnordiska termen ikorne alternativt ikorn.[15]
Under antiken antogs för att ekorren besitter sin långa svans till för att ge sig egen skugga.
Därför kallades djuret vid grekiska till σκιοῦρος skiuros (’skuggsvans’), vilket även återfinns inom släktets vetenskapliga namn.[16]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] Shar, S., Lkhagvasuren, D., Bertolino, S., Henttonen, H., Kryštufek, B.
& Meinig, H. Sciurus vulgaris . Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species. utgåva Läst 20 augusti
- ^Dyntaxa, Sciurus vulgaris - ekorre, Dyntaxa TaxonId: , <>, läst
- ^ [abcdef] Nordens däggdjur () s.
- ^ [abc] Djur inom Sveriges natur () s.
- ^ [abc] Ekorre vid (läst )Arkiverad 2 juli hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Sidorowicz, J. , Problems of subspecific taxonomy of squirrel (Sciurus vulgaris L.) inom Palaearctic: Zoologischer Anzeiger. –
- ^Lurz, P.W.W. et al. Sciurus vulgaris. Mammalian Species –10
- ^Lucas A.
Wauters, Giovanni Amori, Gaetano Aloise, Spartaco Gippoliti, Paolo Agnelli, Andrea Galimberti, Maurizio Casiraghi, Damiano Preatoni, Adriano Martinoli (). ”New endemic mammal species for Europe: Sciurus meridionalis (Rodentia, Sciuridae)” (på engelska) (PDF, 6,76 MB). Hystrix (Associazione Teriologica Italiana) 28 (1). doi/hystrix ISSN ?origin=publication_detail. Läst 4 juni
- ^”Däggdjur”. Lär dig mer om dessa charmiga djur och deras fascinerande egenskaper
Stockholms ort Miljöbarometern. 29 september Läst 19 november
- ^"Fråga ett biolog nära Lunds universitet"Arkiverad 4 mars hämtat ifrån the Wayback Machine.. Inhämtat 15 oktober
- ^[1], Svensk jaktverksamhet, läst
- ^Bernhard Grzimek (utgivare): Grzimeks Tierleben, grupp Säugetiere 2. dtv-Verlag, , S.
ff
- ^squirrelArkiverad 18 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine., Oxford Dictionaries, läst
- ^Svenska Akademiens Ordbok
- ^”Arkivtjänst - Namnledslexikon”. . Läst 5 januari
- ^ Henry George Liddell, Henry Stuart Jones, Robert Scott: A Greek-English lexicon, A new ed. (9th), rev. and augm. throughout / bygd Henry Stuart Jones, Oxford, Clarendon Pr.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- B. Jensen () Nordens däggdjur, andra version, Prisma förlag, ISBN X
- S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion) () Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, ISBN