Under vilken tid var runsvenskan

Perioder inom svensk språkhistoria

Urnordiska: före vikingatiden

Det gemensamma tungomål likt talades inom Norden före vikingatiden kallas till urnordiska.

Runsvenska: kalenderår –

Ungefär ifrån samt tillsammans vikingatidens start omkring tid förmå man urskilja svenska liksom eget tungomål. Den inledande perioden, –, kallas på grund av den runsvenska tiden eftersom dem skriftliga källorna ifrån den tiden existerar inskrifter tillsammans med runor.

Kristnandet vid talet innebar förbindelse tillsammans med den europeiska kulturen.

Klassisk samt yngre fornsvenska: tid –

De nästa perioderna, då källorna främst består från handskrifter tillsammans med latinska tecken, kallas klassisk fornsvenska (ca –) samt yngre fornsvenska (ca –). beneath den klassiska fornsvenska perioden etablerar dem medeltida landskapslagarna en på papper eller digitalt svenskt lagspråk.

Västgötalagen existerar den äldsta från dem bevarade landskapslagarna. Den tros existera författad runt tid

Äldre nysvenska: kalenderår –

Översättningen från Nya Testamentet äger fått märka start vid perioden äldre nysvenska.

Reformationen samt den inledande bibelöversättningen, Gustav Vasas bibel ifrån , ledde mot för att latinet ersattes från svenskan likt religiöst tungomål inom Sverige.

Yngre nysvenska: tid –

Utgivningen från Olof von Dalins tidskrift Then swänska Argus brukar erhålla märka inledningen vid yngre nysvenska. Tidskriften Argus (–) betydde många på grund av för att producera enstaka lite vardagligare svensk prosastil.

Andra viktiga händelser

• Svea rikes team blev stilledande på grund av juridiskt tungomål på grund av utdragen period framöver.
• Svenska Akademien inrättades tillsammans uppdraget för att verka på grund av både litteraturen samt språket.

  Viktiga publikationer därifrån existerar Leopolds avhandling ifall svensk rättstavning , Svenska Akademiens ordlista med inledande upplagan (e upplagan ), samt Svenska Akademiens ordbok tillsammans med inledande häftet

Nusvenska: tid –

År genomfördes enstaka stavningsreform. Den innebar för att man inom fortsättningen skulle stava v-ljudet tillsammans med v inom stället på grund av tillsammans med f, fv samt hv samt för att tt skulle ersätta dt (se ”Svenskan inom skrift” nedan).

Andra viktiga händelser

• Språkriktighetshandboken Riktig svenska från Erik Wellander kom ut tillsammans med inledande upplagan Den betydde många på grund av uppfattningen ifall rätt svenska mot slutet vid talet.
• Terminologiorganisationen TNC inrättades tillsammans massiv utgivning från termlistor samt hjälp nära terminologiarbete.
• År inrättades kommitté till svensk språkvård.

  detta blev senare Svenska språknämnden samt Språkrådet Språkrådet bedriver språkpolitik, språkforskning samt språklig rådgivning. Viktiga publikationer därifrån existerar Svenska skrivregler (senaste upplagan ), Språkriktighetsboken samt Handbok inom svenska såsom andraspråk

• Nyhetsbyrån TT upphörde tillsammans med plurala verbformer (se ”Böjning samt syntax” nedan) , vilket blev dödsstöten på grund av dessa former.
• Skriften PM inom lagar samt andra författningar gavs ut Den är kapabel ses liksom den inledande handledningen inom begripligt myndighetsspråk.
• Språkkonsultutbildningen nära Stockholms högskola startade
• Riksdagen antog enstaka svensk språkpolitik , vilket sedan fastställdes inom språklagen ifrån

Viktiga språkliga förändringar

Lånord samt influenser

• Med kristnandet beneath vikingatiden kom mening ifrån latin vilket mässa samt kloster, samt grekiska vilket kyrka samt biskop.
• Under läka medeltiden, omkring kalenderår –, fanns effekt ifrån tyskan massiv, framför allt vid ordförrådet: arbete, betala, bli, möjlig existerar varenda tyska lånord.

  Tyska plats en viktigt långivande tungomål ända in vid talet.

• Under talet samt speciellt beneath talet fick tyskan konkurrens från franska lånord: dressera, enorm, mamma, vag.
• Latin ersattes från svenska såsom religiöst tungomål nära reformationen vid talet samt såsom lärdoms- samt utbildningsspråk vid talet.
• Efter andra världskriget besitter engelskan gett oss flera lånord: container, eskalera, television, tuff, webb.

  dock engelskan äger även blivit något från en andraspråk inom land, vilket används sidled tillsammans med svenska vid flera områden, såsom naturvetenskap samt reklam.

Böjning samt syntax

Böjningssystemet äger förenklats sedan fornsvenskan.

• Det gamla kasussystemet såg ut således här: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk.

  Mot medeltidens slut upphörde detta samt ersattes från dagens tvåkasussystem tillsammans med bara grundform (fisk) samt genitiv (fisks).

• Den särskilda pluralformen från verb såg ut sålunda här: vi sitta > vi sitter, vi sutto > vi satt.
  Under tidig vikingatid var skillnaderna mellan dessa två grupper obefintliga, varför ingen distinktion kan göras

  Den försvann redan tidigt inom talspråk dock ursprunglig beneath talet inom skrift; den ersattes då från singularformen: jag sitter, vi sitter.

• Samtidigt besitter ordföljden blivit fastare, tillsammans subjektstvång: vm ey regnar > om detta ej regnar. oss besitter även fått skilda ordföljdsmönster på grund av huvudsats samt bisats.

Svenskan inom skrift

• Runskriften ersätts från latinsk text beneath klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ samt ø ersätts från ä och ö beneath yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs beneath äldre nysvensk tid.
• Stavningskonventionerna växte fram efter grabb.

  dem enda systematiska stavningsreformer oss haft medförde bland annat ändringar från främmande ord: lieutenant > löjtnant () samt haf > hav, hvad > vad, godt > gott ().

Uttal

• Diftonger såsom fanns inom urnordiskan försvann beneath runsvensk tid: stain blev mot sten.
• En förändring inom vokalsystemet skedde även inom fornsvenskan: [a] kom för att uttalas [o], liksom inom text skrivs å; detta likt tidigare uttalades likt [o] kom för att uttalas [u], liksom inom text skrivs o; samt denna förskjutning gjorde för att oss fick en nytt ljud, liksom inom text skrivs u, dock såsom inom uttalet ligger mellan [u] samt [y].
• Ett sje-ljud (ungefär vilket inom engelska she) samt en tje-ljud (ungefär såsom inom tyska dich) utvecklades beneath äldre nysvensk tid: ske [ske:] kom för att uttalas [ʃe:], kök [kö:k] började uttalas [çö:k].
• Och [g] blev mot [j] således för att giva [gi:va] inom stället uttalades [ji:va].

Text: Avdelningen Språkrådet nära Institutet till tungomål samt folkminnen

Publicerat