Skillnaden på ort och stad

Stad (stor tätort^[1] likt utgör självständigt administrativt centrum till region^[2]) existerar inom land en term likt sedan kommunreformen saknar rättsstatus. landet besitter således inga städer inom kommunalrättslig fras, samt termen används ej inom atlaser^[3] samt sällan inom aktuell statistik på grund av landet.

Stad används idag inom land inofficiellt dels angående primärkommun likt innefattar tidigare stadskommun, dels angående dem större tätorter vilket äger haft stadsrättigheter, samt idag inom flera fall utgör centralort, innerstad alternativt stadskärna inom storkommuner liksom bildades vid samt talen.^[2]Fjorton svenska kommuner, vars centralort tidigare varit stadskommun, använder idag stad såsom sektion inom namnet på grund av läka kommunens ledning.

Ordets ursprungliga innebörd existerar "ställe, ställe, ort",^[4] dock kom inom detta svenska språket därför småningom för att åsyfta fornnordiskans köpstad.

Sverige har således inga städer i kommunalrättslig mening, och ordet används inte i atlaser [3] och sällan i aktuell statistik för Sverige

i enlighet med den stadslag liksom utarbetades plats ett ort ett fast handelsplats likt från kungen erhållit stadsprivilegier. ifrån samt fram mot kommunreformen fanns särskilda kommunalrättsliga regler på grund av dem kommuner likt plats stadskommuner. Städer liksom bildats före tidiga talet ägde stadshus samt således personlig domsaga samt jurisdiktion.

Vikingatiden

[redigera | redigera wikitext]

Vikingatida stadsliknande bebyggelse, tillsammans med fast handelsplats, fanns inom Uppåkra (där bebyggelse funnits sedan innan vår tideräkning, samt liksom senare flyttades mot Lund). detta fanns även inom Köping vid Öland, Birka samt Gamla Uppsala inom Svealand, samt Paviken vid Gotland.

Ort also has use in a figurative sense ("beslut taget på högre ort" - the decision is made in a higher place)

Städer grundades nära slutet från talet inom skogsdunge (som då fanns beneath dansk kung), Sigtuna samt Skara.

Medeltid fram mot

[redigera | redigera wikitext]

Städerna försågs beneath medeltiden från statsmakten tillsammans med särskilda privilegier samt ägde enstaka ytterligare ordning i rättssystemet än den omgivande ruralt område i enlighet med monark Magnus Erikssons stadslag.^[5] dem stadsbor liksom åtnjöt dessa privilegier kallades borgare.

beneath medeltiden fattade borgarna beslut nära byamot, regelbundna sammankomster såsom hölls inom staden.^[6] Stadsmeninghetens beslutanderätt utövades senare nära allmän rådstuga, beneath ledning från borgmästare samt råd, valda personer med förtroendeposter vilket samtidigt utgjorde domstol samt högsta förvaltningsmyndighet.

Privilegierna innebar för att affär samt köpenskap normalt ej fick bedrivas utanför städerna. Stadsnäringarna fanns hårt justerade.

Städer delades vid samt talet in inom rotar, vilka tillsammans tiden fick liknande funktion vilket våra dagars stadsdelar, samt ägde innebörd på grund av brandväsende, ordningsförhållanden samt, inom Stockholms rotemanssystem, folkräkning. Svenska städer likt grundades vid talet samt senare fanns stadsplanerade.

Stadstull fanns inom land ett tullavgift likt mellan kalenderår samt erlades från den liksom förde in produkter mot salg genom stadens tullportar.

Tullstaket byggdes kring städerna mellan tullportarna.

Stadsprivilegiesystemet kom beneath talet för att minska inom innebörd. Skråväsendet avskaffades

[redigera | redigera wikitext]

Med års kommunalförordningar inrättades kommuner inom såväl socknar liksom städer. dem då 88^[7] städerna lydde beneath "Förordning angående kommunalstyrelse inom stad" (SFS ) vars inledande paragraf fick nästa lydelse:

• Hvarje ort, tillsammans derunder lydande region, utgör på grund av sig ett speciell samhälle, hvars medlemmar äga för att sjelfve, efter hvad denna förordning närmare bestämmer, vårda sina gemensamma ordnings- samt hushållnings-angelägenheter, därför vidt icke, i enlighet med gällande författningar, detta tillkommer offentlig embetsmyndighet för att dem handhafva."

Det liksom framför allt skilde städerna ifrån landskommunerna plats för att dessa ägde personlig jurisdiktion detta önskar yttra egna underrätter, kallade rådstuvurätter, senare rådhusrätter, mot skillnad ifrån landskommunerna vilka lydde beneath häradsrätter.

Senare tillkom även användningen från dem sålunda kallade stadsstadgorna. beneath inledande hälften från talet inrättades en stort antal nya städer. Antalet ökade ifrån 92 kalenderår mot tid Samtliga dessa (med undantag från Lysekils tätort ) kom emellertid för att sakna rådhusrätt, samt blev ort beneath landsrätt.

från dem mindre städerna förlorade flera sin personlig jurisdiktion, samt då dem kvarvarande rådhusrätterna förstatligades återstod endast cirka kom nya kommunallagar, kvar numeriskt värde separata till landsbygd respektive tätort.

I båda fallen består en stad vanligtvis av en tät bebyggelse- och befolkningsanhopning (se även stadsbyggnad och urbanisering)

avskaffades magistratens ställning liksom stadsstyrelse då ett färsk gemensam kommunallag infördes. Därefter inrättades heller inga fler städer.

Kommunreformen

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot kommunreformen fanns stad ett borgerligprimärkommun. dem övriga plats köping samt landskommun. tillsammans reformen infördes en enhetligt kommunbegrepp.

Detta berodde vid för att dem flesta kommuner numera omfattar såväl landsbygd likt tätbebyggelse, samt för att inga juridiska skillnader längre finns mellan kommunerna. Stadsprivilegierna ägde successivt urholkats ända sedan näringsfriheten infördes inom mitten från talet.

Stad

dem städer, vilket nybildats beneath talet ägde ej heller fått personlig jurisdiktion utan lydde beneath häradsrätt. beneath framför allt talet genomfördes vidare enstaka mängd reformer likt bidrog mot för att ytterligare minska dem administrativa skillnaderna mellan tätort samt landsbygd.

infördes enstaka på grund av läka riket enhetlig fögderiindelning beneath statligt huvudmannaskap; tidigare ägde vissa städer haft egna uppbördsverk. Polisväsendet förstatligades samtidigt vilket magistraterna avvecklades samt avskaffades städernas rådhusrätter samt ersattes från tingsrätter. avskaffades slutligen även dem sista små skillnaderna mellan städer samt andra kommuner, bland annat olika namn vid fullmäktige samt styrelse.

Efter

[redigera | redigera wikitext]

Efter används termen stad inom flera inofficiella betydelser. vid liknande sätt likt Sveriges indelning inom landskap samt socknar äger frysts, åsyftar tätort ofta dem tätorter likt plats centralorter inom kommuner tillsammans ställning eller tillstånd vilket ort före talets stora kommunsammanslagningar, inom synnerhet stadsbebyggelsen inom tätorternas stadskärna alternativt innerstad, exempelvis inom formulering såsom "på stan" samt "stadsbo".

stad, ett geografiskt område som kännetecknas av en viss typ av rättslig status (juridisk definition) eller en viss typ av markanvändning (funktionell definition)

inom kommunaladministrativa formulering såsom stadsarkitekt, stadsarkiv samt stadshus, åsyftar "stads-" vanligen dagens storkommun, dock ibland den stadskommun varur kommunen bildats.

Kommuner såsom kallar sig städer

[redigera | redigera wikitext]

14 svenska kommuner benämner sig sedan mitten från talet själva "stad" inom dem kontext detta existerar kommunalrättsligt möjligt.

detta innebär för att även kommunernas landsbygdsområden innefattas. inom andra kommuner reserverar man benämningen till centralorten alternativt ytterligare bebott område tillsammans gamla stadstraditioner.^[8][9]

Olika organisationers användning från ordet

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Kommuner samt Regioner använder termen storstad angående samhälle tillsammans med mer än &#; invånare, samt lade mot kriteriet för att kommunens största bebott område måste äga minimalt &#; invånare.^[10] tid uppfyllde huvudstaden, götet samt malm kriteriet, samt Uppsala samhälle passerade den inledande gränsen Kriteriet ändrades eftersom Uppsala ej besitter karaktär från storstadsbebyggelse samt Uppsala samhälle ej äger valt för att förklara staden likt enstaka storstad.

An ort can be part of a stad (förort)

Vidare använder man större stad angående samhälle tillsammans 50&#;&#; invånare samt ett tätortsgrad överstigande 70 andel, samt vilket således ej existerar storstad, förortskommun alternativt pendlingskommun. 31 kommuner uppfyllde kriteriet tid ^[11] inom dagligt anförande förekommer även formulering såsom mellanstor ort, mindre ort samt småstad.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]